4. EMPIRI
4.1 Sammanställning av tidigare undersökningar
Undersökningar som används i studien är intervjuer med studenter, unga vuxna och beställare. Intervjuerna är gjorda främst från Studentbostadsföretagen som är Studentbostäders branschföretag, men för att få en mer kritisk hållning finns studier från andra litteraturbaser också.
4.1.1 Hur vill studenter bo?
En studie gjord av Studentbostadsföretagen år 2013 undersökte hur studenter vill bo. En generell slutsats Studentbostadsföretagen drar utifrån intervjuerna är att studenterna önskar större yta för köket samt bättre arbetsytor i köket. De studenter som önskade större ytor i köket önskade även mindre ytor i badrummet. Bättre flexibilitet gällande möbleringsalternativ och planlösning då ytan i en studentetta ofta är begränsad. De kollar även på studenternas syn på hyra och storlek där det tydligt finns en prioriteringslista för vad som är viktigast när studenter väljer en ny bostad. Hyran är då prioriterat tätt följt av standarden och storleken. Studentbostadsföretagen menar då att enskilt verkar hyran styra men även till förhållande till typen av lägenhet. (Studentbostadsföretagen, 2013).
Stockholms studentbostäder har gjort en studie som visar att ca 23% av studenterna som studerar i Stockholm bor i någon form av studentbostad, antingen korridor eller en studentlägenhet. Resterande studenter bor antingen hemma hos sina föräldrar, i en bostadsrätt eller en vanlig hyresrätt. (SSSB, 2018).
EMPIRI
AF Bostäder har utvecklat ett koncept som heter Bo Kompakt vilket är ett bostadsområde där studenterna har en bostadsarea på 10 kvm. Boendena har kunnat utformas på så få kvadratmeter med hjälp av dispens för att minska storleken på toaletterna samt minimera och kombinera övriga utrymmen och bostadsfunktioner. Bo Kompakt var ett experiment och har därför uppföljt med kvalitativa intervjuer på de boende. Studenterna som flyttade in i Bo Kompakt hade olika kriterier för vad en bra studentbostad är. För de som tycker att det är en temporär bostad är kriterierna att det finns plats för att studera, laga mat och sova. Andra anser att det ska vara en plats, förutom det tidigare nämnda, där man kan vistas och umgås med vänner. Ett vanligt och gemensamt mål mellan studenterna är att det ska vara bra förutsättningar för matlagning så som praktiska förvaringsutrymmen för mat och torrvaror. Efter att studenterna bott i Bo Kompakt fick de frågan om de anser att det ska byggas fler bostäder av samma koncept nästan alla ansåg att det bör göras fler bostäder av samma typ. Dalholms enkätfrågor som skickades ut till studenter på BoKompakt ligger som bilagor i denna studie. (Dalholm Hornyánszky, 2016)
I figur 11 visas exempel på hur studenterna har möblerat i lägenheterna i projektet BoKompakt.
Figur 11. Illustration av möblering i studentettornas lägenheter i BoKompakt.
EMPIRI
29
4.1.2 Beställarens åsikter om byggandet av studentbostäder?
I lägesrapporten Nyproduktion 2019 skriven av Studentbostadsföretagen förklaras produktionens utveckling för studentbostadslägenheter samt företagens åsikter om produktionen för studentbostadslägenheter. 54% av de tillfrågade företagen svarar att de vill bygga fler studentlägenheter än vad de gör idag. Rapporten talar även om att det 2018/2019 var 400 000 studenter registrerade i Sverige men att endast runt 90 000 studentlägenheter fanns att tillgå, siffror är tagna från Boverket och statistiska centralbyrån.Majoriteten av de företag som svarat anser att det behöver ske en förändring för byggandet av studentbostäder. Ett förslag som många anser behöver ändras är att en studentbostad ska definieras som en egen boendeform, vilket betyder anpassade byggregler och frånsteg från fullständiga tillgänglighetskrav. (Studentbostadsföretagen, 2019).
Studentbostadsföretagen har gjort en undersökning hos deras kunder vad de tycker det finns för byggregler som hindrar uppförandet av studentbostäder. Anledningen till undersökningen är att byggreglerna inte är optimalt utformade för att underlätta uppförandet av studentbostäder. De skriver att studentbostäder är speciella i många avseenden och att det framförallt handlar om den höga omflyttningen som ger en genomsnittlig boendetid på två år. Studentbostäder klassas därför som en tillfällig bostad där det också råder begränsad besittningsrätt i det avseende att man måste studera i en viss omfattning för att få bo i lägenheterna. Det finns vissa särregler för uppförandet av studentbostäder men dessa anses inte tillräckliga för att det ska underlätta byggandet av studentbostäder i jämförelse med andra typer av bostäder. Studentbostadsföretagen skickade ut en enkät till deras medlemmar som är tänkta att bygga de studentbostäder som behövs runt om i landet. Enkäten bestod av tre frågor:
1. Vilka byggregler anser ni behöver ses över? 2. Vilka svårigheter medför de idag?
EMPIRI
Totalt fick de in svar från 18 av deras medlemmar. Det företagen gemensamt ansåg som var den viktigaste aspekten var att dagens regelverk inte är anpassat efter studentbostadens förutsättningar. Lösningsförslaget var då att anpassa regelverket efter det faktum att studentbostaden är en tillfällig bostad med egna förutsättningar som skiljer sig från andra boendetyper. Studentbostadsföretagen menar att det framkom från samtliga delar av undersökningen att studentbostaden är en genomgångsbostad med ett genomsnitt på två år i boendetid, vilket är betydligt kortare än i en vanlig hyresrätt. Därmed blir det fel att jämföra en studentbostad med en permanent bostad. (Studentbostadsföretagen, 2013). Rörande tillgängligheten ansåg medlemmarna att tillgänglighetsreglerna inte är anpassade efter verkligt behov vilket leder till onödigt stora ytor i vissa avseenden. Att skilja på universell- och besökstillgänglighet för att sedan låta alla lägenheter uppfylla besökstillgänglighet och en mindre andel uppfylla universell tillgänglighet kan vara en lösning. (Studentbostadsföretagen, 2013). De svaren som medlemmarna svarade på vilka byggregler som är hinder för nyproduktionen kan sammanfattas i ”yta”. För att minska ytan på en bostad är tillgänglighetskraven ett stort hinder. De ytor som tillgänglighetsreglerna kräver idag innebär i praktiken en begränsning för hur liten bostad man kan bygga. Större yta genererar ju ofta högre hyra och begränsar också hur man kan placera lägenheterna i huskroppen som i sin tur leder till hur många lägenheter man får in på ett våningsplan och hur mycket uthyrbar yta man får ut. Fler lägenheter per våning ger fler lägenheter per hus och det resulterar i fler byggda studentbostäder per år och skulle kunna lätta upp den hårda konkurrensen om studentbostäder. Om företagen kan hyra ut fler enheter på varje våningsplan innebär det också i teorin att hyreskostnaden för varje producerad lägenhet kan minskas och på så sätt gynnas därför också studenten. (Studentbostadsföretagen, 2013).
EMPIRI
31
I SHT:s paneldebatt under DHR:s seminariedagar från 2013 diskuterades det om studentbostäder ska fortsatt vara tillgängliga för alla eller om det bara ska vara för en del. Karolina Celinska som då var ombudsman på DHR menar att samhället jobbar efter och bör jobba efter att bostäder och andra byggnader ska vara tillgängligt för alla, studentbostäder är inget undantag. Vidare menar Chris Österlund, som då var VD på Stiftelsen Studentbostäder och ordförande på Studentbostadsföretagen, att med de regler som finns idag byggs det knappt några nya studentbostäder samt att större ytor resulterar i dyrare lägenheter för studenter. Ingrid Hernsell som representerade Boverket, påpekar att det inte lönar sig att minska studentlägenheterna mer och att de kommer ner tillräckligt mycket i yta ändå genom att samutnyttja ytor. Genom att ta avsteg från tillgänglighetskraven minskar boytan endast med någon kvadratmeter och det blir ändå inte lönt för bostadsföretaget. (SHT, 2013).