Operationalisering

Genomförandet av en innehållsanalys kan utföras på en mängd olika sätt beroende på vilken typ av kategorisering och metod som tillämpas. För att kunna arbeta fram tydliga teman utgick studien från de sex punkter för tematisk innehållsanalys som beskrivs av Braun & Clarke (2006). Vad gäller de texter som skulle analyseras så valdes de enskilda bolagens hållbarhetsredovisningar då det är i årsredovisningen, integrerat eller separat, som de undersökta bolagen är skyldiga att presentera en hållbarhetsrapport (ÅRL 1995:1554). Hållbarhetsredovisningarna lästes igenom flera gånger för att skapa en bekantskap med data och för att lättare kunna generera kategorier och teman i nästa skede av innehållsanalysen enligt Braun & Clarke (2016). Övergripande kategorier och teman genererades, vilka användes för att identifiera information i texterna och sedan bröts dessa övergripande kategorier ner till mindre underkategorier och underteman. Slutligen kunde de framarbetade teman appliceras på bolagens hållbarhetsredovisningar för att identifiera skillnader.

Det är viktigt att de kategorier som tillämpas är distinkta och har något gemensamt i innehållsanalysen (Krippendorf, 2004), därför utgick studien till stor del från GRI:s ramverk och i synnerhet från standardserierna 200, 300 och 400 i skapandet av distinkta och relevanta underkategorier till de mer övergripande huvudteman som valts för innehållsanalysen: socialt ansvar, ekonomiskt ansvar och miljöansvar. Dessa teman valdes då det är sådana aspekter, sociala, ekonomiska och miljöaspekter som (GRI 2020) rekommenderar att bolag presenterar. Temat intressenter valdes till för att det just är intressenter som skapar incitament för bolagen att hållbarhetsrapportera, och bolagen gör det för att på så sätt skapa legitimitet, trovärdighet och transparens (Deegan et al., 2000). Utifrån dessa teman kunde vi bearbeta texten i års- och hållbarhetsredovisningarna, identifiera och analysera skillnader och likheter i hållbarhetsrapporteringen.

Bearbetningen av hållbarhetsredovisningarna gjordes genom att markera och lyfta ut hållbarhetsinformation som överensstämmer med våra teman och kategorier. Den informationen jämfördes sedan med det andra bolagets hållbarhetsinformation. Textstycken som kunde kopplas till de valda teman och underkategorierna markerades och sammanställdes för att kunna jämföras när all text var genomarbetad. Även sökord, relaterade till våra teman, har använts genom bearbetningen för att identifiera information. Följande sökord har använts för studien:

(Tabell 3. Sökord. Egen bearbetning). Sökord

Hållbarhet Staten Jämställdhet Återanvändning

Miljö Medarbetare GHG Cirkulär ekonomi

Ansvar Risk Samhällspåverkan Incitament

Intressenter Väsentlighetsanalys Samhällsbidrag Utbildning

Medarbetare Omvärldsanalys Hälsa Mänskliga rättighet Förtroende Intressentdialog Personal Partiklar

Klimat Befattningshavare Säkerhet Enkät

CSR Hållbarhetsstyrning Integritet Workshop

Mångfald Koldioxid Compliance Möte

Arbetsmiljö Utsläpp Due dilligence Kompetens

Etik Energi Biologisk

mångfald

Leverantör

Korruption Energiförbrukning Förnybar energi Olyckor Regelefterlevnad Samhälle Uppförandekod GRI

Långsiktighet Indirekt Material Global Compact

Visselblåsning Ekonomisk påverkan Avfall Välgörenhet

Mängden hållbarhetsinformation räknades också ihop för varje bolag. Detta gjordes genom att understryka och ringa in information som var kopplat till underkategorierna bland de valda teman. Istället för att räkna antal ord räknades information som andelar per sida. En genomskinlig A4-mall som var uppdelad i tjugo stycken mindre rutor applicerades för sidor där relevant information fanns. Genom att lägga mallen över sidorna i års- och hållbarhetsredovisningen kunde storleken på informationen uppskattas.

Exempelvis kunde ett stycke information uppskattas till tre tjugondelar av en sida eller tio tjugondelar av en sida. Den ovan beskrivna metoden begränsar validiteten av att jämföra mängden information mellan olika bolag som sidor i absoluta tal. Någon jämförelse av den absoluta mängden hållbarhetsinformation gjordes därför inte mellan bolagen, utan mängden information användes istället för att presentera och skapa en uppfattning om de enskilda bolagens andelar av hållbarhetsinformation. Syftet med studien är inte att jämföra mängden hållbarhetsinformation utan hur och vilken information som rapporteras. Mängden hållbarhetsinformation är därmed sekundärt till hur och vilken hållbarhetsinformation som presenterats av de undersökta bolagen.

De fyra övergripande teman som användes valde vi att kalla Socialt ansvar, Ekonomiskt ansvar, Miljöansvar och Intressenter. Utifrån dessa övergripande teman så skapades en mängd underteman. På de två följande sidorna redovisas teman, underteman samt en beskrivning av vad de valda underteman innefattar.

Socialt ansvar

• Jämställdhet och mångfald: Lönestatistik för vardera kön, andel kvinnor och män

i ledande positioner och i bolaget som helhet, diskriminering.

• Mänskliga rättigheter: Basala mänskliga rättigheter och barns rättigheter. • Kundsäkerhet och kundintegritet: Kundens dataintegritet, personlig integritet hos

kund, GDPR, informationssäkerhet, kundens hälsa och välbefinnande.

• Arbetsmiljö och arbetsvillkor för anställda: Utbildning för anställda,

arbetsförhållanden, medarbetares hälsa, visselblåsarpolicys, anställningsavtal, pensioner.

Ekonomiskt ansvar

• Compliance: Marknadsnärvaro, antikorruption, affärsetik.

• Ekonomisk påverkan på samhället: direkt och indirekt ekonomisk påverkan på

samhället, bidragande till tillväxt, bidrag till lokala och nationella organisationer, ekonomisk påverkan på entreprenörer och leverantörer, påverkan skatteintäkter.

Miljöansvar

• Biologisk mångfald och utsläpp: Främjande av biologisk mångfald, avfall från

verksamhet, klimatförändringar, utsläpp av växthusgaser och farliga partiklar.

• Energiförbrukning: Energiförbrukning, förnybar energi, energieffektivitet. • Materialval och återanvändning: Material i produktion och värdekedjor,

återanvändning av material, biprodukter och använda produkter.

Intressenter

• Betydande intressentgrupper: Diskussion och analys av intressenter,

intressentdialoger, väsentlighetsanalyser kopplat till intressenter, information om aktieägare.

• Styrning och ledning: Styrningsprocesser kopplat till hållbarhet, beslutsfattande,

kompensationskontrakt och incitamentsprogram för ledning.

• Icke-finansiella risker och riskhantering av dessa: Legala risker, sociala risker,