Analys  av  upplevelsen

Nielsén (2005) skriver att upplevelseindustrin har förmågan att locka människor till en plats, som i sin tur bidrar till försäljning, verksamheter, image och identitet och mervärde och egenvärde. Trots att kunskapen om upplevelsebranschen finns därute och att teorin säger att en bra restaurang går att driva var än den öppnas, finns enligt oss, fortfarande företeelsen att många restauranger öppnas på orter med liv och rörelse. I Stockholm öppnas det restauranger med jämna mellanrum och konkurrensen är stor. Att folk inte vågar satsa på bygden tror vi

har att göra med två saker. Först och främst tror vi folk har en rädsla att misslyckas med detta koncept rent ekonomisk. För det andra, tror vi inte att de entreprenörer som kan tänka sig öppna en restaurang av hög klass, är villiga att göra det i en småstadsort av rädslan att, återigen, misslyckas med att locka folk. O´Dell och Billing (2005) tar upp att det blir allt svårare för ett land som Sverige att skapa en upplevelse, då vi enligt författarna saknar strand och bad som lockelse. Som vi kan se av våra respondenter är en helhetsupplevelse en viktig aspekt som alla restauranger vi intervjuat arbetar med, på ett eller annat sätt. Upplevelser är individuella och skiljer sig från person till person. Däremot vill restaurangerna att gästerna ska känna sig uppassade, ompysslade och omhändertagna. Utöver detta är dessa restauranger självfallet kända för sin fantastiska matlagning, med noga utvalda råvaror, och om servicen därtill är förstklassig, gör det att gästen känner sig speciell och får därigenom en helhetsupplevelse. Vi ser här paralleller till Pine och Gilmore (2011) som tar upp att upplevelser står för något som är minnesvärt och att konsumtion av upplevelser gör människor lyckligare, vilket kan vara anledningen till varför människor idag efterfrågar upplevelser. Även Ha och Jang (2012) poängterar att, för att nå upp till kundens förväntningar och för att en upplevelse ska bli minnesvärd, är det vitalt att alla små och stora delar i upplevelsen blir till en fungerande helhet. Författarna menar att detta blir en totalupplevelse.

Helhetsupplevelsen

Helheten har det talats om, i samtliga intervjuer, som någonting restaurangerna lägger mycket tid och arbete på, då detta ses som viktigt ur ett kundperspektiv. Många restauranger som inte tillhör fine dining- klassen, lägger inte lika stort fokus på helheten och vikten av att alla de vitala delarna i upplevelsen ska hänga ihop till en helhet. Av egen erfarenhet är det ofta en faktor såsom maten, inredningen eller något annat som dessa restauranger satsar lite mer på.

Då vi själva, de vi intervjuat och teorin lyfter fram helheten, ser vi att detta skiljer restauranger av fine dining- klassen från de flesta andra restauranger. Eftersom detta är viktigt för en restaurang av hög klass, är även detta något som de arbetar mycket med. Det tar tid, krävs kunskap och kostar att få allt att hänga ihop. När restaurangerna arbetar med ett holistiskt perspektiv, framgår det tydligt, genom bland annat utmärkelser, media och intervjuerna, att resultatet av upplevelsen blir positiv. Att arbeta utefter ett helhetsperspektiv är något som vi anser skulle kunna lyfta alla restauranger, oavsett om maten är förstklassig eller ej. Upplevelser är det restaurangerna arbetar med för att kunna få återkommande gäster för att därigenom uppnå ekonomisk tillväxt. Stenström och Strannegård (2013), skrev att tillväxt inte längre skapas genom fysisk produktion utan att det är konceptutveckling, design, varumärken och känsloproduktion som gör det möjligt för oss idag att skapa tillväxt. I enlighet med teorierna och respondenternas svar anser vi att människor idag verkar söka sig till upplevelser som ger oss mer värde i vardagen. Det anser vi däremot kan skapa problematik för företagen i framtiden eftersom människor verkar vilja ha alltmer värde i alla typer av tjänster och produkter de konsumerar. De flesta restauranger vi intervjuat säger också att det är höga förväntningar på restaurangerna, vilket enligt oss också visar hur höga förväntningar människor har för varje spenderad krona. Vi kopplar detta till Gilmore och Pine (2011) som tar upp att människor granskar den tid och pengar de spenderar på tjänster för att ge plats åt fler minnesvärda upplevelser. Vi ser även kopplingar till Nyström och Wallén

(2002) som hävdar att när en gästs förväntningar överträffas kan detta leda till att denne är beredd att betala ett högre pris för upplevelsen, då de menar att gästen är mindre priskänslig om denne blir medveten om kvalitén. Denna kvalitétsskillnad är avgörande för gästerna eftersom de på fine dining restauranger betalar för en hög service och premiumkvalité. Enligt Nyström och Wallén (2002) bottnar gästens förväntningar i graden av tillfredsställelse, vilka är olika från en gäst till en annan. Detta får oss att undra varför vi som konsumenter har högre förväntningar på en restaurang av fine-dining klassen än på andra restauranger. Självklart är priset en avgörande faktor, men borde vi inte ha lika höga krav på allt vi konsumerar oberoende av pris?

Fine dining som koncept

Något intressant som framkom i samband med skapandet av helhetsupplevelser, är alla våra respondenters relation till koncept och hur de tolkar begreppet. De flesta av de vi intervjuat svarade först att de inte arbetar efter ett koncept, sedan nämnde de att deras koncept är fine dining. Enligt vår analys arbetar samtliga restauranger med koncept, men de anser inte sig själva jobba efter ett givet koncept, utan efter sitt eget koncept. Att restaurangerna arbetar med fine dining är underförstått, dock blir det paradoxalt när restaurangerna påstår att de jobbar efter sitt eget koncept och syftar på fine dining. Fine dining är, enligt oss, inget unikt koncept i sig, utan mer en benämning på restauranger med högkvalitativ mat och miljö. Vi tror att de flesta restauranger förknippar begreppet koncept med ett specifikt tema, såsom kinesiskt, thailändsk, franskt, mexikanskt eller som fine dining, snabbmatsrestaurang med flera. Vi anser att alla de restauranger vi intervjuat har ett starkt koncept, trots att de själva inte till fullo kan definiera vad detta koncept är. Det är enligt oss viktigt att restaurangerna själva har klart för sig vad de har för koncept eftersom det, enligt våra undersökningar, visat sig att det kan vara avgörande för restaurangernas utveckling. Om en restaurang inte vet var den står inriktningsmässigt kan den inte heller utvecklas åt rätt håll. Idag finns det ett stort utbud av fine dining- restauranger och för konsumenten är det viktigt att kunna skilja mellan alla dessa högklassiga restauranger. Precis som Svensson säger tar konsumenten 1000 kommersiella beslut varje dag, och det gäller enligt oss för dessa restauranger att själva känna till vad som särskiljer de från alla andra. Enligt oss kan en fine dining- restaurang vara klassisk likväl som den kan vara trendig, och det gör inte den ena finare än den andra. Vi ser här kopplingar till Cousins et.al (2011) som skriver om vikten av att undersöka hur väl ett företags koncept är tänkt att möta kundens behov, för att skapa något unikt.

Ett alternativ för restaurangernas arbete med helhetsupplevelser anser vi kan vara en utvecklad storytelling. Fog et.al (2010) anser att storytelling som koncept, har fått fotfäste i debatten kring hur varumärken i framtiden skapas och vikten för företag att förstå logiken bakom storytelling för att lyckas knyta emotionella band till sina konsumenter. Även Bilton (2007) skriver att marknadsföringens syfte är att skapa ett nät av symboliska associationer kring produkten, för att därigenom låta konsumenterna skapa egna upplevelser. Storytelling kommunicerar information och överför värden som är rik på minnen (Mossberg & Johansen, 2006) vilket är det alla våra respondenter säger att de vill att gästen ska uppleva och känna.