Den här delen av studien presenterar olika delar av hur arbetet med den här undersökningen har gått till och består av design av studien, datainsamlingsmetoder, dataanalysmetod, val av teorier, äkthet, tillförlitlighet och validitet, etiska ställningstaganden och metoddiskussion.
3.1 Design av studien
Syftet med den här studien är att lämna förslag till arbetssätt för framtagning av hållbarhetsmål på koncernnivå. Genomförandet av identifieringen av hållbarhetsmål genomförs genom hållbarhetavdelningen, vilket skulle kunna betraktas som det specifika och karaktäriserande fallet i teorin om fallstudier (Patel och Davidsson, 2019, s 76). Utifrån bakgrunden och betydelsen av processbaserade arbetssätt blir det intressant att välja fallstudie som forskningsstrategi, eftersom enligt teorin om fallstudien framgår att den forskningsstrategin är lämplig i studier som berör processer och förändringar (Ibid). Vidare skulle det vara möjligt att konstatera att den här studien är av induktiv art (Patel och Davidson, 2019, s 27), eftersom arbetssättet med uppsatsen är att genomföra datainsamling och presentera ett resultat som får styra studiens slutsats med stöd av teorin. För att kunna besvara studiens syfte har valet av ett kvalitativt arbetssätt med datainsamlingen gjorts med målet att förstå och tolka andra upplevelser av tidigare arbetssätt med identifieringen av hållbarhetsmål. Detta relateras till hermeneutik (tolkningsläran) som forskningsmetodik inom vetenskapsteori där forskaren ämnar studera och förstå hur individer tolkar sin verklighet utifrån sina upplevelser (Patel och Davidson, 2019, s 32-33). För att komma närmare fallet och studera det utifrån medarbetarnas upplevelser av sin verklighet kring identifieringen av hållbarhetsmål har valet av intervjuer gjorts gällande datainsamlingen.
3.2 Datainsamlingsmetoder
Datainsamlingsmetoden bestod av intervjuer med medarbetare som på ett eller annat sätt är eller har varit involverade i arbetet med framtagning av förslag till koncernmål. Beslutet på användning av datainsamlingen från förstudien som en komplettering till den datainsamlingen i den här studien togs efter det första styrgruppsmötet som författaren höll tillsammans med handledaren och ämnesgranskaren. Utgångspunkten i arbetet med datainsamlingen var att använda kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Kvalitativa intervjuer kännetecknades av att den intervjuade svarade fritt med egna ord (Patel och Davidson 2019, s104-105). Arbetssättet med datainsamlingen utgick ifrån tankesättet bakom semistrukturerade intervjuer som betyder att författaren gör en listan över de aktuella teman som tas upp under intervjun (Patel och Davidson 2019, s 105). Urvalet av respondenter utgick från ett klusterurval som betyder att respondenter väljs utifrån sina roller och ansvar och hur de var involverade i det arbetet i stort (Patel och Davidson, 2019, s 141).
Arbetssättet med datainsamlingsmetod har utgått från förbättringscykeln (Bergman och Klefsjö, 2018 s 228), att ständigt studera vad författaren har åstadkommit och se vad det ger
för studien. Hur arbetssättet med datainsamlingen skulle kunna förbättras var en levande fråga genom genomförandet av intervjuerna och framför allt när någon respondent visade att hen inte förstod en fråga. Författaren reflekterade över varje intervju efter genomförandet.
Författaren förbättrade sig som intervjuare med hjälp av förbättringscykeln (Ibid) genom att endast ställa frågor och låta respondenterna besvara utifrån eget perspektiv utan att avbryta eller påverka respondenternas egna tankar i svaren. Respondenterna i uppsatsen fick missivbrevet i bilaga 1 och intervjuerna genomfördes med hjälp av intervjuguiden i bilaga 2.
Fem intervjuer med fem olika respondenter genomfördes under förstudien och sex intervjuer genomfördes med sex olika respondenter i uppsatsen varav två av dessa deltog i förstudien.
3.3 Dataanalysmetod
Rennstam och Wästerfors (2011, s 200) skriver att en kvalitativ datainsamling behöver bearbetas stegvis och att genomföra analys av data i ett tänk av en sak i taget. Arbetet med transkriberingen av varje intervju gjordes direkt efter genomförande av intervjuerna. Därefter fortsatte arbetet med kodning och gick vidare till tematisk analys. Arbetssättet med analys av data utgick från att läsa transkriberingen av samtliga intervjuer. Målet var att kunna tolka och förstå respondenternas upplevelser och på något sätt besvara studiens syfte genom att komma fram till hur en process och ett flödesschema i framtagning av förslag till koncernmålen kan se ut. En eller flera meningar skrevs som en kort sammanfattning efter varje intervju. Nästa steg identifieras några begrepp som kunde tyda på något som skulle leda till en aktivitet i process. I tredje steget skapades kategorier utifrån dessa begrepp för att avsluta med flera korta påstående som leder till aktiviteten. Författaren sökte efter liknelser mellan respondenternas berättelser i syfte till att förstå och bekräfta tolkningen av vad varje aktivitet kan handla om.
Det arbetssättet med dataanalysmetod var inspirerad av den tematiska analysen i Wigg (2019, s 261) och i Bryman och Bell (2017, s 556-557). Författaren ställde öppna frågor till materialet för att få fram koder som kan leda ett tema. Detta arbetssätt inspirerades av teorin om kodning (Ibid) som kännetecknas av att identifieringsfasen av data bygger på att författaren kommer närmare materialet och ständigt fördjupa sig genom att fråga sig: Vad säger materialet? Thurén (2011, s 58-59) beskriver förförståelsen som ett sätt att förstå verkligheten med hjälp av ett teoretiskt perspektiv, ”Med förförståelsen menas att vi inte uppfattar verkligheten enbart genom våra sinnen… Förförståelsen präglar vårt sätt att se på verkligheten mer än vi tänker på” (Thurén, 2011, s 58). Med hjälp av förförståelsen av de använda artiklar och teorier gick det att koppla dessa koder till ett tema som var central i DASIAS (Isaksson, 2016 och Isaksson, 2019). Datainsamlingen från förstudien fick på nytt gå igenom en dataanalys med hjälp av tematisk analys och på samma sätt bearbetades datainsamlingen som genomfördes i denna studie. Dataanalysen presenterades för ämnesgranskaren och handledaren i det andra styrgruppsmötet där godkändes arbetet med hur författaren har kommit fram till resultatet.
3.4 Val av teorier
Innan datainsamlingen valdes huvudprocessen (DASIAS) i processbaserad förändringsmodell (Isaksson, 2016 och Isaksson, 2019) för att kunna planera genomförandet av examensarbetet. Under genomförandet av datainsamlingen valdes förbättringscykeln (Bergman och Klefsjö, 2018, s 224) som ett sätt att förbättra arbetet med datainsamlingen.
Utifrån tankesättet i förförståelsen och för att få en teoretisk förståelse i ämnet valdes filosofin i kvalitetsteknik genom ledningssystem för kvalitet och lean (Fredriksson och Isaksson, 2016). Gällande processer valdes processer och flödesscheman (Bergman och Klefsjö, 2018, s 457-463) och processbaserat systemmodell (Isaksson, 2015) och huvudprocessen (DASIAS) i processbaserad förändringsmodell (Isaksson, 2019). Senare tillkom mognadsmatrisen (Cöster, Dahlin och Isaksson 2020) och ramverk för strategisk hållbar utveckling (Broman och Robért, 2015 och Kianian, Daly och Andersson, 2018). Ett optimerat arbetssätt skulle också kunna förankras med hjälp av flödesscheman och hur dessa fungerar dels i var sin kontext och dels i en helhets kontext genom värdeflöden från Liker (2018, s 318).
3.5 Äkthet, tillförlitlighet och validitet
Äktheten är den parametern som står för vad respondenterna har förmedlat i intervjuerna och en rättvis bild av det som kommer fram i datainsamlingen (Bryman och Bell 2017, s 380-383). Arbetssättet med överföring av data och tolkningen av detsamma är en del av hur äktheten har förmedlats i den här studien. Gällande tillförlitlighet var målet att vara objektiv och transparant som författare i arbetet igenom hela denna studie, men framför allt i transformeringen av data från intervjuer till resultat. Begreppet tillförlitligheten kan innebära det systematiska arbetssättet med studien utifrån de rådande regler enligt Bryman och Bell, (2017, s381) som också menar att tillförlitlighet förstärks när studiens resultat förmedlar respondenternas sociala verkligheten. Detta tankesätt beskriver hur trovärdig den här studien är och på vilket sätt har arbetet med studien bidragit med att öka trovärdigheten. Validiteten skulle kunna vara att uppsatsen undersöker det som är sett till att undersökas (Patel och Davidson, 2019, s 129-130) och i den här studien undersöks arbetssättet i framtagning av hållbarhetsmål idag för att kunna lämna ett förslag och ett optimerat arbetssätt på framtagning av hållbarhetsmål på koncernnivå.
3.6 Etiska ställningstaganden
Den här studien tar hänsyn till och arbetar utifrån samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som är forskningsetiska principer (Patel och Davidson, 2019 s 84).
Informationsbrevet inför genomförandet av intervjuerna avspeglade informationskravet som betyder att respondenterna måste få informationen till sig om det de deltar i innan de gör det.
Respondenterna ägde rätten att delta i studien och att de kunde avbryta sitt deltagande både under och efter intervjun, vilket stod för samtyckeskravet. Inför intervjuerna fick respondenterna ett informationsbrev med förklaringar av dessa etiska principer där det bland annat stod att de är anonyma i sitt deltagande och att data används i studiens syfte och inget
annat, vilket utgjorde konfidentialitets- och nyttjandekravet. All information som kom fram i informationsbrevet upprepades vid genomförandet av intervjuerna och respondenterna påmindes om nyttjandekravet att de själva godkänner sitt deltagande genom att fortsätta vara med i intervjun.
3.7 Metoddiskussion
Valet av fallstudie som forskningsstrategi skulle kunna förankras i undersökningen om det processbaserade arbetssättet i framtagning av förlag till hållbarhetsmål, ”Fallstudier kommer ofta till användning när vi vill studera processer och förändringar.” (Patel och Davidson, 2019, s. 76). Uppsatsen kunde ha en utgångspunkt från positivism och en deduktiv ansats där forskaren utgår från teorin för att studera hur väl verkligheten stämmer överens med teorin med hjälp av hypoteser som prövar teorin (Patel och Davidson, 2019, s 26-31). Målet var att studera vad tidigare medarbetare hade för upplevelser om arbetssättet i identifieringen av hållbarhetsmål, vilket gjorde att studien intog den induktiva inriktningen istället. Det skulle också vara möjligt att använda en annan modell med ett projektbaserat arbetssätt i upplägget av uppsatsen. Tonnquist (2021) beskriver en klassig modell över projektledning som består av förstudie, planering genomförande och avslut. Kontexten av lednings, huvud- och stödprocess tas inte upp i den modellen, då studiens syfte är att lämna ett förslag utifrån ett processbaserat arbetssätt.
Förstudiens datainsamling ingår i den här studien. Inför framtida studier kan det vara nyttigt att ta vara på all data som görs i samma syfte och att från början planera in det för att skapa förbättringar redan vid och i användningen av datainsamlingen igenom studierna.
Datainsamlingen kunde ha gjorts på ett annat sätt, då det finns andra arbetssätt, både kvalitativa och kvantitativa sådana. Hur någon medarbetare genomförde sitt arbete kan oftast komma fram vid kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som baseras på öppna frågor och att respondenten berättar fritt om sina upplevelser (Patel och Davidson, 2019, s 104-105).
Semistrukturerade intervjuer har hjälpt att få fram intressant data och framför allt hur förbättringar kan skapas i framtiden och inte endast en föreslagen process på hur framtagning av förslag till koncernmål kan se ut. Efter den första intervjun arbetade författaren utifrån förbättringscykeln (Bergman och Klefsjö, 2018, s 228) och skrev om någon fråga och la till en ny följdfråga.
Kvantitativa undersökningar med enkäter som datainsamlingsmetod är omöjliga arbetssätt för att förstå hur ett nuläge och ett framtida arbetssätt i framtagning av förslag till hållbarhetsmål kan respektive skulle kunna se ut. Arbetsgrupperna skulle kunna vara den undersökningsgruppen i kvantitativa studier, men då kan studien handla om vilka komponenter som skulle kunna vara viktiga för arbetsgrupperna i framtagandet. Ett fördjupat arbetssätt utifrån olika professioner och roller i framtagandet har gjort det möjligt att besvara studiens syfte och frågeställningar.
De stegen i tematisk analys enligt Bryman och Bell (2017, s 556-557) var en inspirationskälla i arbetssättet med kodningen av materialet från intervju till ett tema. Likaså när det gäller
kodningen där författaren ställde frågor till materialet ”Vad handlar denna informationen om? Vilken fråga om en ett tema ger denna information upphov till? Vad säger individerna att de gör?” Allt detta gjordes i syftet till att komma fram till vad olika delar av intervjuerna skulle kunna ha för teman (Bryman och Bell, 2017, s 552-555). Valet av tematisk analys skulle kunna få kritik att det finns andra kvalitetstekniska arbetssätt som skulle kunna fungera som dataanalysmetod. En annan dataanalysmetod kunde ha varit släktskapsdiagrammet (Bergman och Klefsjö, 2018, s 486) där data kategoriseras i olika rubriker som skulle kunna vara de sex stegen i DASIAS (Isaksson, 2016 och Isaksson, 2019). Dock skulle arbetet med att fördela texten i respektive kategori ske medvetet utan att låta förförståelse för det som finns i materialet stå i fokus. ”Arbetet med att skapa ett släktskapsdiagram utförs lämpligen av en grupp i samband med ”brainstorming”… Erfarenheterna har visar att en lämplig gruppstorlek är 6-8 personer, där personerna helst bör ha viss vana att arbeta tillsammans.
” (Bergman och Klefsjö, 2018, s 486-487). Författaren har arbetat ensam i den här studien.
Därför kan släktskapsdiagrammet betraktas som ett olämpligt val som datainsamlingsmetod.
Till sist kan det vara av betydelse att konstatera att generaliseringen inte är aktuell i den studien då empirin består av medarbetarnas upplevelser av sina verkligheter igenom tidigare eller nuvarande arbeten av framtagning av förslag till koncernmål och att detta är kopplat till verksamhetens hållbarhetsavdelning och därmed en fallstudie som har konstaterats tidigare.
Fallstudier söker inte generaliserbara resultat, utan fokuserar istället på det avgränsade området där forskningen sker (Bryman och Bell, 2017, s 88).