Påverkan på och respons från eleverna

Vi ville veta hur informanterna upplevde att deras elever påverkades av ett dramapedagogiskt förhållningssätt i undervisningen och här presenterar vi svaren på det. Denna kategori innefattar även vilken respons och vilka reaktioner som informanterna kunde se eller känna av från eleverna. Cecilia berättar att:

42

Eleverna är med på noterna och vill oftast göra något annat än att bara sitta på sin stol. En del elever blir lite blyga eller utstrålar att de är för stora för att leka, men de flesta blir glada! Vi kommer närmare varandra eftersom vi är lite mer öppna och pratar/agerar kring sådant som vi inte alltid annars gör.

Även Anna lyfter fram att eleverna till en början är reserverade, eller visar en viss rädsla, men att de efter ett tag blir trygga och trivs med inlärningsmetoden och övningarna, och vill ha det som en del av sin vardag. Charlotte svarar att hur eleverna påverkas beror på vilken form av drama hon använder, men att de generellt blir mer uppslupna, kreativa, modigare och friare. Hon tillägger: ”En del elever lär sig bättre genom drama och förstår saker som de innan inte förstått.”

Krister inleder med att förklara att han har jobbat på sin skola i tre terminer och att ett stort förändringsarbete är på gång. Han skriver vidare:

Vi har byggt upp dramaverksamheten från i stort sett noll till hundra på denna tid. Haft flera föreställningar för allmänheten och därigenom kunnat visa upp för föräldrar, kompisar och andra intresserade så mycket dessa barn med kognitiva funktionsnedsättningar faktiskt kan göra och hur duktiga de är. Detta har naturligtvis stärkt självkänsla och skänkt arbetsglädje i övrig skolverksamhet.

Julia menar att pedagogiskt drama går via hjärnan till hjärtat, och att hennes grupp efter en kort tid med pedagogiskt drama utmärks av harmoni, glädje och förståelse. Angående de reaktioner som informanterna får av sina elever pratar Julia, Cecilia och Anna om ett lustfyllt lärande; eleverna skrattar och har kul på lektionerna. Anna berättar om hur befriade eleverna blir, att de öppnar sig och vill ha mer pedagogiskt drama. Emma berättar att eleverna tycker det är ett bra sätt att lära sig och att det är omväxlande. Julia tycker att eleverna får fokus, och Stefan menar att eleverna engagerar sig och upptäcker nya saker genom att göra och leka. Han påpekar att inlärningen sker omedvetet i pedagogiskt drama, på så sätt att eleverna lär sig utan att de tänker på det. Emma lyfter även fram att det finns de elever som instinktivt avfärdar pedagogiskt drama som pinsamt, tråkigt och inte speciellt lärorikt. Men att de personer som är negativa oftast vänder när de får arbeta med pedagogiskt drama och blir positiva. Krister, som arbetar med elever med funktionshinder, lyfter fram den pedagogiska dramats känsliga natur där tidigare erfarenheter spelar stor roll. Han menar att det är viktigt att eleverna känner sig trygga så att de vågar visa upp sig och blir synliga i en grupp. Om sina elever berättar han:

43

Många elever är oroliga inför att visa sig och många har en ofantlig historia med misslyckanden i bagaget, vilket gör det extra svårt att uppbåda det mod som krävs att ingå i en grupp där alla blir synliga. Det är ofta väldigt roligt, men det väcker känslor och skapar kaos samtidigt, därför är det utmattande på samma gång som frigörande och roligt. Ibland smälls det i dörrar och ofta brister humöret hos någon elev, vilket ofta smittar av sig på gruppen. En viktig del av min och min kollegas arbete med drama är att vi alltid är två och att det är strängt förbjudet att ge taskiga kommentarer. Alla som är med är väldigt modiga – det ingjuter vi varje lektion i.

5.4.1 Analys av påverkan på och respons från eleverna

Under denna analys får vi svar på hur informanterna upplever att deras elever påverkas av pedagogiskt drama, respektive deras reaktioner. Det framkommer att informanterna upplever det som att eleverna i vissa fall till en början är tveksamma inför pedagogiskt drama i undervisningen. En orsak kan vara att eleverna är blyga och vi menar att det kan bero på att de inte är vana vid den formen av undervisning. Samtidigt som informanterna nämner att eleverna till en början är reserverade, menar de att eleverna vänder. Efter ett tag blir de trygga med inlärningsmetoden, tycker det är roligt och vill ha mer. Eftersom informanterna inte ger upp och fortsätter använda dramapedagogiska övningar i sin undervisning, tolkar vi det som att informanterna har tillit till sin metod och har tålamod med sina elever.

Vi tycker oss kunna se i svaren att informanternas undervisning inbjuder till ett lustfyllt lärande, då de beskriver att deras elever tycker det är roligt med pedagogiskt drama, de blir befriade och mer öppna och kreativa. Som Stefan nämnde anammar eleverna kunskapen omedvetet när de har pedagogiskt drama, och det är en tendens vi kan se genomsyrar flera av informanternas undervisning. Deras elever lär sig medan de har roligt, och när man har roligt hinner man oftast inte reflektera över det man lär sig. Men i efterhand kan man se tillbaka på det man har gjort, och inser då att man har tränat på vissa kunskaper eller utvecklat dem. Därför kan vi tänka oss att vinsten med att ha ett dramapedagogiskt förhållningssätt är att kunskapen förmedlas i en omedveten form, eleverna har roligt medan de lär sig och hinner inte bli motsträviga eller känna motvilja mot den kunskap som läraren vill förmedla.

Viktigt att poängtera är det svar som Krister ger, där han problematiserar över paradoxen att samtidigt som pedagogiskt drama är roligt och frigörande är det också utmattande. Vi tolkar hans svar som att det är viktigt att lärare som använder sig av pedagogiskt drama är medvetna om denna paradox, eftersom de måste kunna hantera de känslor som kan uppkomma hos eleverna. Det kräver ett stort engagemang från läraren

44

och en kännedom i hur pedagogiskt drama kan påverka eleverna. Då utbildningen i pedagogiskt drama har som mål att utbilda pedagoger med ett dramapedagogiskt förhållningssätt, tror vi att informanterna har kännedom och kunskap med sig att kunna hantera de känslor som uppstår hos eleverna.

6 Slutsats och diskussion

Syftet med vår uppsats var att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i elevernas kunskapsinhämtning. Med det som utgångspunkt undersökte vi ett material bestående av sex frågeformulär, för att utröna vilka dramapedagogiska verktyg sex lärare, som har utbildning i pedagogiskt drama, använder sig av i sin undervisning samt syftet med varför de använder dramapedagogiska övningar. Då lärarens ledarroll har betydelse för hur elever anammar kunskap, ville vi också lyfta fram vad utbildningen i pedagogiskt drama bidrar med eller tillför i deras yrkesroll som lärare. Vi sökte svar på fyra frågeställningar under arbetets gång, och vi börjar med att sammanfatta det resultat som har gett oss svar på våra frågor. Därefter tydliggör vi vilka slutsatser vi har kommit fram till, och diskuterar det i förhållande till vår yrkesroll som lärare. Vi avslutar uppsatsen med förslag på fortsatt forskning, och därefter några slutord från oss.