Perspektiv på historien A - Historiebruk i historieläroböcker från Sverige och Libanon

8. Undersökningen

8.6 Perspektiv på historien A

Boken börjar med ett förord där författarna presenterar bokens innehåll och syftet med den. Författarna pekar på att historieämnet har tilldelats ett ganska begränsat utrymme på det nya gymnasiet vilket kan ställa författarna inför problemet att hitta den rätta balansen mellan mål och medel. Det framkommer att boken är omfattande och att ”elever och lärare måste välja ut vissa tidsavsnitt eller ämnesområden för utförigare behandling medan andra partier bara berörs översiktligt”.83 Författarna lyfter upp i förordet att de ”försöker ge en fyllig framställning, där både den berättande och analyserande sidan av historieskrivningen får utrymme”.84_{Utöver det förklarar författarna att ”tyngdpunkten i framställningen ligger på}

Europa”85 och tidsmässigt ligger den på de senaste två hundra och särskilt på 1900-taltet med tanke på att det samhälle vi lever i växt fram under den tiden. Vidare påpekar de att européernas möten med andra kulturer har varit av stor vikt att skildra i boken. Det framkommer också att varje avsnitt i boken följs av tips på filmer och romaner som anknyter till innehållet och att varje kapitel avslutas med en kortfattad sammanfattning av kapitlet. I slutet av förordet skriver författarna att de hoppas at boken ”ska bli till nytta och glädje i

Hans Nyström & Örjan Nyström, Perspektiv på historien A, Särslöv: 2007, sid.4

84_{Perspektiv på historien A, sid.4} 85

gymnasiets historieundervisning och att den ska väcka ett intresse som blir kvar även efter skoltidens slut”.86

8.6.2 Tabell som omfattar rubriker som inkluderats i kapitlen som behandlar det andra världskriget:

Perspektiv på historien A

Från krig till krig Andra världskriget

Blixtkriget

Tyska erövringar i norr och väster Slaget om Storbritannien

Krigsområdet vidgas

Sovjet angrips och USA går in i kriget Stillahavskriget

Motoffensiven Det totala kriget Förintelsen

Antisemitismens historia Isolering och utstötning

Från massavrättning till dödsfabriker Hur var det möjligt

Norden under andra världskriget

Från fredspolitik till försiktig neutralitet Finlands tre krig

Danmark och Norge under ockupation Neutralitet med undantag

Anpassning eller motstånd Avspärrning och ransoneringar Svensk flyktingpolitik under kriget Kallt krig och kolonial frigörelse Det kalla kriget

Från samförstånd till konflikt

8.6.3 Presentation av den amerikanska insatsen under andra världskriget i boken

I kapitlet som heter Andra världskriget dyker USA upp i bilden först i avsnittet som heter Krigsområdet vidgas. Författarna förklarar i det avsnitt att Storbritanniens motstånd var helt beroende av de krigsmaterial och livsförnödenheter som levereras från USA till Storbritannien. Det framkommer att Hitler försökte blockera vägen för dessa leveranser med hjälp av minor och tyska ubåtar som blockerade de brittiska farvattnen men poängterar att detta sjökrig ”stärkte emellertid bara den amerikanske presidenten Roosevelts beslutsamhet

att bistå Storbritannien, trots att en stark inhemsk opposition, de så kallade isolationisterna, ville att USA skulle stå strikt neutralt”.87 Författarna utvecklar inte varför isolationisterna ville att USA skulle hålla sig neutralt eller vilka de representerade. Däremot förklarar författarna att Hitlers förstärkte alliansen med Japan ”till en formlig militärpakt” vars syfte var att ”varna USA och att öppna en ny front mot Storbritannien”.88 Vidare framför författarna att Japans expansionspolitik kom i konflikt med amerikanska intressen då de hänvisar till att japanerna under 1940 erövrade ”Franska Indokina och riktade blickarna mot Filippinierna och det nederländska kolonialväldet i Indonesien”.89 Författarna kommenterar utifrån dessa händelser att ”det europeiska kriget var på väg att bli ett världskrig”.90

Avsnittet som följer heter Sovjet angrips och USA går in i kriget. I det avsnittet nämns det faktiskt ingenting alls om USA. Författarna beskriver i detta avsnitt utvecklingen av kriget på östfronten från det att Tyskland angrep Sovjetunionen fram till den sjätte arméns kapitulation efter slaget vid Stalingrad. Författarna betonar att detta slag var avgörande för krigsutvecklingen och påpekar i slutet av avsnittet att ”vid det laget hade också en andra avgörande förändring inträffat i kriget”91 utan att beskriva i detta avsnitt vad det var för förändring. Däremot förklarar det i avsnittet som följer och som heter Stillahavskriget.

I det avsnittet börjar författarna med att berätta om det japanska anfallet mot USA:s flottbas i Pearl Harbor den 7 december 1941 och påpekar att anfallet ”slog ut större delen av den amerikanska flottan”.92 Författarna understryker att anfallet mot Pearl Harbor såg till att isolationisterna förlorade sitt inflytande i opinionen. Författarna beskriver vidare att världens ekonomiskt starkaste land, USA, drogs in i kriget efter det japanska anfallet i Pearl Harbor. Utöver det markerar författarna att ”maktbalansen på ett avgörande sätt hade förskjutits till

nackdel för axelmakterna”.93 Det framkommer att Tyskland förklarade USA krig några dagar

efter det japanska anfallet. Vidare förklarar författarna att USA lyckades slå ut den japanska hangarflottan i ett stort sjöslag vid Midwayöarna i juni 1942 och understryker att amerikanerna efter det slaget fick ”ett strategiskt överläge som gjorde att de gradvis, ögrupp för ögrupp, kunde tränga tillbaka japanerna.

Perspektiv på historien A sid.330

Perspektiv på historien A sid.332

92_{Perspektiv på historien A sid.332} 93

I avsnittet som följer och som heter Motoffensiven resonerar författarna kring krigsutvecklingen efter USA:s inträde i kriget då de skriver att ”i och med att det tyska anfallet på Sovjet körde fast och USA inträdde i kriget var nazismens öde beseglat”.94 De skriver kortfattat att amerikanska och brittiska trupper drev ut axelmakterna ur ”Nordafrika och landsteg på Sicilien”.95 Författarna går sedan vidare till invasionen i Normandie och berättar att de amerikanska och brittiska trupperna avancerade under hårda strider västerifrån efter landsättningen på den franska kusten. Vidare berättar författarna att offensiven fortsatte tills Tyskland kapitulerade efter att de allierade trängde in i Berlin från båda hållen. I samma avsnitt skriver författarna att ”segrarna i Europa frigjorde amerikanska resurser till Stilla havet”96 där amerikanerna fortsatte sitt krig mot japanerna med stora framgångar. Det framkommer också att Sovjet gick in i kriget mot Japan på USA:s sida. I slutet av avsnittet skriver författarna att USA satte in ”ett nytt, okänt och fruktansvärt vapen"97 i kriget mot japanerna för att tvinga fram en kapitulation. Det framkommer att den första atombomben fälldes av amerikanerna över Hiroshima den 6 augusti 1945 och att Japan gav upp en vecka senare. Författarna resonerar kring atombomberna som fälldes över Japan i avsnittet som följer där de understryker att utvecklingen av ”tekniken att döda på avstånd med minimala förluster” fick sin fullbordan i atombomberna som de beskriver som ”ett massförintelsevapen som hotar hela mänskligheten”.98 Det framkommer att atombomberna som fälldes ”dödade omedelbart 78 000 människor i Hiroshima och 24 000 i Nagasaki, men strålningsskadorna efteråt gjorde att antalet dödsoffer steg till flera hundra tusen”.99 I slutet av avsnittet framlägger författarna att antalet som dödades bland civilbefolkningen i Sovjet, Polen och Jugoslavien ligger mellan 10-20 procent medan motsvarande siffror ligger kring en procent i Storbritannien, Frankrike och USA.

I kapitlet som följer och som heter Kallt krig och kolonial frigörelse skriver författarna om Jalta- och Potsdamkonferenserna i avsnittet som heter Från samförstånd till konflikt. Den amerikanska rollen belyses inte på något särskilt sätt i det avsnittet men författarna framför att USA och England i Jaltakonferensen gick med på att ”staterna i Östeuropa skulle styras av regeringar som var vänligt inställda till Sovjetunionen”.100

Perspektiv på historien A sid.333

Perspektiv på historien A sid.334

Perspektiv på historien A sid.335

99_{Perspektiv på historien A sid.335} 100

8.6.4 Sammanfattning av presentationen av den amerikanska insatsen under kriget i boken Perspektiv på historien A .

Den amerikanska insatsen i andra världskriget beskrivs först i avsnittet som heter Krigsområdet vidgas där författarna pekar på tyskarnas försök att blockera de brittiska farvattnen för den amerikanska hjälpen då författarna pekar på det brittiska beroendet av de amerikanska leveranserna och den amerikanska opinionen gällande kriget i Europa. Författarna berör också tvisterna mellan Japan och USA med fokus på den japanska expansionen och de amerikanska intressena.

Kapitlet omfattar ett avsnitt som heter USA går in i kriget men i det avsnittet förkom det ingenting alls om den amerikanska insatsen. I avsnittet som följer ger författarna en allmän bild över anfallet mot Pearl Harbor och hur det påverkade opinionen i USA samtidigt som författarna pekar på att USA:s inträde i kriget ändra på maktbalansen och det ges en kortfattad beskrivning av slaget vid Midway och hur det slaget påverkade krigsutvecklingen.

Författarna nämner vikten av USA:s inträde i kriget i avsnittet som följer också och pekar på den amerikanska insatsen i norra Afrika och i Europa. Utöver det beskriver författarna kortfattat att atombomberna fick Japan att kapitulera och diskuterar ytligt följderna av det nya vapnet som USA satt in i kriget. Det framkommer även att civilbefolkningen i USA inte drabbades lika mycket som i andra länder.

8.7 Alla tiders historia Maxi

In document Historiebruk i historieläroböcker från Sverige och Libanon (Page 39-43)