Ordet analys kommer av grekiskans analysis och betyder upplösning. Analysen är en viktig del i uppsatsen då resultaten av undersökningen kan ställas emot existerande och tidigare forskning. I analysdelen kommer de tidigare delarna att analyseras för att besvara frågeställningarna och inledningsvis kunna vara en grund för slutsatsen till studien.
Boverkets regler över tillgänglighet är bra i den definitionen att alla i vårt svenska samhälle ska ha samma förutsättningar och möjligheter. När man lägger fram teori om att det är en så pass liten del i Sverige som har nedsatt rörelseförmåga och är i behov av en anpassad lägenhet blir man dock fundersam till varför kraven ska vara som de i dagsläget är, vilket många med erfarenhet från beställarsidan också ifrågasätter.
Enligt statistiken är det en liten del av hela Sveriges befolkning som är rullstolsburna eller har nedsatt rörelseförmåga, ännu färre är det som studerar. Utifrån det är det möjligt att göra en kvotering av lägenheter för studentbostäder. Alla lägenheter kommer då inte att vara anpassade och personer med funktionsvariation kommer inte kunna röra sig lika fritt som resterande studenter som inte har någon funktionsvariation, vilket DHR påpekade i sin debatt. AF bostäder sade att de hade år 2011 endast en person som var rullstolsburen av 6000 boenden och detsamma gällde SSSC som hade fem personer år 2013 som var rullstolsburna på 8000 studentbostäder. Om det är möjligt att då göra billigare lägenheter genom en kvotering, ska man inte då göra det? Det blir billigare både för studenten med funktionsvariation samt för en student med full rörelseförmåga då produktionskostnaderna minskas och med det gynnas även studentbostadsaktörerna. Faktumet kvarstår då att samhället inte blir tillgängligt för alla. En annan synpunkt är att en studentlägenhet är en tillfällig boendeform, studenten anses inte ha samma behov som en person i en permanent bostad och väntas i genomsnitt bo i lägenheten endast två år. Studenten har också oftast mindre månadsinkomst, kan studenten då tänka sig att bo på mindre kvadratmeter för att minska sin hyresnivå?
Enligt de intervjuer som gjordes med studenterna ansåg en stor del att hyresnivåerna var för höga samtidigt som många inte kunde tänka sig att bo mindre yta än vad de gjorde när de svarade på
ANALYS
frågorna. Detta hänger förmodligen ihop med att de svarande tidigare inte har bott på en mindre yta än vad de bor på nu och således inte vet hur det är att bo mindre. Den största delen av de svarande hade tidigare bott i en reguljär hyresrätt eller en bostadsrätt, några svarade ”annat” vilket i sammanhanget och med de svarsalternativ som fanns kan tolkas som att deras tidigare boende var någon form av hus där de bott ihop med familjen. När AF Bostäder gjorde sina undersökningar med studenter som bor i deras experimentella projekt var det många som blev positivt överraskade över hur rymligt det faktiskt var, man hade förväntat sig att det skulle vara trängre. Detta kan även vara den uppfattning som de svarande på den intervju som gjordes under studiens gång hade.
Att döma utifrån svaren på intervjun föredrar den största delen av de svarande att bo ensamma utan delade ytor i form av kök och toaletter. Studenternas önskemål är egna lägenheter och att ett stort badrum inte är så viktigt utan att utrymme för vila och umgänge i stället bör prioriteras. Dessa är svåra att uppfylla med beaktning till de krav som Boverket utger med tillgänglighet i badrum och vändradier för hjälpmedel till personer med nedsatt rörelseförmåga. Skulle studentbostäder göras till en egen boendeform med lättnader för tillgänglighetskrav från Boverket i och med den lilla del som är i behov av anpassade lägenheter skulle studenternas önskemål kunna uppfyllas. Genom att dessutom ha ett kvoterat antal lägenheter som är fullt tillgänglighetsanpassade finns också möjligheten för de som är i behov av dessa lägenheter att få en sådan. I en eventuellt ny boendeform skulle besittningsreglerna för dessa anpassade lägenheter kunna vara till fördel för de som är i behov, att man exempelvis har en kort uppsägningstid och att ägare eller förvaltare har rätt att säga upp den boende ifall personen i fråga ej anses vara i behov av en anpassad lägenhet. Detta skulle givetvis framgå tydligt i både regelverket för den nya boendeformen men också i kontraktet mellan den boende och ägaren. De övriga lägenheterna som inte är fullt anpassade skulle då behöva vara tillgänglighetsanpassade, detta kan lösas på det sätt som AF Bostäder utformade sitt projekt. Lägenheterna i sig är inte lämpade för en person med nedsatt rörelseförmåga men det ska finnas en anpassad toalett som är tillgänglig för besökare på ett visst antal lägenheter. I AF:s projekt finns en anpassad besökstoalett på samtliga 22 lägenheter. Detta skulle behöva arbetas på från Boverkets sida ihop med personer som har erfarenhet från beställarsidan och eventuella andra myndigheter för att få fram ett specifikt antal anpassade toaletter som måste finnas för ett visst antal lägenheter. Det samma gäller för det lägenheter som skulle vara fullt tillgängliga.
ANALYS
57
I intervjuerna framgår det att den största delen av de svarande kan tänka sig att bo hela sin studietid, oavsett dess längd. Att studentbostaden är en tillfällig bostad där studenten bor i genomsnitt två år kan då ifrågasättas, detta beror troligtvis på att samtliga studenter i hela Sverige är med i undersökningen och att vissa då enbart pluggar kurser som ger en total studietid på 2 år eller mindre. Utifrån svaren på intervjuerna kan man se att man kan tänka sig bo i sin studentlägenhet under hela studietiden vilket kan ha att göra med den bostadsbrist som råder, man har inte förutsättningarna att leta och framförallt hitta ett boendealternativ som är bättre än det nuvarande. Ett bättre boendealternativ skulle kunna vara en lägre hyra, som då skulle kunna uppnås via ett annat regelverk med möjlighet till mindre studentbostäder och därav lägre hyresnivåer.
Ingrid Hernsell på Boverket sa under en Paneldebatt 2013 att det inte lönar sig att minska en bostadsyta med ca. 1 kvadratmeter för bostadsföretagen, för att det ska bli någon ekonomisk skillnad måste bostadsytans skillnad bli större. Om man då lyckas få ner bostadsytan med ett par kvadratmeter genom att ta avsteg från vissa krav kan det alltså vara lönsamt. Boverket menar att ett eventuell negativ konsekvens ifall tillgänglighetskraven skulle ses över och till viss del omarbetas skulle påverka studenternas psykiska och fysiska hälsa. Studenternas svar från enkätundersökningen som gjorde för denna studie påvisar att ett bra läge på bostaden dock är viktigt. Med ett bra läge på bostaden skulle studenten ha möjlighet att delta i sociala sammanhang anordnat av skolan och dess föreningar samtidigt som man skulle ha möjligheten att delta i sociala sammanhang utanför skolan. Med goda möjligheter till fysiska aktiviteter via framförallt skolans föreningar skulle också studenterna ha möjligheten att upprätthålla sin fysiska hälsa. Studenter med funktionsvariation är redan nu en utsatt grupp i samhället enligt Boverket. Med en kvotering av studentbostäder på hur många som bör vara anpassade och en annan besittningsrätt på dessa lägenheter där personer med nedsatt rörelseförmåga eller någon annan form av funktionsvariation har företräde skulle denna eventuella negativa konsekvens istället kunna vändas till något positivt med en form av separat bostadskö.
Tidigare undersökningar hos studenter stämmer inte helt överens med vad den här studiens undersökningar har fått ut av vad studenterna önskar i sin studentbostad. Vissa av de tidigare undersökningarna är från 2013 vilket kan vara en faktor till att de skiljer sig från idag då samhället har utvecklats.
ANALYS
Det som verkar stämma överens från tidigare undersökningar är att badrummen inte behöver vara en prioriterad yta. Studenterna önskar bättre läge, mer förvaring, mer yta för umgänge och vila samt en lägre hyra. Jämfört med vad beställarna ansett i tidigare undersökningar från denna studie verkar deras önskemål vara detsamma. Att en studentlägenhet är en egen boendeform och bör anpassas så efter. Där kan då studenternas önskemål och beställarnas önskemål uppfyllas på samma villkor. För att en student ska få en billigare lägenhet som har ett bra läge behöver bostadsytan minska så man får in fler lägenheter i ett studentbostadshus. För att beställarna ska kunna uppfylla studenternas krav behöver de ta avsteg från tillgänglighetskraven. Detta är bevisligen möjligt utifrån AF Bostäders projekt och uppföljning av BoKompakt.
DISKUSSION