Kommunernas genomförande av åtagandet: delaktighet och insyn

Inom Stockholm får kommunerna stöd av Stockholmregionens Europakontor att påverka EU genom olika påverkanskanaler som faller inom åtagandet: att arbeta för att göra Stockholmsregions Europakontor till en naturlig och känd mötesplats för diskussioner. Den intervjuade representerade menade att kontoret har en vilja att få kommuner att engagera sig inom EU så att kommunernas röst blir hörd på EU-nivå. Intervjupersonen menar att:

”det är så vi blir delaktiga, där kommuner får vara med i lagförslaget väldigt tidigt innan departementet ens har fått det, innan regeringen ens sitter och funderar på det ” (Stockholmregions Europakontor). Därför får kommuner möjligheter att få tidig tillgång till information om olika lagar som ska stiftas inom EU. Kommuner har kunnat skicka in synpunkter om ett förslag till EU innan ens förslaget har nått regeringen eller departementet.

Den intervjuade vid kontoret berättar också att de sprider information via nyhetsbrev och dels via kontakter i kommunorganisationerna. Kommuner kan alltså kontakta Stockholmregions Europakontor vid efterfrågan om någon specifik fråga som kan gynna kommunens egna intressen.

”Vi ser till de får veta att möjligheter..., Via nyhetsbrev. Vi rapporterar allt som sker i Bryssel till tjänstemän och politikerna. Vi har ju kontaktpersoner via ledningen och via dem kan vi veta vem det är som jobbar med någon specifik fråga sen går det ut till deras kommunorganisation”.

(Stockholmsregions Europakontor)

35

Samtidigt påbörjar Stockholmregions Europakontor dialoger eller diskussioner som kommunmedlemmar kan delta i och föra vidare till sina hemkommuner. Representanten berättade också att varje kommun har en egen vilja att engagera sig i de påverkanskanaler som kontoret erbjuder. Representanten blev dock positivt överraskad över att kommuner som exempelvis Stockholms stad engagerar sig inom EU-handslaget då det är vanligt att kommuner kan uppleva att EU-politiken ligger på den nationella nivån.

Vi har ju kommunstyrelseordföranden sitter ju i vår styrelseledning, så om den personen är osäker då kan de ta tillbaka frågan till sin kommunstyrelse och säga at det här måste redas nu”. (Stockholmregions Europakontor)

”Sedan är det ju upp till dem som resurser och som vågar ha intresse att vara med. Ofta är det huvudstaden alltså Stockholms stad, alltså Stockholms kommun de har ju väldiga mycket mer resurser och kompetens de har ju många fackförvaltningar, och ska man va helt ärlig är det framförallt Västerås och Uppsala alltså de här större kommunerna som ofta är med och tycker till och kan visa exempel”. (Stockholmsregions Europakontor)

”Jag ganska imponerad över hur kommunerna och regionerna engageras i de här EU- frågorna ändå de skulle kunna luta sig tillbaka och säga att det är där är staten som får ta ansvar då det är dem som sitter i EU-rådet ”.

(Stockholmregions Europakontor)

Uppsala kommuns tre åtaganden berör bredare deltagande inom EU-frågor. Syftet med deras EU-handslag är att nå ut till förstagångsväljare om hur EU påverkar den lokala nivån inför valet, sedan mot allmänheten och inom den interna verksamheten. Arbetet genomfördes främst med förvaltningar och gymnasieskolor då de var nyckelaktörer för ökad valdeltagande inför riksdagsvalet 2018 och EU-valet 2019 som närmade sig då. Den intervjuade berättar att beredningen av deltagandet har gått till så att gymnasieskolor har fått ett demokratiblock om hur EU påverkar lokalt så att valdeltagandet påverkas. Inom den interna verksamheten informerade man ledningsfunktioner, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om hur EU påverkar. Medan extern kommunikation pågick i allmänna forum exempelvis på bibliotek och träffpunkter enligt den intervjuade.

36

“Kommunen fattade ett beslut att ingå för att dels hade vi ett EU-parlamentsval 2019 och riksdagsvalet 2018 och inför de valen ville vi dels informera allmänheten om hur EU påverkar vardagen för lokala invånare och även passa på att utbilda våra förtroendevalda” (Uppsala kommun)

“Åtagandet handlade också mycket kontakt mot förvaltningar då de är ju nyckeln att genomföra aktiviteterna. Så mycket kontakt med gymnasielärare för att dels lyfta aspekten i samhällslektionerna där man pratade om valet generellt och gällande ett demokratiblock om hur bland annat EU

påverkar.” (Uppsala kommun)

Gällande planeringen av aktiviteterna inom EU-handslaget berättar den intervjuade att förvaltningarna och gymnasieskolorna var mottagare. Den intervjuade träffade den centrala ledningen i varje förvaltning för att beskriva hur bland annat gymnasieskolor kunde bidra till ett starkare valdeltagande bland ungdomar. Och även om planeringen pågick självständigt fanns det en konsensus gällande utformningen av aktiviteterna. Samarbetet med gymnasieskolorna upplevdes dock skifta beroende på skolornas inställning från början med att inkludera kunskap om hur EU påverkar lokalt. Dock utgick samarbetet ifrån strategin att möta både ledningschefer och gymnasieskolor då detta vanligtvis inte sker.

“Det är väl snarare så att jag och mina medarbetare träffade ledningen centralt och sedan gymnasieskolorna. Men själva förvaltningsledningen och det mottogs positivt. Sedan mot gymnasieskolorna har det skiftat lite beroende på vilken skola det är. Vissa har blivit jätteglada medan andra har vi fått påminna varför det ska vara högst på agendan”. (Uppsala kommun)

“Ja, den nya strategin var att vi ville komma ut och träffa förvaltningschefer och lärare för man träffar ju inte dem vanligtvis. Så vår strategi var att träffa alla relevanta förvaltningschefer och gymnasieskolor”. (Uppsala kommun)

Inom Västerås Stad åtog man sig inom delaktighet att bygga upp ett administrativt och kommunikativt nätverk på strategnivå i syfte, att tillsammans med aktörer som har en funktion inom EU-relaterad politik från den interna verksamheten kunna diskutera följdprocesser, styrning och stöd inom viktiga sakfrågor som rör EU. Nätverket skulle

37

förena kontakterna mellan strateger inom arbetet med att föra processbeskrivningar i frågor som berör Västerås stad. Den intervjuade berättar att viktiga frågor i kommunen behöver

”processas” vilket innebär att frågan behöver förankras inom olika instanser för att senare kunna mynna ut till en gemensam ståndpunkt som kan skickas till förslag i en remiss. Detta gjordes exempelvis vid en utredning om en internationell skola i Västerås stad, som skickades som remiss till regionen. Detta arbetssätt har också kunnat svara på samråd och inspel till Stockholms Brysselkontor. Detta har enligt representanten för kommunen lett till att det interna nätverket har kunnat bygga upp en tydligare struktur för det interna EU-arbetet.

“Sedan så hade vi utvalda strateger som var viktiga i just EU-arbetet, vi hade strateger som var med i tidigare projekt i det nystartade strateginätverket som hade fokus på internationellt fokus.” (Västerås stad)

“Vi tar fram en processbeskrivning om hur vi skulle jobba med de här typerna av frågorna, och vi har kunnat svara på samråd på ett helt annat sätt än vad vi har gjort tidigare. Vi gjort inspel på Stockholmsregions brysselkontor. Vårt påverkansarbete har blivit mycket tydligare där vi har tagit fram ett positionsdokument som handlade om

sammanhållningspolitiken och långtidsbudgeten.” (Västerås stad)

Inom åtagandet ökad kunskaps, delaktighet och engagemang för ökad demokrati i Västerås stad samverkade kommunen med lokala föreningar från Lokala Överenskommelser (LÖKEN) för att kunna bidra till en omställning inom samhället kring EU-relaterade frågor.

Dessa föreningar anses vara viktiga i omställningen och som en viktig källa till samarbetet med Västerås stad. De drev tillsammans med föreningar inom LÖKEN allmänna seminarier om hur kommunen generellt sätt arbetar med EU-projekt, samt hur interna förvaltningar och lokala verksamheter (förskolor) inkluderas av EU-arbetet. Representanten för kommunen menade att genom stöd från samhället kan omställningen till ett mer demokratiskt samhälle och transparant EU-arbete skapas.

“Vi samverkar med civilsamhället genom LÖKEN och det har vi gjort för att öka kompetensen. Tillsammans med föreningen nord hade vi ett arrangemang på stadsbiblioteket där vi berättade om var Västerås stad var i det

38

internationella arbetet och hur vi jobbar med EU projekt, vi lyfte bland annat samarbete med undersköterskor och kopplingen till innovationskompetens som ju når ut till invånarna. Ett annat exempel var projekt som handlade om kemikalier i förskolor, då visade vi en liten filmsnutt hur förskolor kunde minska sina kemikalier i matsituationer” (Västerås stad)

Jönköpings kommun genomförde åtagandet om EU-samarbetet med myndigheter och högskolan i Jönköping. Representanten berättar att intern problematik leder till att bredare samverkan finns med myndigheter och andra kommunala bolag för att sprida mer information om olika finanseringsmedel från EU. Därför berättar representanten i Jönköpings kommun att olika myndigheter som Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällsfrågor (MUCF) och andra EU-programkontor är viktiga för kommunens egen utveckling inom projekt. Då dessa enligt den intervjuade ger information om EU-finansiering som kan gynna kommunens olika verksamhetsområden. Ett exempel är Horizont 2020 som Jönköpings kommun genomför i samverkan med Jönköpings Energi och Högskolan i Jönköping. Den intervjuade berättar också att målet med EU-handslaget är att kunna stärka delaktigheten och insynen bland kommunanställda och i ekonomiskt utsatta områden där valdeltagandet är historiskt låg.

“Jönköpings kommun åtog sig att genomföra olika typer av aktiviteter för att öka delaktighet i kommunen. Vi åtog oss också att fortsätta arbeta med användning av EU-finansiering. Sedan att tillsammans med andra lokala och regionala aktörer medverka i andra typer av aktiviteter där man kan samverka kring EU-program och påverka EU-frågor”. (Jönköpings kommun)

”Vi också antog eller åtog oss att fortsätta arbeta med användning av samarbete som verktyg för kommunen där vi alltså försöker lyfta

EU-finansiering och det är väldigt mycket mitt uppdrag, alltså jag ser till att det verkligen görs.” (Jönköpings kommun)

”Vi samverkar också med de myndigheter eller programkontor som också är här i Jönköping, Tillväxtverket och Socialfonden söker vi också samverkan eftersom de finns här nu också MUCF kommer vi att försöka öka samverkan eftersom vi har ett projekt och då är det för tillfälle att lyfta deras

EU-39

finansiering. Ett annat exempel är Horizont 2020, som vi gör med energikontoret och Högskolan i Jönköping. ” (Jönköpings kommun)

Den intervjuade berättade att förvaltningar inom kommunen inte samverkar med varandra i vanliga fall och att därför lyfter den intervjuade EU-finansiering för den interna verksamheten. Den intervjuade berättar också att regionen är en frånvarande aktör som inte tar ledarskapet inom regionen och samverkar inte med grannkommuner. Den intervjuade anser att regionen har ett ansvar att samla kommunerna inom regionen för att kunna arbeta tillsammans med internationella frågor då små kommuner inte har kapacitet att etablera ett kommungemensamt nätverk på regional nivå.

”Inom kommunen så är det mitt uppdrag kommunövergripande och därför jag ska stötta förvaltningarna, men ibland är förvaltningarna själva samverkar inte med andra förvaltningar. Så att komma centralt och försöka lyfta något att de ska samverka från”. (Jönköpings kommun)

”Om man skulle ha en regional aktör som tar på sig ledarskapströjan, för som kommun kan inte samverka och etablera ett nätverk med alla kommuner, utan det är ett regionalt intresse. De klart att det finns ett intresse att samverka med grannkommuner i olika områden men när man har tre olika nivåer självstyret på lokal, regional och nationellt då den regionala nivån ta ansvar att försöka samla ihop kommunerna kring om det är någon regional utvecklingsstrategi.

Hur ska vi jobba med internationella frågor tillsammans för att kunna vara starkare, för det blir lättare för små kommuner att samverka med fler än att försöka själv” (Jönköpings kommun)

40 information om relevanta EU-initiativ och beslut.

(Kunskap om EU) Genomfördes med

Stockholmsregions Europakontor

Arbeta för att göra Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel till en naturlig och känd mötesplats för diskussioner om regionens utveckling i relation till EU.

(Delaktighet och insyn)

Genomfördes med Stockholmsregion Europakontor

Uppsala

Delaktighet och insyn inom EU via gymnasieskolor och förvaltningschefer (delaktighet och insyn)

Information om EU till gymnasieskolor (Delaktighet och insyn) Västerås stad Näringslivsutveckling, etableringar

och investeringar till Västerås (Kunskap om EU)

Genomfördes med: Region Västmanland

Administrativt, kommunikativt och strategiskt stöd

(Delaktighet och insyn)

Genomfördes med interna förvaltningar Ökad kunskaps, delaktighet och engagemang för ökad demokrati

Genomfördes med lokala föreningar

Norrköping Säkerställa att förtroendevalda

deltar i utbildande insatser, i syfte att öka kunskapen om och

Säkerställa att förtroendevalda deltar i utbildande insatser, i syfte att öka kunskapen om och möjligheterna till inflytande i EU:s beslutsprocess

Genomfördes med grannkommuner inom Region Östergötland

Linköping Kunskapshöjande aktiviteter för

förtroendevalda och tjänstemän i syfte att öka kunskapen om och visa på möjligheterna till inflytande på EU-nivå

Genomfördes med Region Östergötland

41

Tabell 4 Sammanfattning av de åtaganden som gjorts och om de skett via horisontell- och/eller, och vertikal samverkan