Sammanfattning av resultatet

Vår första frågeställning undrade konkret vilka dramapedagogiska verktyg som informanterna använder i sin undervisning. Här fann vi att de vanligaste verktygen som används är rollspel, olika former av lekar och övningar, och improvisationer. Den andra frågan behandlade i vilket syfte informanterna använde pedagogiskt drama, och de främsta syften som lyftes fram var att skapa trygga grupper, variera sitt arbetssätt med en metod där kroppen används, och att skapa ett lustfyllt lärande. Vidare syftade den tredje frågan på att undersöka vad utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll och ledarskap. De tyckte att utbildningen på Malmö högskola hade bidragit positivt till deras lärarroll och ledarskap, på så sätt att de hade fått bättre självkännedom och starkare självkänsla vilket de menade bidragit till att de blivit tryggare i sin lärarroll. Den slutliga frågan utgick från hur informanterna menade att pedagogiskt drama påverkade eleverna, och här lyftes det fram att eleverna tyckte det var roligt, de blev mer öppna och ville ha mer dramapedagogik.

45

6.2 Slutsats

Utifrån materialet och våra källor i litteraturgenomgången, har vi funnit att informanternas dramapedagogiska förhållningssätt kan gynna elevers inhämtade av kunskap på så sätt att undervisningen utgår från praktiska handlingar och fysiska aktiviteter, något som Dewey (1999) menar är grundstenen i hur kunskap uppstår. Undervisningen kan vi också se bidrar till att stimulera och utveckla fler av Gardners (2001) teorier om olika intelligenser, vilket medför att fler elever får möjlighet att tillägna sin kunskap. Dessutom bidrar deras undervisning till att utveckla socialt samspel och skapa trygga grupper, vilket är ytterligare förutsättning för ett bra inlärningsklimat. Vi har även funnit att utbildningens påverkan på informanternas lärarroll, är att de har blivit tryggare i sin ledarroll. En trygg ledare bidrar till ett bättre klassrumsklimat, vilket i sin tur gynnar kunskapsinlärningen. Det lustfyllda lärandet genomsyrar också informanternas undervisning, och undervisning som utgår från lek och glädje har positiv inverkan på inlärningen. Vi kan därmed säga att vi har funnit fyra övergripande kategorier som informanterna menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning, som i sin tur kan bidra till att elevernas kunskapsinhämtning. Dessa är:

Varierad undervisning med kroppen som metod Tryggare grupper

Stärkt självbild – viktig grund för lärarrollen Ett lustfyllt lärande

Därmed kan vi säga att vi har uppnått syftet med vår uppsats eftersom vi har funnit svar på vad sex lärare menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning, samt vad det kan bidra med i elevernas kunskapsinhämtning. Vi kan utifrån vårt material dock inte mäta varken teoretiska eller praktiska kunskaper som uppstått hos eleverna, eller dra några generella slutsatser att alla lärare med utbildning i pedagogiskt drama på samma sätt bidrar till elevers inhämtade av kunskap, men vi tycker oss ha fått en inblick i hur det kan bidra. De fyra kunskapsformerna, som förespråkas i Lgr 11, kan vi dock se blir till en helhet i undervisningen då eleverna är aktiva individer både på ett fysiskt och psykiskt plan och de får därmed större förutsättningar att inhämta mer varierad kunskap.

46

6.3 Metodreflektion

Eftersom vår undersökning är kvalitativ hade enskilda intervjuer kanske kunnat ge mer oväntade svar och det hade varit möjligt att ställa följdfrågor. Metoden i vårt arbete tycker vi ändå har varit tillräcklig för resultatet i vår studie, men givetvis hade vi fått mer tyngd i våra slutsatser om vi utöver frågeformulären till exempel hade observerat informanterna i sin undervisning, alternativt intervjuat elever för att få deras perspektiv på saken. Hade vi observerat informanterna i klassrummet när de använder sig av dramapedagogiska verktyg, hade vi kunnat se hur Deweys teori rent praktiskt appliceras på eleverna. Nu fanns det inte möjlighet till det eftersom vi valt att studera ett material som genomfördes våren 2010. Det är möjligt att en kritik mot vår uppsats är att vi utgår från ett material som hade ett annat syfte. Materialet är dock fortfarande vårt eget. Dessutom studerade vi materialet och dess innehåll och valde utifrån det vi hittade där ett nytt syfte som vi tyckte var intressant och relevant att arbeta med, och som vi ansåg att vi hade tillräckligt med material till för att utvinna ett tillförlitligt resultat. Med hjälp av Deweys perspektiv har vi sedan fått nycklar till att analysera resultatet och förstå att kunskap anammas och uppstår i praktiska handlingar, och att det är mycket angeläget att ha det i åtanke när vi själva undervisar. Viktigt att poängtera är att även den övriga litteraturen bidragit till att hjälpa oss förstå hur informanternas undervisning påverkar elevernas kunskapsinhämtning, så vi kan inte påstå att vi med enbart Deweys teori har bearbetat resultatet. Men hans teori om learning by doing har varit vår primära utgångspunkt, eftersom så mycket av hans tankar återfinns i dramapedagogiskt arbete.

6.4 Vidare forskning

Vi har funnit att informanterna nämner att pedagogiskt drama passar dem för att det tilltalar deras synsätt på undervisning och inhämtade av kunskap, på så sätt att både dem och eleverna får roligare, och att kunskaperna sätter sig i kroppen. Både Cecilia och Krister nämner att de inte vet ifall de hade varit annorlunda lärare utan pedagogiskt drama, och Stefan hävdar att han inte hade varit annorlunda, på grund av att han är en lekfull och fysisk person i sig. Detta ledde oss till frågan ifall det är en specifik grupp av människor som väljer att studera pedagogiskt drama. Det vill säga en grupp av människor som även utan en utbildning i pedagogiskt drama hade använt sig av det undervisningssätt de gör. Därför skulle det vara intressant att vidare undersöka om det finns någon koppling mellan persontyp och ett användande av dramapedagogiskt förhållningssätt.

47

En annan sak som slog oss när vi bearbetade materialet är att ingen av informanterna har någon kritik mot pedagogiskt drama som form. De pratar på sin höjd om elevers ovana, dagsform och formens känsliga natur men enbart som en uppmaning att vara lyhörd och aktsam som ledare. Övertygelsen om pedagogiskt dramas alla fördelar är enorm. Vi reagerade på denna absoluta övertygelse, och började diskutera hur alla som på något sätt använder sig av pedagogiskt drama alltid verkar så övertygade om dess positiva effekter. Vi har nog aldrig stött på någon som arbetar med pedagogiskt drama som uttalar någon kritik kring det. Nu kan man tänka att man inte använder sig av pedagogiskt drama om man inte tror på metoden. Men måste det ena utesluta det andra? Man kan väl fortfarande tro på metoden som helhet, men vara tveksam mot vissa bitar i den? Eller vara medveten om dess mindre bra sidor i alla fall. För myntet har ju alltid två sidor och då även pedagogiskt drama. Det hade varit intressant att undersöka vidare var denna övertygelse kommer ifrån. Grundar det sig i den dramapedagogiska kulturen? Är det en förutsättning för att använda pedagogiskt drama? Och om det finns kritik, vad skulle det i så fall kunna vara?

6.5 Slutord

Vi har med denna uppsats fått insyn i vad pedagogiskt drama tillför i sex lärares undervisning, samt vad pedagogiskt drama bidrar med för elevernas kunskapsinhämtning. Vi har med våra slutsatser insett hur angeläget det är att vi delar med oss av kunskaperna som vi har fått med oss från kurserna i pedagogiskt drama på Malmö högskola. Med tanke på de fördelar som våra informanter uppvisar att pedagogiskt drama medför i undervisningen, tycker vi att fler lärare borde uppmärksamma de dramapedagogiska verktygen och anamma dem. Med denna uppsats hoppas vi kunna inspirera till det genom att visa på vilka sätt man kan använda pedagogiskt drama i undervisningen, och vad det kan tillföra elevernas inlärning.

Uppsatsen har också fått oss att förstå hur betydelsefullt det är att vi är uppmärksamma och medvetna om hur vårt förhållningssätt och våra val av arbetsformer i undervisningen påverkar elevernas kunskapsinhämtning. Studien har därför varit ytterst relevant för vår yrkesroll, och vi tror att det vi har lärt oss kommer följa med oss länge som en viktig påminnelse om att alla elever är olika och lär sig på olika sätt. Hur olika vi är har vi även själva uppmärksammat under tiden vi skrivit denna uppsats

48

tillsammans. Det positiva är att vi har kompletterat våra olikheter, och genom att samtidigt läsa litteratur kring hur man lär sig på olika sätt, har vi fått en förståelse för hur den andra fungerar.

49

Referenser

Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber

Aspelin, Jonas (2005). Den mellanmänskliga vägen: Martin Bubers relationsfilosofi som pedagogisk vägvisning. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion

Axelzon, Fredrik, Davidsson, Thomas & Valentin, Max (2007). Rollspel i skolan: upplevelsebaserat lärande. Lund: Btj förlag

Björnsson, Mats, Carlgren, Ingrid & Hörnqvist, Berit (2002) Bildning och kunskap – särtryck för ur läroplanskommitténs betänkade, Skola för utbildning. Kalmar

Boal, Augusto (1977). För en frigörande teater: 200 övningar och lekar för skådespelare och icke-skådespelare som vill uttrycka sig med teater. Stockholm: Gidlund

Byréus, Katrin (2010). Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. 1. uppl. Stockholm: Liber

Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur

Ekstrand, Gudrun & Janzon, Ulla-Britt (1995). Grundbok i drama- och teaterlek. 1. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell

Ekstrand, Gudrun & Lelinge, Balli (2007). Klassen som gud glömde: hur man förebygger och åtgärdar oro och konflikter och får ett bra klassrumsklimat. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Erberth, Bodil & Rasmusson, Viveka (1996). Undervisa i pedagogiskt drama. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gardner, Howard (1992). Så tänker barn - och så borde skolan undervisa. Jönköping: Brain Books

Gardner, Howard (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Jönköping: Brain Books Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lelinge, Balli (2011) Klassråd – ett socialt rum för demokrati och utbildnig. Malmö Lindgren, Ulla & Burman, Lars (2003). Jag bland andra: att utveckla social kompetens. Solna: Ekelund

Moyles, Janet R. (red.) (1995). Släpp in leken i skolan!. 1. uppl. Stockholm: Runa Nilsson, Björn (1993). Individ och grupp: en introduktion till gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur

50

Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin (1988). Rollspel i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin (1994). Kommunikation: samspel mellan

människor. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Västerås

Strömberg, Camilla (2008). Goda grupper med pedagogisk dramalek: 90 övningar för alla åldrar som hjälper dig som ledare att lära känna din grupp, skapa god stämning, förebygga mobbning. Varberg: Argument

Svenning, Conny (2003). Metodboken: samhällsvetenskaplig metod och

metodutveckling : klassiska och nya metoder i informationssamhället : källkritik på Internet . 5. uppl. Eslöv: Lorentz

Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2007). Enkätboken. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Internetkällor

Kursplan för Drama och kommunikation http://www.edu.mah.se/KS111F/ - hämtad 2011- 04-05

Kursplan för Drama i mötet med andra, rummet och samhället http://www.edu.mah.se/KS112F/ - hämtad 2011-04-05

Kursplan för Berättande genom drama http://www.edu.mah.se/KS113F/ - hämtad 2011- 04-05

Kursplan för Ledarskap och gestaltning http://www.edu.mah.se/KS114F/ - hämtad 2011-04-05

Kursplan för Scenframställning, från idé till färdig produkt http://www.edu.mah.se/KS115F/ - hämtad 2011-04-05

Kursplan för Forskningsmetodik och utvecklingsarbete http://www.edu.mah.se/KS116F/ - hämtad 2011-04-05

Johansson, Jonna (2007). Att våga vara sig själv – en kvalitativ studie om lärares syn på drama som pedagogiskt verktyg

http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/7221/1/VT07-1190-12.pdf - hämtad 2011-04-16

Korths-Aspegren, Charlotta & Sigrell, Anna (1998). Drama, pedagogiskt drama eller dramapedagogik? http://korths.se/dokument/drama_artikel.pdf - hämtad 2011-06-02

51

Palm, Tina (2006). Det komplexa lärarledarskapet- om det möjliga sambandet mellan lärares konstruktion av ledarskap och pedagogiskt drama

http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/2832/slutversion.pdf;jsessionid=99CD

52