Analysen består av de sista tre stegen i DASIAS (Isaksson, 2016) och dessa är: förbättringar, förankring och lärande. Resultatet förankras i teorierna om det processbaserade arbetssättet och andra teorier som relateras till detta.
5.1 DASIAS – Förbättringar 5.1.1 Processbaserat arbetssätt
Den översiktliga diagnosen i resultatet består av fyra huvudsakliga aktiviteter som är projektplan, målområden, ledningens beslut och arbetet med nyckeltal. Utifrån teorin om den processbaserade systemmodellen i Isaksson (2015) och definitionen av huvudprocessen i Bergman och Klefsjö (2018, s 457–458) går det att konstatera att dessa fyra aktiviteter skulle kunna utgöra huvudprocessen i arbetssättet med identifieringen av hållbarhetsmål. Resultatet visar att styrgruppen har styrt arbetet och därmed ingår under ledningsprocessen och att uppdraget, ledarskapet, arbetssättet och arbetskraften är de komponenterna som utgör stödprocesser (Ibid). Vidare indikerar resultatet att ledningen, affärsområden, externa kunder och samhället är potentiella intressenter för framtagning av koncernmål. Agenda 2030, de globala mål (Regeringskansliet, 2021 och Globala målen, 2020) och den rådande lagstiftningen kan vara de externa resurser som tillsammans med verksamhetens egna riktlinjer styr arbetet med framtagningen av koncernmål. Detta illustreras i figur 10 nedan.
Figur 10 Författarens egen tolkning av ett processbaserat arbetssätt med hjälp av PBSM (Isaksson, 2015) utifrån respondenternas upplevelser
5.1.2 Arbetssättets-, styrgruppens- och arbetsgruppernas flödesscheman
Den detaljerade diagnosen i resultatet kan med utgångspunkt i teorin om flödesschema (Bergman och Klefsjö, 2018, s 463) presentera hur arbetssättet med identifieringen av hållbarhetsmål skulle kunna se ut idag. Detta illustreras i bilaga 6. Vidare utifrån resultatet från både den översiktliga och detaljerade diagnosen i relation till teorin om flödesschema (Ibid) kan man presentera hur styrgruppens arbete skulle kunna se ut. Detta visas i bilaga 7.
Arbetsgruppernas arbete skulle också kunna kartläggas på ett sätt som baseras på teorin om flödesschema (Ibid) med hjälp av respondenternas upplevelser som förmedlas i resultatet.
Detta åskådliggörs i bilaga 8. Dessa tre flödesscheman är inhämtade från en och samma källa som är respondenternas upplevelser av arbetssättet med framtagning av förslag till hållbarhetsmål. Detta i sin tur grundas på arbetssättet projektplan och den planeringen som har gjorts vid genomförandet av identifieringen av hållbarhetsmål. Den gemensamma nämnaren och relationen mellan dessa flödesscheman skulle kunna utvecklas till ett värdeflöde för hela arbetet utifrån teorin om värdeflödet i Liker (2018, s 318).
5.2 DASIAS – Förankring 5.2.1 Värdeflödet i arbetssättet
Resultatet visade att arbetet med framtagning av förslag till hållbarhetsmål skulle kunna förbättras inom följande huvudområden:
• Syfte med och krav i arbetet med framtagning av förslag till koncernmål
• Ökad förståelse av vilka målområden som skall stå i fokus och arbetet med vilka mål som skall presenteras till ledningen
• Tidsperspektivet
• Ökad förståelse av formuleringar av målområden efter ledningens beslut
• Arbetet med nyckeltal
• Parallella processer
Dessa huvudområden skulle kunna betraktas som icke-värdeskapande aktiviteter enligt Liker (2018, s 318). Den detaljerade diagnosen som illustreras i figur 9 ovan i resultatet av hur arbetssättet av framtagning på förslag till hållbarhetsmål ser ut idag utgör de värdeskapande aktiviteter. Dessa tillsammans skulle kunna vara en del av ett värdeflöde gällande arbetssättet av identifieringen av hållbarhetsmål med förankring i teorin om värdeflödet från Liker (2018, s 318). Det värdeflödet finns att ta del av i bilaga 9.
5.2.2 Filosofin bakom ledningssystem för kvalitet ISO 9001
Filosofin inom kvalitetstekniskt arbetssätt kan utgå från ledningssystem för kvalitet ISO 9001 (Fredriksson och Isaksson, 2016). Syftet bakom ledningssystem för kvalitet ISO 9001 är att certifiera ett arbetssätt (Bergman och Klefsjö, 2018, s 522–524) men för den här studien kan teorin vara ett sätt att inhämta inspiration i förankringen av arbetssättet med framtagning av förslag till hållbarhetsmål. Ledningens engagemang är en av dessa punkter i certifieringen
enligt ledningssystem för kvalitet ISO 9001 (Ibid). Resultatet visar att arbetssättet har haft styrgruppen som en styrande enhet, vilket genom projektledarens stödjande, förmedlande och administrerande roll skulle kunna motsvara den punkten. Dokumentation och handlingsplan är andra delar av ledningssystemet för kvalitet ISO 9001 och arbetssättet med certifieringar. Dessa steg skulle kunna motsvara projektplan och den planeringen som gjordes av projektledaren och dokumentationen genom hela framtagningen av koncernmål. På samma sätt skulle detta kunna appliceras i den processbaserade kontexten där ledningsprocessen skulle kunna motsvara ledningens engagemang och att huvudprocessen skulle kunna motsvara handlingsplanen i ledningssystemet för kvalitet ISO 9001.
5.3 DASIAS – Lärande
5.3.1 Att säkra det processbaserade arbetssättet
Mognadsmatrisen i Cöster, Dahlin och Isaksson (2020) fokuserar på att arbetssättet genomförs på rätt sätt och att säkra att rätt arbetssätt väljs i genomförandet. Kartläggning av arbetssättets egen värdekedja kan säkra att rätt arbetssätt genomförs. Samtidigt påstår Isaksson (2015) att innehållet från en huvudprocess kan vara värdekedjan. Med andra ord skulle huvudprocessen i arbetssättet med framtagning av förslag till hållbarhetsmål kunna vara ett sätt att säkra att rätt arbetssätt genomförs. Resultatet visar att nuvarande arbetssätt liknar ett projektarbete, vilket inte skulle vara att rätt arbetssätt genomförs enligt mognadsmatrisen.
Vidare förklarar respondenterna att målet med att ha med medarbetare i arbetsgrupperna med olika professioner och från olika avdelningar i verksamheten skulle förstärka arbetet med målområdet och låta det utgå från medarbetarnas behov och det som medarbetarna i frontlinjen ser som nödvändigt att ha med i det arbetet. Detta i sig skulle kunna vara de prioriteringar som mognadsmatrisen talar om i den andra kategorin. Dessa prioriteringar kommer att skapa hållbara effekter i verksamheten menar Cöster, Dahlin och Isaksson (2020) och på detta sätt kan verksamheten säkra att rätt arbetssätt genomförs.
Tredje kategorin i mognadsmatrisen handlar om indikatorer som gör att arbetet görs på rätt sätt. Resultatet visar att arbetsgrupperna har utgått från FN:s globala mål och Agenda 2030 (Regeringskansliet, 2021 och Globala målen, 2020) samt verksamhetens rådande externa och interna riktlinjer. Visionen med arbetssättet är att målen skulle vara proaktiva, utmanande och ambitiösa, visar resultatet. Dessa är exempel på indikatorer som har påverkat arbetssättet med framtagning av förslag till hållbarhetsmål. Arbetssättet i sig genom styrgruppen skulle också kunna vara en indikator att arbetet har genomförts på rätt sätt (Ibid).
Fjärde kategorin i mognadsmatrisen bedömer utifrån ett helhetsperspektiv. Respondenterna har utryckt en nöjdhet över arbetssättet som nytt för hela verksamheten. Den öppna ingången och att studera verksamhetens frontlinje genom medarbetarnas ögon, har upplevts som något positivt av några respondenter. Att arbetsgrupperna har stöd från projektledaren och sina egna arbetsgruppsledare har också upplevts som en fördel i arbetssättet med framtagning av
förslag till hållbarhetsmål. Helheten i detta skulle kunna motsvara helheten i mognadsmatrisen och därmed kan arbetssättet till mycket hög grad ha genomförts på rätt sätt (Ibid).
5.3.2 Att arbeta utifrån ett strategiskt arbetssätt
Resultatet visar att arbetssättet med identifieringen av hållbarhetsmål sker idag genom projektbaserat arbetssätt, vilket skulle kunna motsvara det första steget i ramverk för strategisk hållbar utveckling som talar om att ha ett system. Respondenternas upplevelser talar om hur målen skulle vara ambitiösa och framåtriktade samt att dessa mål skulle utmana LKAB:s verksamhet. Förhållningssättet som organisationen har till sin omvärld är också en del av systemet (Kianian, Daly och Andersson, 2018). Respondenterna berättade om hur de utgår från verksamhetens egna externa krav i arbetssättet med framtagning av förslag till hållbarhetsmål, vilket ingår i framgång som är det andra steget i teorin ramverk för strategisk hållbar utveckling (Ibid). Större majoritet av respondenterna bekräftade att målet med nuvarande arbetssätt var att fånga upp vad som behöver stå i verksamhetens fokus utifrån medarbetarnas perspektiv, Detta är ett sätt att arbeta strategiskt och att skapa prioriteringar som är det tredje steget i teorin. Det fjärde steget i samma teori är agerande som skulle kunna relateras till beslut om målområdet, att ta fram relevanta nyckeltal och formuleringar av målen som respondenterna berättade om i intervjuerna. Respondenternas förklaring på innehållet av projektplan i framtagning av förslag till hållbarhetsmål skulle kunna vara verksamhetens sätt att ha ett verktyg i ett strategiskt arbetssätt, då verktyget består av kompotten av verksamhetens förståelse för arbetet, förhållningssättet till externa krav, vilka linjer arbetet ska utgå från och hur arbetet i sin helhet tar form (Ibid).