Syftet med denna studie har varit att studera hur historiebruk förkommer i dagsaktuella historieböcker för den libanesiska och den svenska gymnasieskolan genom att studera kapitlet som berör det andra världskriget med fokus på den amerikanska insatsen under kriget. Utöver det skulle jag belysa hur skillnaderna som uppstår mellan böckerna förhåller sig till perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Studien omfattar från de fyra böckerna en redogörelse över beskrivningen på den amerikanska insatsen i kriget, fyra tabeller som presenterar böckernas innehåll i den del av boken som berör studien i form av kapitel och avsnitt och författarnas förord.
Det är av stor vikt att påpeka att resultaten från denna studie inte kan generaliseras då endast två böcker från varje land inkluderats i studien. Utöver det är det också viktigt att påpeka att metoden som jag har använt i studien påverkar resultatet då studien kunde ha utförts med andra metoder där man till exempel fokuserar på det kvantitativa som antal bilder och kartor i böckerna eller utför studien med andra teoretiska utgångar som till exempel genus, etnicitet eller nationalism. Även en kvalitativ undersökning som fokuserar på bilderna i böckerna hade säkerligen varit av stor nytta.
Utifrån undersökningen kan man se att det förekommer flera skillnader mellan de libanesiska och de svenska böckerna. Den första skillnaden utgjordes i det kvantitativa då de libanesiska böckerna innehöll ett större antal sidor som behandlar det andra världskriget. Den kvantitativa skillnaden resulterade i att de libanesiska böckerna var mer innehållsrika än de svenska böckerna. Detta märktes i presentationen i böckerna av den amerikanska insatsen under det andra världskriget. Vidare visade analysen att det inte framkom några tydliga skillnader som
påverkar elevernas historiemedvetande just i presentationen av den amerikanska insatsen under kriget. Man kan spekulera över de svenska författarnas val att nämna motiven bakom atombomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki och hur det skulle kunna påverka elevernas historiemedvetande men utan att kunna dra en klar slutsats. Det kan vara så att författarna försökt förfina den amerikanska bilden via historieböckerna genom att nämna de amerikanska motiven bakom atombomberna som användes mot Japan medan de libanesiska böckerna inte nämnt något om hur amerikanerna motiverade deras användning av atombomberna. Samtidigt vet vi att användningen av atombomberna strider emot den svenska värdegrunden med tanke på de katastrofala konsekvenserna som dessa bomber har på mänskligheten och därför kan man inte dra en slutsats att författarna har använt just det exemplet i politiska syften. Däremot var presentationen av förintelsen i böckerna mer talande då mörkläggningen i de libanesiska böckerna kunde kopplas till politiska syften med tanke på konflikterna mellan Libanon och Israel. I de svenska böckerna kunde denna presentation kopplas till den svenska värdegrunden.
Analysen av förorden visade att tre av böckerna lyfte upp vikten av ämnet historia och betonade kopplingen mellan dåtid, nutid och framtid. Detta kopplas som det framkom i teoridelen till historiemedvetandet och på så vis visade författarna att böckerna som de har skrivit genomsyras av en historiebruksanda som förmodligen kommer att påverka elevernas historiemedvetande. Utöver det var de svenska författarna tydliga med att tyngdpunkten i böckerna ligger på Europas historia och på de senaste två århundradena vilket också kan kopplas till historiekultur, historiebruk och historiemedvetande. Just den här punkten kan man utveckla och gå vidare med i forskningen och undersöka hur ett eurocentriskt perspektiv förekommer i de svenska böckerna och hur det kan påverka elevernas historiemedvetande. I den här studien var det svårt att inkludera det perspektivet i studien och utföra analysen utifrån det perspektivet på grund av utrymmet som uppsatsen har. Vid flera tillfällen kan man uppmärksamma att det eurocentriska perspektivet syns tydligt i de svenska böckerna trots att studien fokuserade på andra världskriget.
Studiens resultat kan sammanfattas med att elevernas historiemedvetande kan påverkas olika beroende på den kunskap som de får via böckerna. Dock har det inte förekommit några större märkbara skillnader i den historiska kunskapen som förmedlas till eleverna i denna studie. Den amerikanska insatsens direkta orsaker och följder är ganska lik i böckerna bortsett från att de libanesiska böckerna var utförligare i beskrivningen. Däremot är det i sättet att framföra denna kunskap som skillnaden syntes mer tydligt och som kopplas till den didaktiska delen.
Sätten som författarna har valt att framföra kunskapen på skiljer sig mer kvantitativt än kvalitativt. I stora drag är det samma stoff som presenteras till eleverna med vissa undantag. Den amerikanska insatsen under det andra världskriget presenterades mer tydligt i de libanesiska böckerna och detta kopplades som det framkommit i analysdelen till variationen på böckernas utrymme. Jag kan inte utifrån det dra en generell slutsats att de libanesiska böckerna är mer innehållsrika i alla punkter som eleverna lär sig med tanke på att jag endast fokuserade på kapitlet som behandlar det andra världskriget.
Jag måstet påpeka att de libanesiska böckerna liknade varandra i innehåll mer än vad de svenska böckerna gjorde. Boken Alla tiders historia Maxi framför kunskapen till eleverna på ett mycket koncist i jämförelse med den andra svenska boken Perspektiv på historien A. Även den här skillnaden mellan de svenska böckerna medför att slutsatsen från denna studie inte kan generaliseras. Det finns en hel del andra historieläroböcker som används på den svenska gymnasieskolan så som Epos för gymnasieskolan kurs A och B, Epok, Människan genom
tiderna eller Vägar till nuet från forntiden till våra dagar. Dessa böcker har inte inkluderats i studien och därför är det av stor vikt att påpeka att resultatet kunde ha sett annorlunda ut om någon av dessa böcker ersatte någon av de svenska studerade böckerna. De libanesiska böckerna som jag använde i studien har beskrivits av libanesiska bibliotekarier som de mest använda böckerna i Libanon. Men trots det kan jag heller inte utesluta att studiens resultat hade sett annorlunda ut om jag hade använt andra libanesiska böcker.
Slutsatsen som jag vill belysa är att böckerna utgör ett viktigt förmedlingsmedel av historisk kunskap till eleverna och att det förekom skillnader mellan de libanesiska och de svenska böckerna. Trots det tror jag att denna skillnad i historiebruket som blev synlig och som kan påverka elevernas historiemedvetande inte är den avgörande faktorn för elevernas historiemedvetande. Jag som blivande lärare kommer förhoppningsvis att utnyttja den här studiens resultat för att kunna färga min undervisning och upplysa mina elever om hur historiebruk förekommer i historieläroböcker med syftet att väcka det kritiska och analytiska tänkandet hos eleverna. Jag tror att det är av stor nytta för både eleverna i Sverige och i Libanon att kunna ta del av vad som undervisas i andra länder i gemensamma stoff såsom andra världskriget, efterkrigstiden eller imperialismen till exempel. Som det framkom i inledningen finns det många källor till elevernas historiemedvetande såsom internet, tidningar eller filmer. Om eleverna på historielektionerna övas på att tänka analytiskt och kritiskt när de läser i historieläroboken kommer de förhoppningsvis att göra det också i deras vardag när de ser på nyheterna eller när de läser en dagstidning.
11. Käll- och litteraturförteckning