9. Analys
9.1 Analys av förorden
I det här avsnittet kommer jag att diskutera de fyra förorden utifrån perspektiven historiemedvetande, historiebruk och historiekultur. Jag kommer inte att stanna vid varje punkt som framkommit i den empiriska studien med tanke på uppsatsens gränser. Däremot kommer jag att lyfta upp det som jag tycker är relevant för studien såsom författarnas syn på ämnet historia och syftet med deras böcker. Även i de andra analysdelarna kommer jag inte att kunna diskutera allt som framkommit i undersökningen. Jag kommer fokusera på stoffurval som berör den amerikanska insatsen under kriget och förintelsen samt den amerikanska insatsens presentation i böckerna.
Förorden till böckerna är ganska lika i konstruktionen då alla författare har presenterat innehållet i böckerna i förordet. Kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid belyses i tre av
112
böckerna med olika varierande klarhet. Den enda boken som inte berör denna koppling i förordet är boken Det adekvata i historien. Bortsett från undantaget i boken det adekvata i
historien kan man se att det framkommer en enighet kring vikten att belysa denna koppling. Begreppet historiemedvetande nämns inte bokstavligen i förorden men kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid som tas upp i de tre böckerna avspeglar vikten av historiemedvetandet och mest tydliga med detta har författarna till boken Den moderna vetenskapliga historien varit då de skriver att ”förståelsen av det förflutna med en vetenskaplig anda ger den bästa grunden för förståelsen av nutiden och planeringen för framtiden” 113. Utöver det har författarna till den boken varit tydliga med att syftet med ämnet är att bilda en ”god medborgare”114. Bortsett ifrån vad de menar med en god medborgare kan detta kopplas till historiebruk med tanke på att Aronsson har skrivit att historiebruk är ”de processer då delar av historiekulturen aktiveras för att forma bestämda meningsskapande och handlingsorienterande helheter”.115 Författarna har i den punkten varit helt tydliga med att ämnet historia kommer att sättas i bruk för att skapa det som de kallar för en ”god medborgare” utifrån den kunskap som eleverna kommer att ta till sig via böckerna. Men detta är naturligtvis bara ett av målen som författarna har med deras bok.
I förordet till den svenska boken Alla tiders historia Maxi pekar författarna på stora förbättringar i samhället som avskaffningen av slaveriet, förtryckta gruppers bättre tider och friheten för koloniserade folk. Författarna har på så sätt redan i förordet använt historia för att peka på något som de beskriver som framsteg, något som kan kopplas till historiebruk i politiska syften. Det är självklart att det utifrån den svenska värdegrunden förefaller som om de exemplen som författarna nämnt som verkligen stora framsteg som har skett i världen. Ändå har författarna valt att peka på just dessa punkter för de svenska eleverna som växt upp med dessa värderingar. Peter Aronsson skriver att historiebruk kan förekomma i politiska syften men som kan vara goda som till exempel ”skolans fostran av demokratiska
medborgare”.116 Men demokratin är bara ett exempel på politiska syften. Demokratin, friheten för koloniserade folk och förtryckta gruppernas bättre tider är inget annat än en avspegling av det svenska samhällets värdegrund och som är med andra ord politiska syften och värderingar som dominerar i dagens svenska samhälle. Författarna har på så vis redan i förordet markerat vilket syfte historiebruket i boken har. Detta syfte kan också kopplas till det
113
Den moderna vetenskapliga historien. Sid.5
114
Den moderna vetenskapliga historien. Sid.5
115 Peter Aronsson sid.17 116
som tagits upp i teoridelen om den emancipatoriska historieundervisningen som Salomon har beskrivit i och med att författarna har tagit part i dessa värderingar. Salomon skriver att det finns ett krav på partstagande för emancipatorikern men understyrker att ”detta är knutet till överordnade värden och principer som frihet och demokrati”.117 Bengt Nilsson har i boken
Historien är nu belyst kopplingen mellan värdegrunden och historieämnet då han skriver att historieämnet har i skolverkets kursplaner ”tilldelats ett särskilt ansvar, även om det inte konstateras eller på något sätt reflekteras över i texten”.118 Han refererar vidare till Hans Albin
Larsson som hävdar att kursplanerna i Historia A och Historia B avspeglar den svenska skolans värdegrund.119
I förordet till boken Perspektiv på historien A kan man uppmärksamma hur historiebruk uppträder då det framkommer i förordet att tyngdpunkten i framställningen kommer att ligga på Europa och på ”1900-talet då det samhälle vi själva lever i växt fram”.120 Författarna har på så vis implementerat den process som Aronsson skrev om då han förklarade att ”ett historiebruksperspektiv betyder en medvetenhet om det urval och de skiftande sammanhang som iscensätter det förflutna i samtiden”.121 Författarna har i förordet varit medvetna om vilket urval de har valt att lägga tyngdpunkten på samt upplyst eleverna och lärarna om detta. I förordet till den arabiska boken Det adekvata i historien är författarna inte lika tydliga kring syftet med historiebruket som förkommer i boken. Däremot har författarna markerat att innehållet i boken stämmer väl med kursplanens krav och mål vilket också kan kopplas till historiebruk då kursplanen har ett budskap som föremedlas via boken ifall boken uppfyller kursplanens krav. Just i den här punkten som berör kursplanen har skillnaden varit synbar mellan förorden till böckerna då det framkom i den empiriska studien att de libanesiska författarna har varit mer noggranna med att markera i förordet att böckerna uppfyller kursplanens krav.
Kursplanen som författarna har nämnt utgör en viktig faktor i den historiedidaktiska kommunikationskedjan som i det fallet omfattar utöver kursplanen: Staten som avsändare, skolan, läraren och boken som förmedlare och eleven som mottagare av historia. Med den här historiedidaktiska kommunikationskedjan som avspeglar historiekultur och historiebruk
117
Kim Salomon, En plädoajé för emancipatorisk historieundervisning, sid.126
118
Bengt Nilsson i Historien är nu, Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.) sid.263
119
Bengt Nilsson i Historien är nu, sid.263. Han refererar till Hans Albin Larsson, (red.) Historiedidaktiska utmaningar, Jönköping: Jönköping University Press 1998, sid.91
120 Perspektiv på historien A sid.5 121
kommer eleverna att utveckla sitt historiemedvetande. Denna tolkning gäller alla fyra böckerna då böckerna utgör som det redan nämnts en förmedlare mellan stat och elev. Att författarna till de två svenska böckerna inte har markerat lika tydligt att böckerna lever upp till kursplanens krav betyder inte att böckerna inte gör det. Att de libanesiska författarna har betonat det kan helt enkelt bero på att detta underlättar marknadsföringen av böckerna i Libanon.
9.2 Analys av presentationen på den amerikanska insatsen under andra världskriget: