Den senaste ändringen av Boverkets byggregler trädde i kraft den 1 oktober 2019 och heter i dagsläget (BFS 2019:2, BBR28). (Boverket, 2019). Det är byggregler som finns till för att följas vid nybyggnation, ombyggnation eller tillbyggnation. Byggreglerna anger de egenskaper som samhället kräver att en om-, till- eller nybyggnad minst måste uppfylla och även bevara under byggnadens livslängd. Dessa regler handlar om bland annat barnsäkerhet, brandskydd, bärförmåga, god inomhusmiljö och tillgänglighet. I denna studie kommer, som tidigare nämnt i avsnittet, ”1.5 Avgränsningar” endast att avhandla de faktorer som går under tillgänglighet och funktionskrav. (Boverket, 2018). I Boverkets byggregler, BBR, anges de krav som finns för boenden samt de undantag man kan göra för studentbostäder. Enligt BBR ska nedan funktioner och utrymmen finnas i en bostad:
TEORETISK REFERENSRAM • Hygienrum
• Daglig samvaro – rum eller avskiljbar del • Sömn och vila – rum eller avskiljbar del • Matlagning – rum eller avskiljbar del • Utrymme för måltider
• Utrymme för hemarbete
• Entréutrymme med plats för ytterkläder m.m.
• Utrymme för kombimaskin om gemensam tvättstuga saknas • Utrymme för inredning för förvaring
Utformningen av studentbostäder om högst 35 kvadratmeter ska dock utformas med hänsyn till sin storlek. I enskilda studentbostäder med en BOA om högst 35 kvadratmeter får utrymmena för funktionerna daglig samvaro, sömn och vila, samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara och daglig samvaro, sömn och vila, måltider samt hemarbete överlappa varandra helt eller delvis. (BFS 2011:6)
3.2.1 Tillgänglighetskrav
Sedan 2009 är Sverige juridiskt bunden av FN:s konvention om rättigheter för de med funktionsvariation. Konventionen syftar till att undanröja hinder för de med funktionsvariation så att de inte berövas sina mänskliga rättigheter. Boverkets tillgänglighetskrav handlar om att byggnader och tomter ska vara tillgängliga och användbara för alla som har nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kraven finns som olika områden i form av tomtkrav, utformningskrav och tekniska egenskapskrav. De övergripande kraven på tillgänglighet kommer från plan- och bygglagen, PBL och plan- och byggförordningen, PBF. Tillgänglighetskraven i PBL och PBF förtydligas i Boverkets byggregler, BBR. Det är byggherren som ansvarar för att reglerna i PBL, PBF, och BBR följs och kraven gäller samtliga byggnader och vissa bygglovspliktiga anläggningar. (Boverket, 2019). Syftet med tillgänglighetskraven är att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. (Boverket, 2019).
Som tidigare nämnt i avsnittet ”1.5 Avgränsningar” kommer fokus inte att ligga på något utöver själva byggnaden, det man dock måste ta i beaktning vid uppförandet av ett bostadshus är de
TEORETISK REFERENSRAM
15
gemensamma utrymmen som finns. Även om varje lägenhet är utrustat med allt som är nödvändigt som exempelvis kök och badrum finns det utrymmen som entréer, cykelförråd, barnvagnsförråd, soprum, tvättstuga eller elrum som måste kunna nås av samtliga, oavsett förutsättningar. Detta är ingenting som kommer att presenteras i resultatet men det är viktigt att ha förståelse för dessa utrymmen i entréplan eller på vindsvåningar och vara medveten om att dessa måste finnas i en byggnad. För dessa rum gäller främst framkomligheten genom dörrposter men också att det ska kunna gå att förflytta sig smidigt inne i de utrymmen som finns.
3.2.2 Konsekvenser av att ta bort tillgänglighetskraven, enligt Boverket
År 2016 fick Boverket ett regeringsuppdrag att göra en konsekvensanalys av att ta bort tillgänglighetskraven. I rapporten som Boverket gjorde efter utredningen har de listat positiva respektive negativa konsekvenser. I denna studie har det skrivits mycket om vad som skulle vara de positiva effekterna och hur man skulle kunna lösa de negativa, därför kommer de negativa konsekvenserna, som Boverket anser, att belysas för att få fler perspektiv. De positiva effekterna skulle vara att ett avskaffande av tillgänglighetskraven för studentbostäder skulle innebära minskade produktionskostnader för byggherrarna. Boverket skriver också i rapporten att om man kan göra lägenheterna mindre om tillgänglighetsreglerna skulle avskaffas. I rapporten skriver Boverket om tre alternativa nivåer de har tagit fram i jämförande syfte för att få en bild över hur lägenheterna skulle vara utformade. I figur 2 ses en bostad för en student utan gemensamma utrymmen och bostaden klassas som ”tillgänglig”.
Figur 2. Tillgänglig bostad på 15,5 kvm utan gemensamma utrymmen.
TEORETISK REFERENSRAM
I figur 3 redovisas utformningen för en ”otillgänglig, med sänkt nivå av tillgänglighet” och i figur 4 en ”otillgänglig, utan tillgänglighet”.
Figur 3. Otillgänglig bostad på 14,3 kvm, sänkt nivå på tillgänglighet.
Källa: Boverket
Figur 4. Otillgänglig bostad på 12,2 kvm, lägsta nivån utan tillgänglighet.
Källa: Boverket
De menar då att på en viss begränsad markyta kan fler bostäder byggas. Byggherrarna blir då mer villiga att bygga studentbostäder och det medför ett ökat utbud av studentbostäder och en minskad
TEORETISK REFERENSRAM
17
bostadsbrist. Bostadsbrist kan idag vara orsak till att man inte påbörjar sina studier och då skulle ett ökat utbud av studentbostäder också öka antalet studerande. När ett ökat utbud av studentbostäder uppnås kan det leda till ökad rörlighet på studentbostadsmarknaden vilket leder till att tillgängliga studentbostäder, som idag bebos av studenter utan funktionsvariation, frigörs till fördel för de studenter som är i behov av tillgängliga bostäder. (Boverket, 2016). Det negativa, som Boverket anser, skulle vara att den fysiska och psykiska hälsan hos studenter kan påverkas negativt då minskade ytor i lägenheterna kan orsaka dålig inomhusmiljö i form av slitage av bostaden och dess hygien. En minskad yta i lägenheterna gör det svårare för studenter att studera tillsammans i bostäderna vilket kan leda till ökat behov av nya utrymmen för studier eller grupparbeten på skolorna. Boverket menar att det då har en negativ påverkan på livskvaliteten och att det skulle kunna förstärka sociala skillnader. (Boverket, 2016).
Att förutsättningarna för nyproduktion ökar om tillgänglighetskrav minskas är en självklarhet enligt Boverket. Om behovet av studentbostäder minskar och produktionen ökar menar Boverket att de otillgängliga bostäder som byggts blir resurskrävande att göra om ifall de skulle upplåtas till andra boendegrupper. Att ta bort kraven skulle också göra att det blir svårare för personer med funktionsvariationer att delta fullt ut i samhället och på så sätt utestängs från den sociala samvaron med andra studenter. Studenter med funktionsvariation, i synnerhet nedsatt rörelseförmåga, är redan i dagsläget hänvisade till en begränsad del av beståndet och den delen kommer bli än mindre om nya studentbostäder byggs utan tillgänglighetskrav. Detta kan i sin tur leda till att det begränsar utbildnings- och inkomstnivå och bidra till en ökad risk för arbetslöshet bland personer med funktionsvariation. (Boverket, 2016).