Analys av lärarrollen i pedagogiskt drama

Vi kan urskilja i svaren att informanterna har en övergripande positiv inställning till vad utbildningen i pedagogiskt drama har tillfört deras lärarroll. Det som speciellt lyfts fram är utvecklandet av den egna personen, på så sätt att de fått en stärkt självbild och blivit tryggare i sig själv. De menar att det har påverkat dem i deras lärarroll och ledarskap i den mån att de har utvecklat ett mod och vågar mer. De har också blivit rakare i sin kommunikation och fått en förståelse för sig själva och andra. Därmed menar de att de kan bemöta eleverna bättre. I litteraturgenomgången nämner vi att Aspelin (2005) påpekar vikten av lärarens personliga utveckling, eftersom de budskap läraren sänder ut påverkar eleverna och kan både bidra eller motverka elevernas kunskapsinlärning. Då lärares kroppsspråk återspeglar självförtroendet (Nilsson och Waldemarson, 1994) tror vi att informanternas mer självsäkra hållning och kommunikation leder till att eleverna lyssnar mer på dem och får större förtroende för deras ledarförmåga. Deras stärkta självbild respektive ökade självkänsla bidrar till att en öppen kommunikation

40

möjliggörs (Nilsson & Waldemarson, 1994), och det medför att eleverna och informanterna lär känna varandra bättre än ifall informanterna hade haft ett återhållsamt och osäkert bemötande. En öppen kommunikation där läraren vågar bjuda på sig själv, är en viktig grogrund för att lärare och elever ska lära känna varandra. Utbildningen i pedagogiskt drama utöver att ha bidragit till att göra informanterna tryggare i sin lärarroll, kan vi därför se även bidrar till att stärka gruppens klimat. Och en trygg grupp medför, som tidigare nämnts, i sin tur att kunskapsinlärningen blir effektivare (Nilsson, 1993).

Stefans svar skiljde sig från resten av informanterna då han varken ställde sig positiv eller negativ till utbildningen i pedagogiskt drama. Han påpekade att utbildningen varken förändrat, format utvecklat eller påverkat hans lärarroll, men nämner att han tillgodosett sig teorier som han kan backa upp sin undervisning med. Överlag kan vi se att flera av Stefans svar skiljer sig från övriga informanter, och det är svårt att tolka hans svar eftersom han i frågeformuläret frambringar en ovillighet till att medge om något kan tänkas ha påverkat honom. Samtidigt tycker vi ändå kunna se att han har en positiv inställning till pedagogiskt drama i sig, men han verkar utgå från att det är en del av honom istället för att det är en metod som han tillägnat sig genom utbildning. Även om Stefan skiljer sig från de övriga informanternas, tolkar vi deras svar överlag som att utbildningen i pedagogiskt drama på olika sätt har påverkat dem positivt. Samtidigt ser vi skillnader i hur informanterna menar att utbildningen har förberett dem tillräckligt för att kunna använda dramaövningar i klassrummet. Några menar att utbildningen består av för få lärarledda timmar, medan andra tycker att pedagogiskt drama har förberett dem inför sitt yrke då de kan improvisera i oväntade situationer och att de har fått träna sig i sin ledarroll. Även om utbildningen kunde ha bestått av fler lärarledda timmar, tror vi att informanterna har fått kunskap med sig som de kan bygga vidare på och att de lektioner som de varit på har gett dem en viktig grund i deras ledarskap. Det baserar vi dels på kursplanerna för utbildningen, dels på den erfarenhet vi själva har fått av att gå utbildningen i pedagogiskt drama.

En positiv effekt av pedagogiskt drama, som vi kan utläsa ur svaren, är att informanterna blir mer öppensinnade. Det leder till att de får bättre relation till både kolleger och elever, vilket medför att de upplever jobbet som mer lustfyllt. Vi tror också att det gör att informanterna känner meningsfullhet i sin lärarroll, något som är grundläggande för att en lärare ska kunna förmedla en vilja att lära ut till sina elever.

41

Exempel kan vi se Cecilia som anser sig vara en roligare lärare med pedagogiskt drama, och vi tror att eleverna känner av den glädjen som en glad och rolig lärare smittar av sig. Och som författarna Axelzon, Valentin och Davidsson påvisar har ett lustfyllt lärande en positiv inverkan på inlärningen (2007:11).

I utbildningen pedagogiskt drama har de dessutom fått delta i flera olika övningar. Den erfarenheten är viktig för dem att ha med sig när de använder samma eller liknande övningar med sina elever. De vet vad de utsätter sina elever för, och kan därför blir mer lyhörda för elevernas behov och reaktioner. Inom utbildningen har de fått leda övningar och lekar, och har på så sätt tränat sig i sitt ledarskap. Eftersom övning ger färdighet, blir de tryggare i sin ledarroll och kan också förmedla en mer självsäker lärarroll.

En intressant tanke som Emma tar upp i sina svar, är att pedagogiskt drama har gett henne förutsättningar för att ha en demokratisk lärarroll. Vi tror att det kan bero på att pedagogiskt drama grundar sig på grupprocesser, och där måste man vara lyhörd för andras behov och önskemål och inte endast se till sina egna intressen. Skolan ska förbereda eleverna för att delta som demokratiska medborgare i samhället, och Emmas demokratiska lärarroll ser vi därför som en passande förebild för eleverna. Även om de andra informanterna inte nämner något om demokrati i sina svar, kan vi ändå tänka oss att de har fått med sig en demokratisk syn på sin undervisning eftersom demokratiska processer nämns i kursplanerna för pedagogiskt drama. Att de har ett demokratiskt förhållningssätt tror vi gör att de, som Dewey framhåller att läraren ska göra, inspirerar eleverna till att själva hitta lösningar på problem, istället för att säga vad som är rätt eller fel. Som vi nämnde i litteraturgenomgången poängterar Ekstrand och Lelinge att den största skillnaden mellan lärarrollen och den dramapedagogiska ledaren är att ledaren aldrig får ge det rätta svaret. Att eleverna får prova sig fram och hitta egna lösningar, bidrar återigen till de behov som Dewey nämner; lust att skapa och tillverka, och deras nyfikenhet att utforska.