Analys av hur könsnormer och könsroller kommer till uttryck hos elever

Tidigare under analysen har det diskuterats hur eleverna påverkats av könsmönster vid olika händelser genom ett mer indirekt fokus. I denna del kommer lyfts dels de könsmönster som eleverna uppmärksammat, dels analysera hur eleverna har påverkats av de könsmönster och könsroller som finns i vårt samhälle.

Till en början citeras här en elev som själv säger sig vara medveten om att rosa brukar anses vara en tjejfärg och blått en killfärg. Han nämner också att klänningar brukar bäras av tjejer medan det anses var konstigt/annorlunda att en kille skulle gå klädd i en klänning. Han är tydlig med att markera att man får ha på sig vilka kläder man vill samtidigt som han tar stadigt avstånd från att själv ens kunna tänka sig ha på sig en klänning. När han jämför färgerna poängterar han att han hellre bär en rosa (tjejfärg) tröja istället för en blå klänning (tjejkläder). Eleven visar här tydligt att han påverkats av både vilka färger och kläder som anses vara okej för de olika könsrollerna (Hwang & Nilsson, 2011, s.75). Att han hellre väljer att ha på sig något rosa än en klänning visar på att han antyder att en klänning är mer tjejig än vad en rosa tröja vore. Noterbart

48

är också att de övriga 4 killar som är med i diskussionen instämmer med både nickningar och jakningar vilket tyder på att de också håller med och kan ha påverkats lika mycket själva av de osynliga regler som finns om manligt och kvinnligt utifrån de könsmönster som de redan mött under sitt liv (Hedlin, 2010, s.22). Det skulle också tänkas vara möjligt att någon inte håller med men inte vågar uttrycka det på grund av rädsla för vad de andra skulle tycka då och ifall han då skulle bli annorlunda behandlad för att han inte uppfyller vad som sägs vara manligt. Att det finns kvinnokläder nämns även i resultatet i Bartholdssons studie (Bartholdsson, 2016, s.137).

Elev: Jag tycker att det ser bättre ut med en klänning på en tjej än en kille. Alla får ju ha på sig vad man vill. Men jag känner hellre att jag vill ha på mig en rosa tröja istället för en blå klänning. För just klänning känns det som om bara tjejer har. Fast det är helt okej men jag skulle inte vilja det. (Andra instämmer).

Eleverna minns att de har sagt att det finns tjejfärger och killfärger det sedan de var små. Flera uppmärksammar just detta och poängterar att det egentligen inte finns någon uppdelning av färger. Likaså upplever eleverna att det är skillnad på hur tjejer och killar klipper sitt hår. Om det är en tjej ska hon ha långt hår medan en kille ska ha kort hår. Det finns många könsroller som avgör hur vi ska se ut och vad vi ska tycka om. Här anses det vara kvinnligt att ha långt hårt och tvärtom är manligt. Eftersom det anses vara kvinnligt att ha långt hår, innebär det även att det är kvinnligt att sätta upp håret med exempelvis en hårsnodd, vilket eleven i det sista citatet nämner. Han både kände själv att det var konstigt, och att de andra i laget kollade konstigt, vilket visar på att han själv är medveten om att det anses vara något som en tjej gör samt att han är medveten om att de andra noterar honom och vilka tankar som rör sig i deras huvuden. Vid exemplet med smink visar eleverna att en kille anses vara homosexuell, sticka utanför mansnormen för vad som anses var okej för en kille (Elmeroth, 2012, s.36). Just smink är då något som anses att bara tjejer ska använda sig av vilket eleven uppmärksammat och ifrågasätter av två anledningar, dels anser hon att det bör vara okej för även en kille att bära smink och att det då inte borde anses vara kvinnligt, dels reagerar hon över att en kille blir kallad bög på ett negativt sätt när det inte borde vara något konstigt. Det sistnämnde hänvisar till den heteronorm som finns (ibid). Slutligen kan vi se i det första citatet att en elev hävdar att tjejer köper mer saker än vad en kille gör, vilket kan kopplas till att shopping anses vara en kvinnlig hobby. Andra meningen kan tolkas som om tjejen får ansvara för att fixa saker till killarna också, vilket kan hänvisas till kvinnorna får ta ansvaret i ett förhållande att både ha koll

49

på sig själv och vad hon behöver, men även ha koll på mannen och ta största ansvaret över hemmet med diverse hushållssysslor (Fagrell, 2000, s.109).

Elev: Tjejer köper mycket mer än vad killarna gör. Och tjejerna får köpa till killarna med. Elev: Ja, och det är ju väldigt tjejigt att ha smink. Om en kille har det blir han kallad för bög och sådant. Det finns ju mycket sånt som egentligen inte borde finnas för att det inte är en så stor grej.

Elev: Om någon tycker att håret är jättekonstigt en dag, då känns det som om alla kollar ut en.

Elev: Det har jag känt. Första gången jag kom till fotbollsträningen med toffs kändes det lite så.

Under samtalet får eleverna även diskutera vilka skillnader som finns mellan tjejer och killar. Eftersom att frågan är ställd som den är bör jag vid analysen vara medveten om att jag bara i och med frågan är delaktig och skapar genus (Hirdman, 2007). De två grupper som bestod av en blandning av tjejer och killar uppger båda två att det inte finns några speciella skillnader mellan pojkar och flickor, mer än de uppenbara biologiska. Det går att diskutera det resultatet och ställa sig frågan om de inte hade varit i blandade grupper, hade de berättat om skillnader då eller hade utfallet blivit detsamma? Troligt är att resultatet hade blivit ett annat om man jämför med de övriga 4 grupperna som samtliga varit homogena. I alla dessa grupper har minst ett par skillnader lyfts. Något som lyfts, från både tjejgrupper och killgrupper, är att tjejer anses vara smartare än killarna. Detta kan förklaras med att tjejer presterar bättre i skolan än vad killarna gör (Schelin Seidegård, 2015, s.24). Tjejerna däremot definierar killarna som starkare, med mer muskler vilket en grupp instämmer med och tillägger att de själva är mer aktiva, på ett sätt som tjejer inte är, vilket kan tolkas som att det är motsatsen till tjejernas intelligens. Eleverna diskuterar mycket gymnastiken och lekar/sporter där man delar in i lag och på vilket sätt lagindelningen går till. Tjejerna nämner att man alltid vill vara med någon av killarna för att de är bättre, även om de stundvis verkar önska att man inte alltid ville vara med killarna. Grupperna som varit heterogena nämner däremot att det inte spelar någon roll hur vi delar upp lag, att man inte utgår ifrån hur många killar respektive tjejer som är med i laget. Att det i en homogen grupp av tjejer kommer fram att de noterat olika beteenden hos flickor och pojkar vid lagindelningarna kan visa på att de i dessa grupper vågar berätta om sitt eget och andras beteende. I de heterogena grupperna däremot kan diskuteras huruvida eleverna återberättar sådant som de fått höra, att det exempelvis inte ska spela någon roll och därmed lägger fram det som en viktig synpunkt.

50

Eftersom att gruppen består av både pojkar och flickor kan det tänkas vara så att några elever inte känner att de kan prata fritt om hur de tolkar dessa situationer.

Elev: Ibland på idrotten, men då brukar vi ju vara med på det, men det kan ju ses som ojämställt, när vi kör killarna mot tjejerna. Det är ju ojämställt för vi vet ju att killarna är bättre än tjejerna, de är starkare än tjejer, de har mer muskelmassa och sådant. Då är det bättre att det är blandade lag.

Elev: Är det inte något teoretiskt, typ att tjejer är smartare än killar?

Elev: Jag tror att tjejer har mer hjärnmassa, och kan bli smartare. Och killarna har tagit den och satt på armen så det blir muskler.

Elev: Alla vill hamna i lag med killarna. Fast det är konstigt att alla bara vill vara med killarna hela tiden. För tjejer kan ju också.

Elev: Om jag hamnar i lag med några av de killarna som alla vill vara i lag med så säger man typ ”Ja, jag hamnade i lag med honom”. Då kan de se ner på det andra laget. Elev: Vi säger inte att det är ojämnt när vi delar upp lag beroende på hur många tjejer eller killar som är med, utan ifrån hur bra de olika personerna är. Alla är ju lika bra på olika saker, det är så vi tänker. På egenskapen.

Elev: (hänvisar till flickor) Ja det märks i alla fall med de som går i vår klass. De är bättre än mig i alla fall.

Elev: Om ni ska fråga mig så är killarna roligare. Vi kanske, aldrig har tråkigt.

Både en tjejgrupp och en killgrupp upplever det motsatta könet har svårare att vara sig själva. Detta är intressanta påståenden som kan påvisa både könsroller och de könskontrakt som skapas när eleverna definierar varandra (Hirdman, 1988, s.15; Hwang & Nilsson, 2011, s.75). Tjejgruppen antyder att killarna har svårare att vara sig själv och därför behöver de skämta mycket med varandra och gärna om grövre saker som kan upplevas vara känsliga områden så som sexuell läggning, sjukdomar osv. Killgruppen däremot hävdar att tjejerna har svårare att vara sig själv för att de inte vågar släppa loss utan vill gärna vara lugna och ordningsamma för att leva upp till hur tjejer förväntas vara. Förväntningar på hur någon ska vara utifrån kön är något som även barnen i Malmbergs (2016) rapport berättade om (s.20). Båda grupperna definierar varandra här och antar att det motsatta har svårt att vara sig själv för att de upplever att elever med det motsatta könet måste göra sig till på grund av förväntningar och könsroller.

51

Extra värt att lyfta är att tjejerna anser att killarna borde vara lite lugnare för att kunna vara sig själva medan killarna hävdar den exakta motsatsen, att tjejerna borde släppa lite på sina gränser och våga lite mer.

Elev: Det känns som om killar behöver skämta mycket mer. De måste skämta mycket mer med varandra än vad tjejerna gör. Och lite mer hemska skämt.

I en killgrupp diskuterar eleverna varför kvinnorna får mindre lön än männen. En elev menar att anledningen till detta beror på att tjejerna väljer jobb med lägre lön. Han anser att de vill jobba med de yrken som inte tjänar så mycket lön. En annan fråga man kan ställa sig är varför det är just de kvinnodominerande yrkena som tjänar minst, beror det verkligen på att kvinnor vill jobba med det eller borde eventuellt lönen inom den offentliga sektorn höjas? I detta exempel visar eleven på att löneskillnaderna beror på de val som tjejerna gör och inte något annat vilket innebär att han, för det första definierar tjejer som några som väljer att ha lägre lön, för det andra, kategoriserar han att alla kvinnorna har valt detta, och för det tredje, han har omedvetet påverkats av de könsmönster som finns där männens sysselsättning faktiskt leder till att de tjänar mer pengar än kvinnor (Hirdman, 2007).

Elev: Jag menar, alla får ju rösta men sedan enligt någon undersökning så tjänar ju killar mer än tjejer.

Elev: Det var det jag menade, att fler tjejer väljer sådana jobb, de tycker om jobb som man tjänar mindre på.

I en annan grupp diskuterar eleverna om det finns några yrken där fler kvinnor arbetar. Några av eleverna visar upp en osäkerhet då de inte riktigt vet hur det ligger till egentligen. Att just lärare är det som nämns först, och av alla, kan förklaras med att de själva går i skolan och har mött nästan enbart kvinnliga pedagoger än så länge under sin tid i skolan. Det sista som nämns är en elev som reflekterar över att det bara är män som lett Sverige, vilket kan antydas vara väl ojämställt men kan ha en förklaring i den genusordning som finns (Hirdman, 2007, s.13).

Elev 1: Finns det något jobb som mer tjejer jobbar med? Alla eleverna: Lärare.

Elev 2: Polis?

Elev 3: Ne det är mest killar som blir poliser. Elev 2: Läkare kanske?

52

Flera elever: Ja, inom vården. Det är mycket tjejer. Elev 1: Det är bara män som varit statsminister i Sverige.

Eleverna tycker också att tjejer ställer högre krav på sig själva att vara fina. Det gäller överallt, både när de sportar och vistas på andra platser. Flera tycker att det finns krav för killar också men inte lika många och hårda som för tjejerna. Holm (2008) visar upp ett liknande resultat där det framkommer att både tjejer och killar har krav på sitt utseende för att vara populär men att kraven är hårdare för tjejerna. En anledning till att kraven är större för tjejer kan vara att de ska försöka ta sig upp i genusordningen, en annan kan vara att den kvinnliga könsrollen anses bestå av egenskaper som fin, sexig osv. Att mannen, som nämnts flertal gånger tidigare, är normen för hur man ska vara, kan tänkas vara en tredje anledning (Elmeroth, 2012, s.36).

Elev: Tjejer kan ju själva tycka att de måste se perfekt ut. Det finns reklamskyltar som visar hur man ska se ut. Ofta är modellerna smala.

Nedanstående citat syftar till genussystemet. Både han själv har kategoriserat och antagligen grupperna som han har observerat. Andra elever nämner även att det blir kommentar om att man är kär för att en kille och en tjej umgås. Här så både kategoriseras eleverna utifrån biologisk könstillhörighet och man visar även på heteronormen, där normen är att en man och en kvinna ska vara tillsammans i en kärleksrelation. Liknande resultat uppstod både i Malmbergs (2016, s.25) rapport och Bartholdssons (2016) studie, där flera barn upplevt att de fått kommentarer ifall de är kära i varandra bara för att de leker med motsatt kön. Eleverna uppger även att grupptrycket kan vara något som påverkar varandra genom att de väljer att inte vara tillsammans med det motsatta könet eller att de också uttrycker sådana kommentarer som de egentligen inte vill höra. Man härmar ibland vad andra gör.

Elev: Man kan leka med tjejer och tjejer kan leka med killar men när man kollar i skolan så är killar tillsammans i en klump.

Elev: Jag tror att man kanske tycker det är pinsamt i så fall.

I citatet under ser vi att eleven påverkats av könsmönster och eventuella könsroller. Han lyfter fram att det är viktigt att behandla pojkar och flickor lika men att det också kan gå för långt. Han menar att intressen ska få ha någon betydelse också och att man ska se personen som en individ, som inte baseras på könstillhörighet (Hedlin, 2010, s.28). Tanken är god, tänker jag som författare här, men jag hävdar att det även går att se spår av både könsmönster och könsroller. Då flickan gillar hästar, ska hon få hjälpa till med det, men om killen skulle tycka

53

om att hänga tvätt, och där stannar eleven upp, skrattar något åt sitt eget uttalande om just varför killar skulle tycka om att hänga tvätt. Att hänga tvätt kan ses som en hushållssyssla vilket det fortfarande är kvinnor som gör mest och då blir detta något kvinnligt att göra vilket leder till att det blir något skämtsamt ifall en kille skulle vilja utföra det som anses vara kvinnligt, vilket skulle bryta mot könsrollen manlig (Hwang & Nilsson, 2011, s.75). I det andra citatet menar eleven nedan att ifrågasätta att leksaker är kopplade till könsroller varpå det ges exempel på en leksak som anses vara mer för kille (bilar) och en leksak som anses vara mer för tjejer (dockor) vilket är något som in princip vem som helst kan observera i de flesta leksaksaffärer och förpackningar till leksaker.

Elev: Man borde behandla pojkar och flickor lika. Men det beror på också. Om en pojke och en flicka båda får en uppgift, borde det spela roll vad de har för intressen. Om flickan tycker om hästar borde hon ju vara till för det jobbet. Medan killen kanske tycker om att hänga tvätt, eller jag vet inte varför de skulle tycka det men … skratt. Men arbeta i ladugården, då får ju killen göra det.

Elev: Om man ger flickorna dockor och pojkarna bilarna blir det ju så, då växer man in i miljön där man blir väldigt tjejig.

Som tidigare skrivits i resultatet har många elever erfarenhet av att fotboll anses vara för kille och ridning för tjejer. Men även här nämns att i den högre nivån i ridsporter så är det killarna som tar störst plats och anses vara bäst. Återigen ser vi exempel på mansnormen (Elmeroth, 2012, s.36). Även då i en sport, som eleverna upplever betraktas som en tjejsport, är det många män som dominerar i toppen bland de bästa ryttare. I slutet av sista citatet nämner även en elev att killar brukar ju vara bättre, vilket kan vara påverkat omedvetet av mansnormen.

Elev: I fotbollen är det ju uppdelat tjejer och killar, i ridningen är det ju alla. Elev: Jag fattar inte varför man delar upp det i tjejer och killar, i fotbollen.

Elev: Var det inte någon nyhet om att det skulle bli blandade lag i någon kommun? Elev: Jag hoppas det.

Elev: Om man rider, tycker folk kanske det är konstigt att en kille börjar rida, fast det är ju fler killar som rider än tjejer. Egentligen är det ju inte konstigt. Det är fler killar som är på högre nivå. Det kanske är när det blir på för stor ridskolenivå det känns konstigt. Men det är ju helt naturligt att killar rider, de brukar ju vara bättre.

54

I en annan homogen grupp önskar man att diskutera området mer men gärna fortsatt i tjej- och killgrupper. Här önskar eleverna att få vara uppdelat, efter just biologiskt kön. Anledningen kan vara att deras närmaste vänner har samma kön som de själva (kanske eftersom att de själva kategoriserar sig själva utifrån könstillhörighet och därefter söker efter andra i samma kategori?) eller att det är lättare att ta upp de områden som känns som jobbigast med andra som eventuellt varit i samma situation (eftersom att jämställdhet och genusfrågor ändå kategoriserar män och kvinnor för att kunna diskutera de skillnader och orättvisor som uppstår).

Elev: Man kan dela upp i tjejer och killar. Då kan man prata om vad som man tycker är jobbigt.

Lönen har varit återkommande och central när eleverna fått diskutera och redogöra för vad jämställdhet är. Men frågan om rättvis lön nämns även i andra sammanhang. I nedanstående citat nämns först att lönen bör vara jämn. Eleverna ifrågasätter varför männen tjänar mer men är osäkra på anledningen till det. En elev antar att det beror på att mannen arbetar mer och därför har gjort sig förtjänt av en högre lön. När den andra eleven svarar motsätter hen sig det och påvisar samtidigt ett könsmönster hen har upptäckt, att kvinnorna arbetar mer hemma än männen.

Elev 1: Ja, det behöver bli bättre med jämställdhet och med pengarna. Då borde männen sänka sin lön eller borde tjejerna höja sin. Jag undrar varför männen tjänar mer? Är det för att de jobbar mer?

Elev 2: Nä, kvinnor gör mer hemma.

Malin: Ibland tjänar män mer bara för att de är män. Elev 1: VA?!?! Är det så i Sverige? Vem har bestämt det?

En annan elev reflekterar även om vad som är normalt när de diskuterar kring vad tjejer och killar gör normalt sett. Hen anser att det inte borde finnas något som kallas för normalt. Övriga elever instämmer. Tidigare har de diskuterat kring löneskillnader, hur man ska se ut, långt eller kort hår osv. I nedanstående citat visas, anser jag som författaren, en vilja över att sluta kategorisera människor enligt olika normer samt regler och låta människorna bara få vara