6. Resultat och analys
6.6 Analys av elevers erfarenheter och upplevelser av jämställdhet/ojämställdhet
En grupp av elever börjar att förklara att fördomar är det som finns om hur man ska vara och uppföra sig beroende på könstillhörighet. De menar att det finns fördomar om att killar är stökigare än tjejer. Att eleverna använder ordet fördomar tolkar jag, i just detta fall, nästintill som en synonym till normer. Eleverna i denna gruppen kände inte till ordet norm och hade svårt att placera detta. Vidare menar gruppen att dessa ”fördomar” leder till ojämställdhet.
Det lyfts erfarenheter av ojämställdhet som både händer i skolan och på fritiden. Eftersom att eleverna spenderar mycket tid i skolan lyfts flera saker som sker där samtidigt som de lyfter det som hänt hemma eller hos någon kompis också. De verkar i alla fall vara överens om att jämställdhet och ojämställdhet finns överallt och på flera olika nivåer (Hirdman, 2007). Något annat som eleverna är överens om att de ordinarie lärarna skapar jämställdhet i skolan medan det är eleverna som gör det ojämställt. Resultatet kan jämföras med den enkätundersökning som gjordes 2001 som påvisade att eleverna tyckte att skolan i sig var jämställd (Nyberg, 2001, s.9). Att eleverna upplever att lärarna är de som skapar jämställdhet kan bero på att alla som jobbar inom skolväsendet aktivt ska jobba för jämställdhet och motverka traditionella könsmönster, som nämnts tidigare (Skolverket, 2018, s.7). En annan anledning kan vara att pedagogerna är medvetna om genusfrågor och könsroller och därför har ett normkritiskt perspektiv och bemöter eleverna utifrån de individer som de är (Hedlin, 2010, s.28). En annan tänkbar anledning kan vara att pedagogerna kan uttrycka sig och behandla eleverna utifrån deras könstillhörighet och då kategorisera enligt dessa samt anta att killarna lever upp till de könsroller som finns i samhället utan att eleverna noterar detta då de själva kan vara så påverkade av könsroller och könsmönster att de inte reflekterat över detta (Hirdman, 2007; Hwang & Nilsson, 2011, s.75). Dock antyder jag som författare att denna anledning inte håller då eleverna snabbt hittar många exempel på vikarier och andra vuxna som antar att tjejer ska vara på ett sätt och killar på ett annat, eller olika beteenden som hör till ena könet. När eleverna har haft vikarie menar de att han eller hon har kategoriserat dem utifrån kön och vissa könsmönster, till exempel att killarna anses vara de stökiga och får tillsägelser för allt som händer, även det som tjejerna gjort men vikarien antydde var killarna. Resultatet påminner om det från Malmberg (2016) där han presenterar att eleverna uppmärksammat att vissa vuxna generaliserar killarnas beteende och
42
antar att alla killar är stökiga på grund av att några få killar varit stökiga (s.32). En annan vikarie upplevs ge konsekvenser till tjejerna lättare än killarna. Vikarien har påverkats och eleverna ifrågasätter både genus och könsroller. En tredje vikarie har uttryckt att killar ska orka mer än tjejer och vara starkare. Både tjejer och killar har ifrågasatt detta, både under samtalet men även till pedagogen, dock utan resultat vilket kan tänkas bero på att när väl ett könsmönster upptäcks finns inte alltid intresset kvar att vidare diskutera och eventuellt ändra invanda beteenden (Hirdman, 2007, s.124). Återigen vill jag påvisa att eleverna ifrågasätter genus och menar att vi inte borde kategorisera utifrån könstillhörighet och könsroller även om eleverna också stundvis behöver mer kunskap för att bli medvetna om sina egna handlingar och bemötanden (Hirdman, 2007).
Elev: Han sa: ”Killar är mycket starkare, ni ska orka med än vad tjejerna gör!”. Då blev tjejerna arga. Killarna sa: ”Men de då, de sitter ju ner på bänken?” Han svarade: ”Ja fast ni är ju killar, ni ska ju orka mer”.
Elev: När vi hade någon vikarie så antog varje vikarie att killarna var de stökiga och inte tjejerna. Så när tjejerna gjorde något så antog han eller hon att det var killarna som gjort det.
På rasterna spelar både tjejer och killar fotboll på fotbollsplanen, majoriteten av klassen spelar fotboll alla eller nästan alla raster. Alla grupper nämner fotbollen flera gånger under samtalen vilket innebär att det viktigt då det återkommer många gånger. Eleverna har upplevt flera olika händelser på planen, mycket ojämställdhet som de reagerat över och tycker känns orättvis. Till en början kan vi se att den kvantitativa jämställdheten upprätthålls då det är ungefär lika många tjejer som killar som spelar fotboll (Lif & Radovic, 2008, s.13). Om vi däremot undersöker den kvalitativa delen ges många exempel på att flickor inte anses vara duktiga på fotboll eller kanske inte ens höra hemma på fotbollsplanen. Vidare kan ses att många killar anser att tjejerna är sämre på att spela fotboll bara för att de är tjejer vilket kan både kan tillhöra de könsroller som skapats och vara en del av det osynliga kontrakt som finns mellan tjejer och killar, där killarna i det här fallet definierar tjejerna och deras förmåga att spela fotboll (Hirdman, 1988, s.15; Hwang & Nilsson, 2011, s.75).
Elev: Men det roliga är ju att det är både killar och tjejer som spelar fotboll.
Elev: (samma citat som tidigare). En gång på fotbollen, då blev en kille fälld av en tjej och då sa en annan kille ”Alltså, hur kunde du bli fälld av en tjej?”.
43
Liknande händelser återberättas ofta, flera exempel återges i resultatet. Tjejer anses, av killar, inte kunna dribbla, göra mål, ta bollen osv. Eleverna upplever att många, speciellt killar, tycker att det är konstigt om det händer. De nämner att det blir kommenterar som ”WOW, du gjorde mål!” med en nedlåtande ton till de tjejer som gjort mål medan om en kille gjorde mål så uppstår ett smärre jubel och killen kan vara stolt att han satt skottet. Detta nämns av tjejer såväl som killar och alla har den erfarenheten. Trots att det händer, så gott som dagligen, anser samtliga elever att det inte borde vara så vilket kan tyda på att de är omedvetna om deras agerande i stunden för då är de redan påverkade av könsroller och mansnormen som ska vara det självklara och just därför hyllas killar på ett annat sätt och att de även får kritik när de förlorar mot det svagare könet (Elmeroth, 2012, s.36).
Elev: För er killar är det lättare, det är fler killar som spelar och det känns som om man tycker att det är udda att tjejer spelar fotboll. Fast ibland är det nästan fler tjejer än killar som spelar fotboll.
Eleven i citatet ovan uttrycker att det känns som om det är ovanligt eller att det går mot normerna när tjejerna spelar fotboll. Att hon upplever det så kan bero på att (återigen) mannen är normen för hur det ska vara och det som är manligt kan vara att spela fotboll eller andra sporter (Elmeroth, 2012, s.36). Vidare kan man fundera över om de killar som spelar och uttrycker sig definierar tjejerna som mindre bra på fotboll. I så fall kategoriserar de ju varandra utifrån könen och antyder att killar är bättre på just fotboll (Hirdman, 1988, s.15). Mycket av eleverna erfarenheter gäller just fotbollsspelet i skolan men en koppling kan också göras till fotboll på högre nivå vilket också är något som görs i samtliga grupper. VM sommaren 2018 är ett exempel som många lyfter där det blev en stor fotbollsfest då just herrlandslaget spelade matcher under VM-turneringen. Vidare diskuterar eleverna skillnader mellan herrligor och damligor och hur orättvist de uppfattar dessa skillnader. Som eleven i det andra citat nämner ska även tjejer har chans att bli bra även om mannen värderas högre enligt genusordningen (Hirdman, 2007, s.13).
Elev: När det sänds damfotboll på tv är det nästan ingen publik, dålig kvalité på kameran och fotbollsplan. Det känns som om TV har lagt ner mindre pengar på damfotboll, de har ingen kommentator. De gav mycket mindre pengar till damerna i VM, för det är ju för damer också. Men det är nästan ingen som kollar på det.
Elev: Alla måste ha lika bra chans att bli bra på någonting, det är inte bara killar som ska ha chans att bli bra på allt.
44
Elev: Tjejer är lika bra på fotboll som killar, det är bara att de har ett annat kön. Det är ju inte så stor skillnad.
Elev: Jag tycker det är bra av tjejer att de vågar spela fotboll och vågar visa sig, för alla vågar ju inte fast att de vill. Då tycker man ju kanske att killarna är för bra.
Flera grupper nämner, som resultatet visar i föregående kapitel, att det är olika jämställt i olika länder och att i vissa länder är kvinnor betydligt mindre värda. I vissa länder har då männen ett val, om exempelvis huvudbonad medan kvinnorna inte har något att säga till om. Även här kategoriseras personerna utifrån sin könstillhörighet, vilket är det som eleverna reagerar starkast på (Hirdman, 1988, s.15). De förstår inte varför männen ska få ha ett val när inte kvinnorna får detsamma vilket de alla är helt eniga om är fel och ojämställt. Kanske därför eleven i sista citat här (förekom tidigare i kapitlet också) menar att Sverige ska föregå med gott exempel och visa på hur det borde vara, för i Sverige så finns det lagar som säger att man inte får diskrimineras och behandlas olika på grund av kön vilket saknas i många länder (Riksdagsförvaltningen, 2008).
Elev: Kvinnor får ju inte gå ut utan slöja.
Elev: Alla ska få samma möjligheter till att lära sig läsa, skriva och få jobb. Man jobbar kanske också för det för att visa andra länder att det ska vara jämställt, att det är bra att det är det, för i vissa länder är det ju inte så.