Inledningsvis kan det konstateras att samtliga undersökta bolag presenterat en hållbarhetsrapport i enlighet med 6 kap 10§ Årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554). GRI-standarderna var det ramverk som alla undersökta bolag förutom Betsson har valt att följa. De bolag som valt att följa GRI:s ramverk, både statliga och publika bolag, gör det på frivilliga grunder. Genom att tillämpa GRI:s standarder så tar dessa bolag mer ansvar än vad de rättsligt är skyldiga till vilket enligt Carrol (2016) förstärker bolagets övergripande ansvarstagande. Bolagen kan även ha valt att implementera GRI:s ramverk i sin organisation för att det finns sociala förväntningar på dem från deras intressenter (Lindblom, 1983). Implementeringen kan ses som en handling för att nå upp till dessa förväntningar på bolagen och för att visa sina intressenter att hållbarhetsarbetet tas på allvar och att det utförs i stor utsträckning (Deegan et al., 2002; Deegan et al., 2000). Alla statligt ägda bolag följde statens ägarpolicy som lett till avsteg när det kommer till redovisningen av rörlig ersättning till befattningshavare och kompensationskontrakt. Samtliga bolag redovisar information kopplat till socialt ansvar, ekonomiskt ansvar, miljöansvar och intressenter. Resultatet indikerar på att det föreligger väsentliga skillnader i hållbarhetsredovisningen bland publika och statliga bolag men även att skillnaderna påverkas av vilken bransch som bolagen är verksamma i. De skillnader som uppstått är alltså nödvändigtvis inte gällande för alla bolag, de har istället flera gånger enbart identifierats inom en viss industri eller bransch.
Socialt ansvar
Hållbarhetsinformation kopplat till socialt ansvar presenterades återkommande i samtliga bolags hållbarhetsredovisningar, särskilt Svenska Spel och Betsson som verkar på en kontroversiell marknad. I och med att bolagen verkar på en kontroversiell marknad kan det tänkas att förväntningarna är större på spelbolagen att ta ett större etiskt ansvar Carroll (2016). Det kan också tänkas leda till att spelindustribolagen vill legitimera sina handlingar ytterligare för sina intressenter och upprätthålla de sociala kontrakt bolagen har med samhället (Deegan et al., 2000). I bolagens redovisning av socialt ansvar fanns det först och främst tydliga skillnader när det kom till redovisningen av mänskliga rättigheter, mångfald och jämställdhet. De statliga bolagen, LKAB, Sveaskog och Svenska Spel, redovisade mer detaljerat, omfattande och målstyrt kring verksamhetens
arbete med just mänskliga rättigheter, mångfald och jämställdhet. Varför de statliga bolagen redovisar mer detaljerat kring dessa ämnen kan delvis bero på den statliga ägarpolicyn. De statligt ägda bolagen ska i enlighet med statens ägarpolicy bedriva aktivt arbete för mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor, beakta mångfaldhetsaspekten samt arbeta för en inkluderande kultur (Regeringskansliet, 2020c). Staten är ensam ägare i dessa bolag och det är även staten som utformat och fastställt att de statliga bolagen ska beakta ovannämnda hållbarhetsfrågor genom ägarpolicyn. Samtidigt agerar staten också intressent till bolagen vilket kan förklara de skillnader som föreligger i hållbarhetsredovisningen jämfört med de publika bolagen gällande mänskliga rättigheter, mångfald och jämställdhet. Utifrån intressentteorin blir det viktigt för de statliga bolagen att leva upp till de riktlinjer och den ägarpolicy som deras intressent, staten, har utformat. Staten representerar samhället och blir därmed den tydligaste och mest specifika intressenten till de statligt ägda bolagen, vilket kan påverka hur de framhäver information i hållbarhetsredovisningen (Freeman, 2004). De publika bolagen redovisade också hållbarhetsinformation kopplat till dessa ämnen men de gav färre exempel på hur de konkret arbetade med dessa frågor och hade inte lika specifika mål. I Betssons fall fanns inte några mål överhuvudtaget om man jämför med de statliga bolagen som både arbetade för och presenterade specifika andelsmål samt måluppfyllnad inom koncernen vad gäller kvinnliga medarbetare och utlandsfödda. Betsson borde vara medvetna om att det finns ett stort behov av att redovisa noggrann hållbarhetsinformation och att det är av stor betydelse att vara transparenta gällande verksamhetens sociala påverkan (Sutantoputra, 2009). Betsson presenterade dock att de under 2020 ska anställa en hållbarhetschef för att stärka sitt hållbarhetsarbete och arbeta mer mot konkreta mål som de andra bolagen i dagsläget redan gör. Det tyder på att de faktiskt är medvetna om att de varken arbetar med hållbarhet eller redovisar sitt hållbarhetsarbete i tillräckligt stor utsträckning och att de arbetar för att bli bättre.
Inom spelindustrin fanns det ytterligare ett tema, kundens hälsa och välbefinnande, något som bolagen benämnde som spelansvar eller ansvarsfullt spelande. Spelansvar och ansvarsfullt spelande var det område inom socialt ansvar som bolagen prioriterade högst. Även kring detta tema presenterade det statliga bolaget, Svenska Spel, hållbarhetsinformation i större utsträckning och inkluderade åtgärder, statistik och mål samt måluppfyllnad i hållbarhetsredovisningen. Betsson presenterade deras hållbarhetsarbete inom just spelansvar mer omfattande än andra delar av
hållbarhetsarbetet, men de gjorde det fortfarande inte i lika stor utsträckning som Svenska Spel. Denna skillnad mellan statligt och publikt bolag kan bero på att de sociala förväntningarna är större på det statliga bolaget (Gallo & Jones Christensen, 2011; Grossi & Steccolini, 2014). Visar det sig att statliga Svenska Spel inte lever upp till dessa större sociala förväntningar så kan det resultera i att kunder vänder sig till konkurrenter eller andra aktörer som bättre efterlever deras kravbild (Deegan et al., 2000). Gallo & Jones Christensen (2011) menar att Svenska Spel som ett statligt bolag har fler incitament till att hållbarhetsredovisa vilket kan förklaras av tidigare forskning om att bolag har ett socialt kontrakt att upprätthålla (Deegan et al., 2000), ett kontrakt som kan tänkas vara större för Svenska Spel och alla statliga bolag då det åligger de en större press och förväntan på att hållbarhetsredovisa samt agera föredömligt och hållbart i sin verksamhet (Gallo & Jones Christensen, 2011; Grossi & Steccolini, 2014; Garde-Sanchez et al., 2017). Svenska Spel presenterade även att de i många fall agerar restriktivt då de exempelvis låter bli att marknadsföra sin casinoverksamhet, de erbjuder inte bonusar eller free-spins till spelare och använder inte telemarketing för att nå ut till kunder med erbjudande. Bolaget har som syfte att skapa avkastning till sin ägare staten men samtidigt har de ett samhällsansvar. Kickert (2001) menar att just dessa dubbla syften skapar målkonflikter, och att hybrida bolag som Svenska Spel därför ställs och kommer ställas inför avvägningar mellan avkastning och samhällsnytta. Svenska Spels aktiva val att avstå marknadsföring av högriskspel och bonuserbjudande är ett tydligt exempel på en avvägning i förmån för samhällsnytta. Betssons åtgärder sträckte sig inte alls lika långt som Svenska Spel vilket kan förklaras av att de inte står inför samma målkonflikt som Svenska Spel då Betsson inte är ett hybritt bolag. Vidare kan även Svenska Spels agerande förklaras av tidigare forskning av Muat & Prayogo (2018) då det i deras studie visade sig att hållbarhetsredovisning i statliga bolag har en positiv inverkan på bolagets finansiella prestation. Det är tänkbart att Svenska Spel genom sin restriktiva marknadsföring skapar förtroende bland intressenter och skapar legitimitet hos kunder vilket Svenska Spel i slutändan tjänar på då det främjar affärsmöjligheter och skapar tillit bland kunder (Deegan et al., 2000).
De statliga bolagens hållbarhetsredovisning gällande mänskliga rättigheter, mångfald och jämställdhet samt kundens hälsa och välbefinnande var alltså mer omfattande vilket den också bör vara enligt Garde-Sanchez et al. (2017) då de utöver hög lönsamhet även ska upprätthålla sitt samhällsuppdrag och vara transparenta mot samhället. Svenska Spel
angav även själva i sin hållbarhetsredovisning att de i egenskap av ett statligt ägt bolag måste agera föredömligt i allt de gör, vilket märktes i hållbarhetsinformationens omfattning. Sutantoputra (2009) menar dock att oavsett ägarstruktur så finns det en medvetenhet hos alla bolag om behovet av att vara transparenta och redovisa sin sociala påverkan, vilket således även borde gälla för de publika bolagen. Hållbarhetsredovisning skapar legitimitet och trovärdighet gentemot intressenter och kapitalmarknader (Deegan et al., 2000) samtidigt som det har visats att det har en positiv påverkan på den finansiella prestationen genom signifikant förbättrad vinst per aktie och räntabilitet på eget kapital (Muat & Prayogo, 2018). Utifrån detta går det att argumentera för att de publika bolagen borde hållbarhetsredovisa i lika stor utsträckning som de statliga.
Ekonomiskt ansvar
De undersökta företagen har redovisat deras ekonomiska ansvar genom att presentera deras hållbarhetsarbete inom områdena antikorruption, affärsetik samt deras direkta och indirekta ekonomiska påverkan på samhället. En väsentlig skillnad var att de publika bolagen Boliden och SCA hade ett tydligare fokus på affärsetik och antikorruption än vad deras branschkollegor LKAB och Sveaskog hade. Både Boliden och SCA angav mer information koncentrerat till vikten av att motverka kartellbildningar genom att noggrant följa konkurrenslagstiftningen. En anledning till den ovannämnda skillnaden kan vara att de publika bolagen är börsnoterade. Aktiemarknadens aktörer skulle då kunna sägas vara en intressent. Mer detaljerad information rörande affärsetik och antikorruption leda till mindre osäkerhet bland investerare på aktiemarknaden, vilket skulle leda till ett lägre avkastningskrav och minskad kostnad för kapital för det noterade bolaget (Botosan & Plumlee, 2002). Eftersom de statligt ägda bolagens ägarandelar inte handlas på marknaden utsätts de inte av samma risk på aktiemarknaden.
Vad gäller Betsson och Svenska Spel så var båda bolagen väldigt tydliga med att god affärsetik och regelefterlevnad är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna bedriva sin verksamhet. Betsson angav översiktligt att de motverkar matchfixning och penningtvätt medan Svenska Spel gav ett antal konkreta exempel på åtgärder som vidtagits för att motverka just matchfixning och penningtvätt. Svenska Spel presenterade även mål och måluppfyllnad vilket Betsson inte gjorde. Vad gäller efterlevnad av lagar och regler så är det ett fundamentalt krav från samhället att bolag faktiskt upprätthåller
en god efterlevnad (Carroll, 2016). Det är grunden för ett hållbart företagande att se till att lagar och regler inte bryts (Ibid). Betsson och Svenska Spel har ett socialt kontrakt med sina intressenter som de behöver leva upp till (Deegan et al., 2000) och det är tänkbart att de har ett ännu större och viktigare socialt kontrakt än vissa andra bolag då de är verksamma på en kontroversiell marknad.
Gemensamt för alla sex bolag är att de redovisade deras direkta och indirekta ekonomiska påverkan samt bidrag till samhället. Alla bolagen presenterade information om hur mycket de betalat i skatt, hur mycket lön och sociala avgifter de betalat samt löneskatt och pensioner, driftskostnader som är hänförliga till leverantörer och utdelning till aktieägare. Även samhällsengagemang som forskningsbidrag och sponsring redovisades av samtliga bolagen. Forskningsbidrag och sponsring är ett exempel på ett filantropiskt ansvar som bolagen tar (Carroll, 2016). Genom omfattande och frivillig redovisning av bolagens arbete med affärsetiskt relaterade frågor i hållbarhetsredovisningen kan bolag enligt (Ibid) infria de etiska förväntningar som bolagen har på sig från samhället. Filantropiskt ansvar är inte förväntat av samhället men det är önskvärt (Ibid), och genom att dels implementera filantropi som en del av sin verksamhet dels redovisa och presentera hur och vad man bidrar till så kan bolagen uppfylla samhällets önskan om ett djupare ansvarstagande. Alla bolagen bidrar både till forskning och sponsrar idrott och andra projekt som främjar samhället. Genom att redovisa hållbarhetsarbetet inom ekonomiskt ansvar uppnår bolagen en högre nivå övergripande ansvarstagande (Ibid).
Miljömässigt ansvar
Samtliga bolag presenterade främst information om deras hållbarhetsarbete rörande biologisk mångfald och utsläpp, energiförbrukning och materialval samt återvändning. I skogsindustrin var den miljöinformation som SCA presenterade mer konkret jämfört med Sveaskog. I gruvindustrin skiljde sig hållbarhetsredovisningen inte nämnvärt bortsett från att Boliden redovisade löpande och i större omfattning med kontext till bolagets olika affärsenheter, detta gällde också till viss utsträckning SCA. De redovisade mer statistik och nyckeltal överlag och även data hänförbart till bolagens olika affärsområden. Mönstret med att miljöinformation redovisades löpande i kontext till affärsenheterna kunde som nämnts uppfattas både i skogs och gruvbranschen. Den tendensen kan ha att göra med hur den presenterade informationen blir användbar för bolagens intressenter (Freeman, 2004). Hållbarhetsinformation rörande en viss affärsenhet kan bli relevant för
en kreditgivare som lånar ut kapital till ett projekt i specifika affärsenheter. För lite upplysningar kan leda till misstänksamhet hos kreditgivare (Sengupta, 1998). SCA har stora mängder anläggningstillgångar där värderingen kan tänkas bero på den miljölagstiftning som finns eller som planeras framåt. Ny lagstiftning kring utsläpp kan påverka kostnaden för driften av en sådan anläggningstillgång och de kassaflöden en sådan tillgång genererar. Om information om en specifik affärsenhets miljöpåverkan redovisas kan det möjligtvis kunna tänkas minska osäkerheten hos en kreditgivare som då tydligare vet risken för framtida ökade kostnader för projektet, som i sin tur kan påverka kredittagarens möjligheter att betala tillbaka lånet. Riskpremien för lån bli lägre om osäkerheten gentemot kreditgivare då minskar (Sengupta, 1998). Samma argumentation kan även appliceras på investerare om ett bolag ger ut en obligation för att finansiera ett projekt. Ju mindre osäkerhet och risk kring en investering, desto lägre avkastningskrav (Botosan och Plumlee, 2002).
Bolagen i spelindustrin redovisade sitt miljöansvar på olika sätt. Svenska Spels hållbarhetsredovisning innehöll varken lika mycket eller lika detaljerad information som Betssons vilket beror på att Svenska Spel redovisade statistik och faktiska utsläpp, direkt eller indirekt, i en separat klimatredovisning. Svenska Spel redovisade däremot verksamhetens klimatmål samt måluppfyllnad för deras projekt om att minska koncernens koldioxidutsläpp med 50 procent över tio år som tog slut 2020. Samtliga bolag angav att de verkar för att minska verksamhetens utsläpp och att klimatet är en viktig fråga. Svenska Spel var det enda bolag som angav att klimatet och miljöansvar inte var deras viktigaste fråga. De menade att klimatfrågor och miljöansvar är viktigt i koncernen men att både de själva och deras intressenter prioriterar andra hållbarhetsområden högre, så som socialt och ekonomiskt ansvar. Att Svenska Spel prioriterar vad deras intressenter tycker är viktigt stämmer överens med vad intressentteorin säger. Intressentteorin förklarar att företag med redovisning och upplysningar som verktyg kan tillgodose sina intressenters behov och krav på information (Freeman, 2004).
Samtliga bolag förutom LKAB redovisade sina koldioxidutsläpp enligt GHG-protokollet. Protokollet är inte reglerat men det verkar som en global standard för bolag att efterfölja på frivillig basis. Bolagen som tillämpar GHG-protokollet i sin hållbarhetsredovisning uppnår ett högre etiskt ansvarstagande då det ligger utanför det lagliga kravet (Carroll, 2016). De fem bolagens tillämpning av GHG-protokollet kan förklaras som en handling
för att nå upp till bolagens intressenters förväntningar om ett omfattande hållbarhetsarbete och ansvarstagande (Deegan et al., 2002). För LKAB, som är det enda undersökta bolaget som inte tillämpar GHG-protokollet, finns det en risk enligt Deegan et al. (2000) att bolagets intressenter anser att det sociala kontraktet inte upprätthålls som en följd av att bolaget inte tillämpar den globala standarden, vilket kan leda till att bolaget blir bestraffat. Det kan resultera i att bolagets kunder hellre köper produkter av konkurrenter, som Boliden, eller i en ovilja från kreditinstitut att bevilja lån (Ibid). Vidare kan bolagens vilja av att redovisa miljöansvar och utförlig information kopplat till koldioxidutsläpp, energiförbrukning och materialval förklaras av att bolagen både vill upprätthålla en bra dialog med sina intressenter och reducera sina kapitalkostnader (Beyer et al., 2010). Användbara upplysningar leder till mindre osäkerhet vilket underlättar finansiering och sänker kapitalkostnader (Sengupta, 1998; Coller & John, 1997). Bolagen kan tänkas redovisa sitt miljöansvar och även följa GHG-protokollet och GRI ramverket för att skapa legitimitet och upprätthålla intressenters tillit och på så sätt skapa affärsmöjligheter (Deegan et al., 2000). Det har visats att oavsett ägarstruktur så har alla bolag gemensamt en medvetenhet om betydelsen av att redovisa sin verksamhets miljöpåverkan (Sutantoputra, 2009) vilket borde innebära att även LKAB skulle vara medvetna om den stora betydelse en utförlig miljöredovisning har. Trots det har de valt att inte följa det globala ramverket GHG som samtliga andra bolag inklusive deras sektorkollega gör.
Intressenter
Samtliga bolag har angett att hållbarhetsarbetet har utformats i samklang med bolagets intressenter. Bolagen har under 2019 utfört intressentdialoger och väsentlighetsanalyser där de skapar sig en uppfattning om vad olika intressenter anser är viktiga hållbarhetsområden att arbeta med. I alla hållbarhetsredovisningar har det framgått tydligt att intressenterna till respektive bolag är väldigt viktiga och bolagen har prioriterat hållbarhetsområden och kärnfrågor utifrån intressenternas förväntningar. Denna inställning samtliga bolag har till sina intressenter bekräftar det Freeman (2004) diskuterar om, att bolag försöker tillgodose sina intressenters behov och krav. De statligt ägda bolagen hade i övrigt en mer detaljerad redovisning av sina intressentdialoger, väsentlighetsanalys och vad bolagen har tagit för samhällsnyttiga initiativ.
Forskning har visat att statliga bolag har större press på sig från samhället och intressenter att hållbarhetsredovisa (Gallo & Jones Christensen, 2011; Grossi & Steccolini, 2014). Det
kan förklara varför de statliga bolagen hållbarhetsredovisade mer detaljerat och utförligt kopplat till just intressenter och samhällsnytta. I spelindustrin särskilde Svenska Spel sig gentemot resterande bolag då de uttryckte i hållbarhetsredovisningen att de i egenskap av ett statligt bolag har ett större ansvar och ska agera föredömligt i sin verksamhet vilket är i enlighet med tidigare forskning som visat att statliga bolag har fler incitament till att hållbarhetsredovisa (Gallo & Jones Christensen, 2011; Garde-Sanchez et al., 2017) och med de principer som angivits av staten genom statens ägarpolicy (Regeringskansliet, 2020b). Skillnaderna kan även förklaras genom att de statliga bolagen har en mer tydlig och specifik intressent i egenskap av sin ägare; staten. Enligt intressentteorin kan bolag välja att framhäva viss information i sin årsredovisning om det finns mer specifika intressenter till bolaget (Freeman, 2004). Staten och samhället både antas och nämns av bolagen själva som en av de viktigaste intressenterna till de statligt ägda bolagen vilket kan förklara varför denna typ av information framhävts mer i de statliga bolagens hållbarhetsredovisningar.
De publika bolagen tenderade att vara mer konkreta vad gäller hantering och styrning av icke-finansiella risker. De publika bolagen redovisade i högre grad hur arbetet med de icke-finansiella riskerna fortlöpte och hanterades under 2019 jämfört med de statliga bolagen. Genom att redovisa mer detaljerat om risker kopplade till hållbarhet kan redovisning av riskhanteringen tänkas minska investerares och kreditgivares osäkerhet kring bolagens verksamhet och på så sätt minska intressenters avkastningskrav och riskpremier (Coller & Yohn, 1997). För skogsindustri- och gruvindustribolagen redovisades miljörisker, sociala risker och legala risker i samma tyngd. Redovisningen i spelindustribolagen skilde sig då legala risker var i särskilt fokus och av särskild tyngd. Både Betsson och Svenska Spel diskuterade främst regelefterlevnad, ett område som de båda bolagen arbetat aktivt med under året till följd av att spelmarknader blivit mer och mer reglerade samt då båda bolagen fått sanktionsavgifter och böter. Sådan riskhantering är därför väldigt viktig för Betsson och Svenska Spel då bristfällig regelefterlevnad leder till sanktioner och böter som tillsammans både slår mot bolagens lönsamhet och ägarnas avkastning. Det är enligt Carroll (2016) ett krav från samhället att agera ekonomiskt ansvarsfullt, vilket görs genom att sätta lönsamhet och ägarnas avkastning främst. Samtliga undersökta bolag riskerar även att förlora legitimitet som i sin tur kan leda till förlorade kunder och försämrat anseende om de brister i att tillgodose intressenters förväntningar (Deegan et al., 2000).
I alla publika bolagen redovisades kompensationskontrakt och incitamentsprogram, något som inte alls förekom i de statliga bolagen. Dessa kontrakt och program är till för att ledningens intressen ska stämma överens med ägarnas och skapar incitament för ledningen att driva bolaget på ett ansvarsfullt och lönsamt sätt (Bushman & Smith, 2001). Bland de publika bolagen särskilde sig kompensationskontrakten och incitamentprogrammen i SCA och Boliden. Båda de bolagen presenterade att deras kontrakt och program även grundar sig i uppfyllandet av hållbarhetsmål. Betsson angav ingenting om att ledningens kontrakt och program var knutna till bolagets hållbarhetsarbete. Maas & Rosendaal (2016) har visat att det bland publika bolag som