Dramapedagogiska verktyg

Pedagogiskt drama innefattar en mängd olika metoder och inriktningar och under denna rubrik ger informanterna sin skildring av vilka metoder eller på vilket sätt de använder sig av pedagogiskt drama i sin undervisning.

Emma berättar att hon använder pedagogiskt drama i princip varje dag, antingen genom att hon själv använder sig av kunskaperna som hon har förvärvat, eller genom att låta eleverna använda pedagogiskt drama övningar.

Krister, som arbetar inom grundsärskolan, nämner flera olika metoder som han använder sig av: rollspel, improvisation, lekar, teaterpjäser, forumspel i förenklad form och musikaluppsättningar. Likaså Cecilia, som arbetar på gymnasiet, använder pedagogiskt drama i flera olika former. Hon låter eleverna gestalta delar ut litteratur som de läser, och menar på att: ”Dessa redovisningar blir uppskattade och minnen som inte glöms på ett bra tag. Kunskapen sätter sig i kroppen.” Vidare berättar hon att hon haft forumspel, och vid ett tillfälle lät hon en rörläggarklass spela upp en scen från sin praktikplats. Rollspel är en metod som hon främst använt sig av i SFI – undervisningen, det vill säga Svenska för invandrare. Då har eleverna fått inta olika roller och spela upp situationer. Hon skriver att: ”Språket tränas och gestaltningarna ger upphov till reflektioner och diskussioner.” Vidare berättar hon att hon tar in tidsenlig musik i undervisningen, till exempel när de har litteraturhistoria. Men det är inte bara genom metoder eller övningar som Cecilia använder sig av pedagogiskt drama, utan även genom att själv vara en fysisk person som visar med kroppen, rör sig i rummet och spelar roller. ”Jag tror på att om fler sinnen stimuleras tas kunskapen in lättare.”

Julia, som arbetar med barn mellan 3-5 år, berättar att hon alltid använder sig av pedagogiskt drama. Hon integrerar pedagogiskt drama i sin undervisning, till exempel genom att använda sig av dramasagor som hon sedan återkopplar till övningar, diskussioner och skapande. Massagesagor är en annan form som hon tar till för att motverka knuffar mellan barnen då hennes grupp ”har lite svårigheter att tala enbart med munnen”. När tillfället faller på – vilket enligt henne är dagligen - har hon även spontana rollspel med sina grupper. Även inom matematik använder hon formen rollspel ibland, till exempel för att träna olika begrepp och antal.

31

Även Stefan, som också har grundskolans tidigare år som inriktning, arbetar med gestaltningar och lekar, och använder sig av pedagogiskt drama bland annat i matematikundervisningen.

5.1.1 Analys av dramapedagogiska verktyg

I ovanstående resultatdel har vi fått svar på vår första frågeställning: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sin undervisning? Det visade sig att rollspel, övningar och lekar och improvisationer är det som informanterna främst nyttjar. Vi kan se att de verktyg de använder sig av grundar sig i övningar där eleverna är fysiskt aktiva. Informanternas dramapedagogiska förhållningssätt står därmed i direkt förhållande till Deweys teori om att kunskap bör läras ut genom praktisk handling. Att eleverna tillägnar sig kunskap i form av praktiska handlingar, tror vi leder till att de får med sig grundläggande erfarenheter som kan göra skillnad på hur de handlar eller reagerar i olika situationer som de kan tänkas hamna i. Verktygen är dessutom förankrade i elevernas vardagsliv, till exempel lät Cecilia sin klass spela upp en scen från sin praktikplats i ett forumspel. Undervisningen blir därmed kopplad till elevernas liv här och nu, något Dewey framhåller som viktigt, enligt Lelinge (Lelinge, 2011:58). Vi tror att eleverna då blir mer motiverade till att lära och medverka, eftersom undervisningen utgår från dem och deras liv och de kan känna att undervisningen blir mer relevant för dem.

Något annat vi noterade i svaren är att trots att informanterna arbetar inom olika årskurser, och Krister är lärare i grundsärskolan, använder alla pedagogiskt drama förutsättningslöst oavsett vilken ålder deras elever är eller i vilket ämne informanterna undervisar. Cecilia tar till exempel in rollspel i SFI undervisning, och Stefan och Julia använder rollspel i matematik. Några informanter använder dramapedagogiska verktyg för att skapa diskussioner och reflektioner. Därmed kan vi se att pedagogiskt drama är en anpassningsbar metod. Den är inte knuten till en specifik ålder, gruppsammansättning eller ett ämne, vilket medför frihet för lärare att använda pedagogiskt drama på ett gränsöverskridande sätt. Eftersom eleverna är delaktiga i undervisningen har de också möjlighet att påverka i vilken riktning undervisningen ska gå, och därmed får den demokratiska processen fäste.

Flera av informanterna nämner att leken är ett av de verktyg som de använder i sin undervisning. Dewey lyfter fram leken som grundläggande för barnens förmåga att lära

32

sig lösa problem. Informanternas dramapedagogiska förhållningssätt med inslag av lek, kan vi därför se bidrar till att eleverna lär sig lösa problem och utvecklar sin resonerande förmåga, samtidigt som det lustfyllda lärandet har positiv inverkan på deras anammande av kunskap.

Utifrån de verktygen de använder kan vi också se att informanternas undervisning bidrar till de fyra behov och intressen som Stensmo menar att Dewey framhåller motiverar eleverna i learning by doing (se s.16). Det sociala behovet av gemenskap tillfredsställs övergripande, då verktygens fokus ligger på grupprocesser. Eleverna får möjlighet att diskutera, reflektera, umgås, skratta och lära känna varandra. Det sociala samspelet bidrar också till att utveckla deras sociala kompetens, vilken är angelägen för att de ska kunna tillskansa sig kunskaper att agera som demokratiska medborgare i samhället (Dewey:1999:121-140). Genom lekarna och övningarna får de möjlighet att utforska, och tillsammans skapa och tillverka lösningar som kan vara både teoretiska och praktiska. Vi kan också se att det fjärde behovet, ett estetiskt intresse, genomsyrar hela undervisningen, eftersom pedagogiskt drama i sig är en estetisk uttrycksform med fokus på människans fantasi och skaparkraft (Erbert, Rasmusson, 1996:12).

Den varierade undervisningen bidrar även till att de fyra olika kunskapsformerna blir till en helhet i undervisningen. Fokus läggs inte på fakta och förståelsekunskap, utan genom att eleverna är både fysiskt och psykiskt aktiva i undervisningen utvecklas även färdighets- och förtrogenhetskunskaperna. Eleverna får därför en större bredd av kunskapsformer med sig ut i samhällslivet, eftersom de har en tyngd av både teoretisk och praktisk kunskap med sig till arbetslivet.

Det finns många verktyg i pedagogiskt drama, men vår grupp visade sig övergripande använda ett liknande urval. Det är även de verktygen som vi själva använder och varierar när vi undervisar, och vi gör därför den tolkningen att det är de metoderna som är de vanligaste i skolundervisning. Det kan bero på att de inte kräver så mycket förberedelse som till exempel forumspel. Det är ingen av informanterna som skiljer sig direkt från någon annan i svaren, möjligen förutom Krister som är den enda som nämner att hans elever får sätta upp teaterpjäser och musikaluppsättningar. Anledningen till att de andra inte gör det kan vi endast spekulera i, till exempel kan det bero på tidsbrist eller att det inte samkör med lärarnas tanke kring lektionernas mål och syfte.

33

För övrigt så är det intressant att ingen av informanterna nämner något om att storleken på gruppen hindrar eller bidrar till att de väljer ett verktyg framför något annat. Vi förutsätter att de har klasser med ca 15-25 elever, men i svaren framkommer det inte något om att klassens storlek skulle vara ett hinder.