I avsnittet om resultat redovisas de delar i teori- och empiriavsnittet som anses vara viktigast i denna studie. Alltså en sammanfattning av vad studenterna och studentbostadsaktörerna vill ha i en framtida studentbostad samt vilka hinder som behöver ses över för att nå dit.
Andelen av befolkningen med nedsatt rörelseförmåga är mycket låg i Sverige i förhållande till hur många invånare landet har. Enligt Boverket är endast en procent av befolkningen i behov av rullstol. (Boverket, 2016). Boverkets tillgänglighetskrav finns till för att alla människor i samhället ska ha samma rättigheter och möjligheter. Idag är samtliga nyproducerade boenden tvungna att rätta sig efter Boverkets regler vad gäller tillgänglighet. Dessa regler grundar sig i FN:s konvention om rättigheter och gäller över samtliga ytor i en lägenhet samt de gemensamma ytor som man har tillgång till i ett bostadshus. Dessa gemensamma ytor kan vara exempelvis entréer, tvättstugor, gemensamma kök eller toaletter. I studentbostäder om högst 35 kvm får utrymmena för daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum och utrymmen för sömn, vila, måltider och hemarbete får överlappa varandra helt eller delvis. (BFS 2011:6).
Boverket har tagit fram positiva respektive negativa konsekvenser av en möjlig revidering eller lättnad av regler kring studentbostäder. Några av konsekvenserna var lägre produktionskostnader och ett större bostadsutbud, men att det även skulle påverka den fysiska och psykiska hälsan hos de boende. (Boverket, 2016).
I Lund har AF Bostäder i experimentellt syfte uppfört 22 lägenheter där man fick göra avsteg från BBR. Det var en utdragen process med överklaganden från Boverket varpå deras överklagande inte accepterades av AF Bostäder och ärendet gick vidare till Svea Hovrätt där AF Bostäder till slut fick tillåtelse för projektet med en del revideringar. Detta projekt kom att sättas i jämförelse med ett projekt i Vallastaden, Linköping där Studentbostäder äger och förvaltar 183 studentbostäder utan några specialiteter.
RESULTAT
Det studentbostadsaktörerna och studenterna vill ha i en framtida studentbostad framgår de enkätundersökningar som gjorts för och tidigare undersökningar från tidigare studier. I Studentbostadsföretagens undersökning från 2013 vill studenterna generellt ha mindre yta i badrummen, större arbetsytor i köket, bättre möbleringsalternativ. Studenternas prioritering till hänsyn av hyra och storlek när de väljer ny bostad är att hyran är högst prioriterat följt av standarden och storleken på lägenheten. (Studentbostadsföretagen, 2013).
En utvärdering av AF Bostäder BoKompakt gjordes 2016 efter att studenterna bott i de från hösten 2014. Kriterierna för de som anser att det är en temporär bostad räckte det med plats för att studera, laga mat och sova medan andra som bott där ansåg att deras studentlägenhet även ska vara en plats för umgänge. Gemensamt hade de att det ska vara goda förutsättningar för matlagning och praktiska förvaringsutrymmen. (Dalholm Hornyánszky, 2016)
I Studentbostadsföretagens lägesrapport Nyproduktion 2019 vill en andel av deras medlemmar att en studentbostad ska definieras som en egen boendeform med anpassade byggregler och frånsteg från fullständiga tillgänglighetskrav. (Studentbostadsföretagen, 2019). År 2015 gjorde de även en undersökning bland sina medlemmar där de undra vad för byggregler som står i vägen för byggandet av nya studentbostäder. Gemensamma svar som medlemmarna hade var att dagens regelverk inte är anpassat för studentbostadsföretagen, de menar precis som Studentbostadsföretagen att det är en tillfällig bostad och en genomgångsbostad för studenter. Studentbostadsföretagen säger därför att det blir fel att jämföra en studentbostad med en permanent bostad. De specifika byggreglerna som medlemmarna tycker är ett hinder är där ytan begränsas. (Studentbostadsföretagen, 2013).
I en paneldebatt från 2013 påpekar Boverket och en ombudsman på DHR att en regeländring inte är nödvändig och att Boverket redan har anpassat reglerna i form av delade ytor. Ombudsmannen på DHR Karolina Celinska menar även att samhället ska vara tillgängligt för alla, såväl bostäder som andra byggnader. (SHT, 2013)
En generell bedömning av studenternas enkätsvar i den här studien är att majoriteten av de som studerar kan tänka säg att bo i sin studentbostad hela sin studietid, oavsett om det är tre, fyra eller
RESULTAT
51
fem år. Dock är det en större majoritet bland de som svarat tre år. Av 42 studenter anser 27 stycken även att de kan tänka sig sovloft för att få fri yta till annat. Endast sju av 42 studenter kan tänka sig att bo på 10 eller 15 kvm under sin studietid och bostadslängden varierar mellan ett och fem år, troligtvis beroende på hur lång dennes studietid är. Studenterna fick svara på en graderad skala vad de prioriterar med en studentbostad. Högst prioritet fick läget på bostaden, sedan kom utrymme för umgänge och vila. Stort kök och badrum prioriterade sist i en studentlägenhet av studenterna. Egna synpunkter som flera studenter hade var det behövs mer förvaringsutrymmen i deras lägenheter. Andra synpunkter var även att stora fönster gör det svårt att möblera och ett svar från en student som tror att delade ytor som studierum och kollektivboenden/korridorsrum är ett vinnande koncept.
När man tittar på enkätsvaren från de 8 personerna med erfarenhet från beställarsidan som svarade ansåg en stor del att hyreskostnaden för lägenheterna i Vallastaden var rimlig medan en minoritet ansåg att hyresnivån var för hög. Utifrån tidigare intervjuer har många svarat att de anser att det är för dyrt att bygga och att möjligheten att bygga billigare borde finnas. Detta kan anses som motsägande då billigare producerande av lägenheter skulle leda till en möjlighet för lägre hyresnivåer, men baserat på svaren verkar inte de svarande anse att detta är behövligt. Många ansåg att det borde finnas möjlighet till smartare lösningar för att kunna yteffektivisera lägenheterna och att kök och badrum i dagsläget tar för stor plats i lägenheten mot hur man vill bygga. För att lösa dessa tveksamheter ansåg hela 75% att studentbostäder borde definieras som en egen boendeform för att möjliggöra en lägre kostnadsbild eller för att kunna bygga smartare lägenheter om man inte skulle behöva ta samtliga tillgänglighetskrav i beaktning. De som ansåg att det inte bör vara en egen boendeform ville ändå se en förändring och ha mer flexibilitet kring reglerna men ansåg att undantag skulle förvirra. Alla som svarade på enkäten tyckte att det räcker med ett kvoterat antal lägenheter som är tillgänglighetsanpassade, det var dock ganska delat hur stor del som skulle vara anpassade.
RESULTAT
För att göra det svart på vitt över hur många lägenheter det går att få in i referensobjektet från
Studentbostäder gjordes två olika planlösningar för att redovisa resultaten av studien.
Planlösningarna sätts i jämförelse med figur 9. Grundplanlösning i figur 9 består av 15 studentlägenheter varav 14 st. som är 21 kvm och en som är 32 kvm, alla är studentettor. I figurerna 41 och 42 finns förvaringsutrymme ute i korridoren på samma plan för att få tillgång till mer förvaring. Detta kan resultera i en kostnadsbesparing om man slipper gräva ur för källare som är till för förråd eller liknande.
I Figur 41 redovisas en planlösning som består av 13 studentlägenheter á 15,5 kvm med sovloft, 1 studentlägenhet á 16,5, 25 och två vardera på 29,5 samt två studierum. Alla lägenheter är anpassade efter Boverket tillgänglighetskrav och funktionskrav. Studentbostäders lägenheter i genomsnitt kostar ca. 2500 kr per kvm och år. Tillämpas det på studentlägenheterna i figur 41 blir avgiften 3230 kr per månad för 15,5 kvm.
RESULTAT
53
Planlösningen i Figur 42 består av 20 besöksanpassade studentlägenheter som är på 12, 13 och 13,5 kvm med sovloft samt två tillgänglighetsanpassade studentlägenheter på 20,5 och 27,5 kvm. I båda planlösningarna har studenterna rum för eget kök, eget badrum samt plats för vila och umgänge och eventuella förvaringsmöjligheter är möjligt. Studentbostäders lägenheter i genomsnitt kostar ca. 2500 kr per kvm och år. Tillämpas det på studentlägenheterna i figur 42 blir avgiften 2500 kr per månad för 12 kvm.
ANALYS
55