Analys av presentationen på den amerikanska insatsen under andra världskriget:

det andra världskriget presenteras på olika sätt i böckerna. Den övergripande bilden som man får är att de libanesiska böckerna är rikare i sin presentation just i denna fråga med tanke på att författarna har ägnat ett flertal avsnitt som behandlar den amerikanska insatsen under kriget medan denna insats beskrivs inte ägnas ett separat avsnitt i de svenska böckerna.

Innan jag går vidare med denna analys vill jag påminna att de libanesiska böckerna som studien omfattar läses under det andra läsåret på gymnasiet i Libanon och inkluderar såsom kursplanen pekat endast tre punkter som är: Mellankrigstiden, Andra världskriget och Efterkrigstiden. De svenska böckerna omfattar i stort sätt historien från Forntiden fram till början av 2000-talet.

Det som kännetecknar den svenska boken Alla tiders historia Maxi är att innehållet är väldigt koncist. Författarna har beskrivit utvecklingen över kriget på ett mycket kortfattat sätt och boken omfattar inget avsnitt som behandlar den amerikanska insatsen under kriget. Den andra svenska boken som heter Perspektiv på historien A beskriver utvecklingen på ett lite mer utförligt sätt men innehåller heller inget avsnitt som behandlar den amerikanska insatsen under kriget. Båda de libanesiska böckerna innehåller särskilda avsnitt som behandlar den amerikanska insatsen under kriget och de skildrar krigsutvecklingen och den amerikanska insatsen på ett utförligare sätt än de svenska böckerna så som det framkom i undersökningen. Att de libanesiska böckerna är mer innehållsrika behöver absolut inte betyda att innehållet i de libanesiska böckerna påverkar eller skapar en annan förståelse hos eleverna om den amerikanska insatsens konsekvenser. I alla böckerna framkommer budskapet att den amerikanska insatsen hade en avgörande påverkan på krigsutvecklingen. Däremot kan elevernas förståelse för den amerikanska inblandningens orsaker påverkas då det i de libanesiska böckerna ges en utförligare beskrivning av den amerikanska inblandningens orsaker i kriget. Författarna till de libanesiska böckerna pekar på både de direkta och indirekta

orsakerna till den amerikanska inblandningen i kriget. Exempel på det är beskrivningen av USA:s anslutning av de filippinska styrkorna till de amerikanska styrkorna samt USA:s försökt att försvaga den militära regimen som hade kommit till makten i Japan före den direkta konfrontationen mellan länderna och den amerikanska hjälpen till Chiang Kai-Sheks arméer i Kina. I en av de svenska böckerna, Perspektiv på historien A, pekar författarna kortfattat på att den japanska expansionspolitiken kom i konflikt med de amerikanska intressena medan i den andra svenska boken Alla tiders historia Maxi nämns det ingenting alls om detta. Denna skillnad kan resultera i att eleverna i Sverige och Libanon kan få varierande kunskap om skälen som låg bakom tvisterna som fanns mellan USA och Japan. Jag kan inte se något politiskt motiv bakom just den här skillnaden som uppstått, däremot tror jag att utrymmet som Historia A kursen har fått i Sverige inte tillåter en fördjupning i andra världskrigets händelser lika mycket som i Libanon med tanke på kursens omfattning och antalet timmar som den har tilldelats i Sverige. Det som är likt i alla fyra böckerna är att den stora händelsen, anfallet på Pearl Harbor, beskrivs i alla de fyra böckerna som den direkta orsaken till konfrontationen mellan USA och Japan och därmed orsaken till USA:s direkta militära inblandning i kriget. Skillnaden ligger som det påpekats i hur författarna har valt att beskriva händelseförloppet i det anfallet och orsakerna bakom anfallet.

Att författarna till de libanesiska böckerna har ägnat särskilda avsnitt för den amerikanska insatsen under andra världskriget kan i och för sig vara en underlättande faktor för läsaren, som idet fallet är gymnasielever, att få en klarare bild över den amerikanska insatsens orsaker och följder. Det är just i dessa avsnitt som den stora skillnaden mellan böckerna från Sverige och Libanon uppstår. Men jag måste påpeka att författarna fokuserar i dessa avsnitt i båda de libanesiska böckerna på kriget mellan Japan och USA och inte på helheten av den amerikanska insatsen under kriget. Den militära konfrontationen mellan Japan och USA behandlas ytligt i den svenska boken Alla tiders historia Maxi. Den andra svenska boken

Perspektiv på historien A är lite mer utförligare i beskrivningen av krigets faser mellan USA och Japan men ger inte något större utrymme åt att beskriva krigsfaserna mellan USA och Japan på ett utförligt sätt.

Utöver det kännetecknas de libanesiska böckerna av att de är mer utförliga i beskrivningen av händelseförloppen vid olika slag och att de stannar vid olika personers insatser i kriget såsom generalrena Patton, Eisenhower och Arthur. Niklas Ammert skriver att ”ett centralt uttryck för historiemedvetande är insikten om att människan är såväl historieskapad som

historieskapande, det vill säga både är och gör historia”.122 Patton, Eisenhower och Arthur framställs i de libanesiska böckerna som historieskapande aktörer och det som utmärker dessa tre personer är att de var generaler och deltog i de militära aktionerna. I de svenska böckerna fäster författarna inte lika stor vikt vid att belysa olika generalers roller och insatser under kriget. Jag tror inte alls att denna skillnad kan påverka elevernas förståelse för hur den amerikanska insatsen påverkade utvecklingen under det andra världskriget. Som det framkom beskrivs den amerikanska insatsen vid de olika fälten utförligare i de libanesiska böckerna vilket kan resultera i en djupare förståelse för den amerikanska påverkan av kriget. Men i grunden är budskapet i böckerna lika vilket kan sammanfattas med att den amerikanska rollen var avgörande för hela kriget.

Den amerikanska politiska insatsen i de stora konferenserna som skedde i Teheran, Jalta och Potsdam under det andra världskriget beskrivs på liknande sätt i alla böckerna då alla böckerna skildrar konferenserna ur ett helhetsperspektiv utan att betona ett visst lands insatser under konferenserna. Men i den svenska boken Alla tiders historia Maxi understryker författarna i avsnittet som behandlar Potsdamkonferensen att den amerikanska presidenten Truman motiverade atombombningarna med att de förkortade kriget och sparade många soldaters liv. Den här punkten tas också upp i den andra svenska boken Perspektiv på

historien A då författarna också pekar på att USA ville tvinga fram en kapitulation. De libanesiska böckerna nämner ingenting alls om motiven bakom atombombningarna men det framkommer att Japan kapitulerade efter att atombomberna fälldes över Hiroshima och Nagasaki. På så sätt blir budskapet detsamma i alla fyra böckerna och som sammanfattas i att Japan kapitulerade på grund av atombomberna som fälldes över Hiroshima och Nagasaki.