Enkäten besvarades av 74 elever, 38 pojkar och 36 flickor. Av dessa 74 valdes 15 ut till de efterföljande intervjuerna. Av dessa 15 var 7 pojkar och 8 flickor. Sambandet mel-lan enkäterna och intervjuerna var att enkäterna skulle ge en överblick över könsskill-naderna i läsmotivationen medan intervjuerna var till för att få enfördjupad inblick i elevernas läsmotivation och deras läsningsförutsättningar. Enkäterna belyste att flick-orna generellt hade en mer positiv inställning till läsning jämfört med pojkarna samt att flickorna även läste fler böcker än pojkarna som däremot läste mer varierat än flickorna med avseende på textinnehåll. Enkäterna visade att pojkarna och flickorna läser ungefär samma genrer. Däremot visade intervjuerna att av de 15 eleverna läste 4 av pojkarna oftast böcker medan 7 av flickorna läste böcker. Resterande elever läste främst SMS och texter från anime, film och spel. På frågan om ”någon i elevernas fa-milj läste mycket” så var det 3 av pojkarna som hade någon i hemmet som läste för dem jämfört med 7 av flickorna som hade någon som läste hemma. Därtill var det 7 flickor respektive 4 pojkar som hade någon som läste för dem ifall de efterfrågade detta. Sammanfattningsvis, beträffande vilket litteratururval som eleverna hade i hemmet var det endast 1 pojke som inte visste huruvida han hade några böcker hemma. De flesta eleverna fick någon sorts inlevelse eller upplevelse av att läsa, dock så var det 2 av pojkarna och 2 av flickorna som inte uppgav sig känna något särskilt när de läste.
Vad som kan ses utifrån ett sociokulturellt perspektiv utifrån svaren från intervjuerna och enkäterna är att en orsak att flickorna har större läsmotivation och läslust än poj-karna är att de har vuxna som läser för dem. Enligt det sociokulturella perspektivet utvecklas personer genom att samarbeta med andra, mer mogna personer. Ifall ele-verna hade någon som uppvisade ett intresse för böcker inför dem skulle detta möjli-gen kunna öka elevernas intresse för böcker eller läsning i allmänhet.
7 Diskussion
Resultatet från enkäterna och intervjuerna visar att av de 74 tillfrågade eleverna var det endast 6 som påstod sig inte ha läst något under sommarlovet. Det som framgick av enkätsvaren var att det inte var någon större skillnad mellan pojkarna och flickorna med avseende på läsning av böcker under sommarlovet, deras inställning till läsning generellt samt vad de helst läste. Däremot hade 34 av 36 flickor läst under sommaren jämfört med 34 av 38 pojkar (se Tabell 1), det vill säga att även om det var samma an-tal som hade läst under sommarlovet var andelen flickor, i procent, fortfarande större.
Beträffande frågan vad eleverna har läst under sommarlovet (Se Tabell 2) framgår att en större andel av flickorna har läst böcker jämfört med pojkarna; däremot hade poj-karna läst mer varierat under sommarlovet, exempelvis tidningar. Beträffande elever-nas val av böcker (se Tabell 4) så framgår det att påtalade intressen är relativt likar-tade för både pojkar och flickor. Det som däremot skiljer är att flickorna främst läste spännande böcker, deckare och fantasy medan pojkarna läste främst roliga böcker, fantasy och deckare. Den sista frågan i enkäten gäller elevernas inställning till läsning (se Tabell 4). Där syns att 25 av 36 flickor respektive 22 av 38 pojkar tycker att läsning är ”roligt” eller ”jätteroligt” medan 10 av 36 flickor jämfört med 14 av 38 pojkar anser att läsning är ”helt okej”. Slutligen var det 1 flicka av 36 respektive 2 pojkar av 38 som tycker att läsningen är ”tråkigt”.
I den tidigare forskningen framfördes resultatet att flickor hade större läsmotivation i olika årskurser och världsdelar. Detta resultat stämde även överens med föreliggande studies, men jag tror personligen att resultatet skulle kunna ha varit annorlunda ifall jag hade fått in fler enkätsvar. Genom ett större antal svar skulle resultatet beträffande läsmotivationen hos eleverna kunna framgå ännu tydligare. I en studie genomförd av Biyik, Erdogan och Yildiz (2017) framställs att forskarna antar att en av anledningarna till att flickorna har högre läsmotivation är att barnens mammor de som hjälper dem med läsningen i hemmet, det vill säga att de lär barnen att läsa och därtill kontinuer-ligt assisterar dem medavseende på läsningen. Detta syns även i föreliggande studie då de flesta av respondenterna svarade att antingen mamman eller båda föräldrarna läste för dem. Att det oftast var mamman som läste hemma framkommer även vid in-tervjuerna.
Det finns en likhet med Karin Jönssons (2017) studie som behandlar elevernas före-ställningsvärldar eftersom flera av de intervjuade eleverna berättar att de ”förflyttar sig till en bokvärld”, eller som Hermione säger att när hon läser böcker är det som att det spelas upp en inre film för henne. Även Bilbo säger att han upplever inlevelse och själv känner det som karaktärerna i böckerna känner.
Beträffande huruvida elevernas läsmotivation kan ökas så påtalas det i tidigare forsk-ning att eleverna ska uppleva läsforsk-ningen som neutral genom att båda föräldrarna läser för, och inför, barnen. Detta påstås motivera eleverna att läsa själva genom att de inte ska känna att läsning som beteende framstår som feminint eller maskulint. Förutom detta visar även tidigare forskning att pojkar och flickor har olika smak beträffande
läsning, och på så vis kan en kartläggning av deras ”boksmak” eventuellt medföra att eleverna blir mer intresserade av läsning. Genom att erbjuda mer neutrala böcker som tilltalar både pojkar och flickor skulle kunna gynna detta syfte. Föreliggande studie visar exempelvis att deckare och fantasy uppskattas över könsgränsen.
I bakgrunden beskrivs inre och yttre läsmotivation, språkligmedvetenhet, läsutveckl-ing, stereotyper kring läsning och vad skolverket säger om läsning. Beträffande språk-lig medvetenhet och läsutveckling så behövs dessa faktorer för att alls kunna läsa. Det tål även att nämnas hur viktig läsning är enligt Skolverket.
Det som framför allt märks av utsagor från elever som Lars, Hermione och Bilbo (när de beskriver vad läsning betyder för dem) är att den inre läsmotivationen är viktig.
Lars menar att läsning är hans hobby och att aktiviteten ligger hans hjärta nära.
Hermione och Bilbo får en inlevelse av boken. Hermione uppfattar berättelsen som en inre film medan Bilbo ”kliver in i huvudpersonen huvud” och därigenom ”får in” hu-vudpersonens upplevelser. Även om skillnaden mellan könen är liten enligt förelig-gande studie så finns det ändå en märkbar skillnad som även har påvisats i tidigare forskning; flickor har större läsmotivation, läsintresse och flera av flickorna upplever läsning som något roligt.
Genom interaktion med böcker utvecklas elever, det märks i form av att de elever som läser mycket använder sig av fler ord i sina motiveringar och formuleringar, både i in-tervjuer och enkäter. Flertalet av eleverna ansåg att läsning var ”roligt” eller ”jättero-ligt” eftersom de lär sig saker. De elever som hade någon förälder som läste för dem tyckte att detta var ”mysigt”. Jönsson (2009) menar att högläsningen är ett hjälpmedel för eleverna eftersom de då kan synliggöra sitt eget meningsskapande och även att högläsning blir en väg till mötet med texter för vissa elever. Högläsningen visar på hur viktigt det sociala samspelet kan vara för elever eftersom eleverna kan utveckla vissa färdigheter, exempelvis ett utökat ordförråd, men även att eleverna har något att samtala om med varandra ifall de har läst eller lyssnat på samma bok. För att åter-koppla till det som nämndes i inledning med Astrid Lindgrens tacktal, om att när bar-nens fantasi inte längre orkar skapa inre bilder så blir mänskligheten fattig. Genom att eleverna har interaktion med böcker så kan även deras fantasi utökas genom att de kan leka ”nya” lekar eller kanske vågar ”uppfinna” olika leksaker som exempelvis gungor med en bräda och en sten eller något annat de kan lära sig genom böcker. Om barnen inte längre kan skapa ”nya” lekar eftersom de inte har nog mycket fantasi till det så kan inte nya föremål uppfinnas. Eftersom det krävs en fantasi för att uppfinna saker. Detta kan uppnås inte bara med böcker utan även med film och spel.