I följande avsnitt analyseras hur samverkan i termer av modell ett och två och i kombination till varandra har möjliggjort genomförandet av åtagandena inom EU-handslaget hos respektive kommun i studien.
6.1 Vertikal samverkan
Regionen är en del av den hierarkiska ordningen inom flernivåstyrning. Den utgör en del av vertikal styrning inom modell ett. Utifrån respondenterna från Stockholmregions Europakontor, Linköpings kommun och Norrköpings kommun och till viss del Västerås stad i studien genomfördes aktiviteter inom åtagandet kunskap om EU främst via stöd från regionen vilket är ett uttryck för vertikal samverkan (modell ett se figur 1). Det verkar dessutom som att ansvaret om att informera om vad EU innebär, och hur det är en del av den kommunala verksamheten, ligger på den regionala nivån. I Norrköpings kommun var tidsbristen och brist på förankring av handslaget ett resultat av att åtagandet av EU-handslaget fick för kort tid att implementeras när det lyftes av Region Östergötland. Därmed uteslöts automatiskt nämndernas, eller förvaltningarnas åsikter vid beredandet av åtaganden som skulle gälla för EU-handslaget. Det begränsade även kommunen från att åta sig fler åtgärder inom EU-handslaget. Vad gäller Linköpings kommun, så är argumenten från den intervjuade om EU-handslaget i linje med de ifrån den intervjuade i Norrköpings kommun.
Mot bakgrund av regionens inflytande över kommunernas EU-handslag så har region Östergötland spelat som en viktig aktör som har resurser att kunna realisera kommunernas åtaganden. Dessutom anses det finnas kompetens och befogenhet i regionen som Linköping och Norrköping kommun bedömde var viktiga för EU-handslaget då representanternas uppdrag i respektive kommun handlar om att arbeta inåt mot den interna verksamheten och inte så mycket mot andra aktörer utanför kommunen. Den bedömningen delar även Västerås
Jönköping
Att fortsätta arbeta för användning av EU-samarbete och EU-finansiering som verktyg för utveckling i kommunkoncernen Genomfördes med nationella myndigheter
Att fortsätta arbeta för användning av EU-samarbete och EU-finansiering som verktyg för utveckling i kommunkoncernen
Genomfördes med kommunala bolag, och högskolan i Jönköping
42
stad som ansåg att region Västmanland har ansvaret att förena kommunerna inom regionen i ett kommungemensamt nätverk som analyseras i nästa analysdel 6.2. Det finns därför en likhet mellan dessa kommuner från bedömningen om hur respektive region upplevs bära ett ansvar för genomförandet av åtagandena inom kunskap om EU. Västerås hade istället en ömsesidig samverkan med region Västmanland då kommunen fokuserade på att främja en samhällsutveckling som gynnar både lokala och regionala marknadsintressen. Detta utgör ett uttryck för vertikal samverkan. Kommunernas samverkan med regionen är ett uttryck för att kommunerna befinner sig i modell ett.
Kommunerna i Stockholm ingår i ett EU-handslag där endast de största kommunerna har haft förmågan att ta till sig åtagandet om kunskap om EU. Representanten vid Stockholmregions Europakontor berättar att kontorets främsta uppdrag är att koordinera olika typer av kunskapshöjande insatser för kommunerna som är anslutna till det gemensamma EU-handslaget. Kontoret gör det för att öka kunskapen om EU vilket ska leda till ett högre deltagande i påverkansarbetet i EU. Kontoret berättar att de har kontakter i Bryssel som kan vara viktiga för kommuner och att kontoret delar både allmän information om vad som sker i Bryssel samt gällande mer specifik information vid begäran från enskilda kommuner. Kontorets funktion är också att kunna guida och ge stöd till kommuner inom EU-relaterade frågor vilket är faktorer som främjar flernivåstyrning. Det syntes när representanten för Stockholmregions Europakontor berättade att tjänstemän från kommuner vid behov kan vända sig till kontoret när de har frågor om en specifik fråga som berör kommunen. Kunskapen om EU utvecklas även i samband med diskussioner om synpunkter om EU på den regionala nivån vilket är en process om lärande inom flernivåstyrning.
Exempelvis berättade den intervjuade vid Stockholmregions Europakontor att möten mellan medlemmarna från styrelsen i Stockholmregions Europakontor leder till en djupare kännedom för EU som respektive kommun kan lyfta i sin hemkommun. Detta sker dock efter att ett intresse har väckts i dialog med Stockholmregions Europakontor. Sammantaget erbjuder Stockholmregions Europakontor kommuner utbildningar om hur EU påverkar den lokala nivån vilket gällde även innan åtagandet gjordes. Problemet som har uppstått i studien är dock att man vet inte exakt vilka kommuner som inte tagit del av alla fördelar med Stockholmregions Europakontor. Men utifrån respondenten är det Stockholm stad som har störst inflytande inom EU-handslaget, vilket leder till att de kan vara de mest aktiva med att ta emot all den stöd som Stockholmregions Europakontor erbjuder. Utifrån att det är 26 kommuner som har åtagit sig ett gemensamt EU-handslag gör de alla anspråk på det enskilda EU-handslaget via vertikal samverkan med Stockholmsregions Europakontor
43
vilket är ett uttryck för modell ett inom flernivåstyrning. Detta utgör kommunerna som delar på EU-handslaget till modell ett.
EU-handslaget utgår ifrån att åtagandena ska vara lokalt förankrade. Både Jönköping och Uppsala kommun åtog sig åtgärder som var lokalt förankrade, och även i Västerås stad.
Detta är tecken på att vertikal styrning inte har varit lika närvarande som hos kommunerna i Stockholms stad, Norrköping och Linköping. Istället har Uppsala och Jönköping, samt Västerås samverkat med aktörer på horisontell nivå, mer om detta i nästa avsnitt.
6.2 Horisontell samverkan
Uppsala kommun åtog sig två olika åtaganden som hörde till deltagande inom EU. De berättade att ungdomar var den främsta gruppen som var i fokus i samband för åtagandet av EU-handslaget. Utifrån detta åtagande samverkade informanten med gymnasieskolor och förvaltningar då dessa instanser har förmågan möjliggöra ett sådant åtagande för ungdomar.
Representanten menade att EU-handslaget gav upphov till samverkan och kontakt med förvaltningschefen vilket i vanliga fall är svårt att få till. Därmed har det skett horisontell samverkan inom delar av den offentliga sektorn i Uppsala. Även i Jönköping har det förekommit horisontell samverkan vid genomförandet av åtagandet gällande EU-samarbetet. Representanten för Jönköpings kommun berättade att åtagandet för fortsättning av samarbete möter interna svårigheter. Det verkar som att vertikal styrning av EU-relaterade frågor möter svårigheter inom kommunens olika förvaltningar då EU-frågor saknar förankring. Representanten för Jönköpings kommun menade att samverkan mellan förvaltningar inom EU-relaterad projekt inte sker i vanliga fall. Det gäller för kommunen att komma in på rätt spår för att kunna genomföra EU-relaterade projekt. Representanten berättade också region Jönköping är en frånvarande aktör vilket begränsar samverkan på regional nivå mellan olika kommuner och mellan kommunen och regionen. Denna interna problematik är ett tydligt exempel i Jönköping men det kan även vara en problematik i de andra kommunerna som studeras i studien. I Norrköpings och Linköpings kommun var EU-handslaget centrerade på den regionala nivån på grund av de orsaker som finns presenterade i analysen ovan vilka var anledningarna bakom de begränsade möjligheterna till horisontell samverkan med förvaltningar. Denna problematik går dock inte att applicera i kommunerna som ingår i EU-handslaget med Stockholmregions Europakontor eftersom enskilda
44
kommuner inte diskuterades med representanten. I Uppsala kommun förekom dock horisontell samverkan inom ramen för att målgruppen berörde andra förvaltningar.
Mot bakgrund av en likartad problematik i samtliga kommuner och i Jönköpings kommun samverkade kommunen därför med aktörer utanför kommunen Jönköpings Energi, Jönköpings University och myndigheter som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Socialfonden genom att sprida information om finansmedel som gynnar som gynnar kommunens egen utveckling inom EU. Detta går att specifikt se utifrån kunskapsspridningen om Horisont 2020 med Jönköpings Energi för anställda inom kommunen. Horisontell samverkan med aktörer från lokal nivå: Jönköpings Energi, Högskolan i Jönköping och myndigheter från nationell samt samverkan med europeiska programkontor (socialfonden) är ett uttryck för att kommunen befinner sig en kombination av modell ett och två från teorin flernivåstyrning, se figur ett för illustrering av modell ett och två.
I Västerås stad har det tydligt förekommit att horisontell samverkan med civilsamhället har skett inom ramen för kommunens åtagande inom delaktighet/insyn. Hos denna kommun ansågs civilsamhället istället som en källa till en effektiv omställning inom EU-relaterade frågor. De samverkade föreningar från Lokala överenskommelser (LÖKEN) genom att informera samhället om hur kommunen berörs av EU, och vilka EU-projekt som berör olika förvaltningsområden och därmed kommundelar i samhället. Exempelvis informerade kommunen allmänheten om hur förskolor i Västerås påverkas av EU:s lag om kemikalier enligt den intervjuade representanten. Representanten berättade att kommunen i samarbete med civilsamhället kan göra en omställning som bidrar till att EU-politiken blir transparant.
Representanten berättade även att intern samverkan mellan förvaltningar inom åtagandet:
etablering av strategiskt nätverk var viktigt då aktörer från den interna verksamheten har en funktion som spelar roll för den interna utvecklingen inom vad gäller högre delaktighet i EU-relaterade frågor som berör kommunen. Förutom samverkan inom offentlig sektor och civilsamhället samverkade Västerås stad också med aktörer från regionen i ett kommungemensamt nätverk som Region Västmanland etablerade i samband med åtagandet av EU-handslaget. Representanten för kommunen berättade att denna samverkan på regional nivå bidrog till att kommuner kunde dela med sig av idéer inom EU-relaterade frågor samt att nätverket kunde öppna upp diskussion för hur EU-handslaget har gått till.
Det leder till att kommunen samverkar med flera aktörer från olika nivåer. Det vill säga så samverkade kommunen med aktörer från olika nivåer: från civilsamhället, från den interna
45
verksamheten, med grannkommuner och på regional nivå. Detta är ett uttryck för en kombination av modell ett och två i Västerås stad.
Även om kommunerna i Stockholmregions Europakontor och Norrköpings kommun hade begränsat antal åtaganden från den vertikala styrningen av EU-handslaget samverkar kommunen/kommunerna på den regionala nivån med grannkommuner vid genomförandet av åtagandena inom kunskap om EU. Till exempel berättade representanten för Stockholmregions Europakontor att kontoret öppnar upp för dialog mellan kommunmedlemmar vid genomförandet av kunskapshöjande insatser vilket är ett uttryck för horisontell samverkan på regional nivå. I Norrköpings kommun samverkar representanten på den regionala nivån med andra grannkommuner för att dra lärdomar av varandra om hur genomförandet av EU-handslaget kan utvecklas. I Linköpings kommun som är en del av Östergötlands Region framkom det inte lika tydligt om det förekom samverkan med grannkommuner. Utifrån att kommunerna i Stockholms stad samverkar med grannkommuner via Stockholmregions Europakontor och Norrköpings kommun som samverkar med andra kommuner på regional nivå gör det dem till ett uttryck för modell ett och två när de genomför åtagandena inom kunskap om EU. Det vill säga, horisontell samverkan inom offentlig sektor på regional nivå och vertikal samverkan med regionen.