Avslutningsvis diskuteras metoden och urvalet ytterligare. Valet av tredjeklasselever baserades på det faktum att de flesta tredjeklassare har lärt sig att läsa eller har inlett processen att lära sig läsa. Ifall elever i förskoleklass hade valts skulle möjligen en ti-ondel av alla som givits enkäterna kunnat läsa dessa, och då skulle studien varit tvungen att undersöka andra aspekter. Generellt var det svårt att finna skolor som kunde medverka i studien på grund av tidsbrist inom deras verksamheter. Men även svårigheter med att få kontakt med flera skolor upplevdes. Bland annat fick jag via en förälder kännedom om att Båtskolan hade delat ut mina enkäter till sina elever utan att jag visste om att de ens ville deltaga i studien. Kommunikationen mellan mig och skolan var således bristfällig. Angående intervjuerna var det flera eleverna som upp-levdes något obekväma beträffande intervjusituationen och därför inleddes varje in-tervjutillfälle med följande avdramatiserande, lättsamma repliker: Vi börjar med de två svåraste frågorna: Hur många år är du? Och nu kommer den svåraste frågan: Vad heter du?
Nu har du klarat de två svåraste frågorna. I och med detta upplevdes de flesta eleverna mer bekväma med att låta sig intervjuas. Under vissa intervjuer, exempelvis med en elev, krävdes emellertid ytterligare bruk av humoristiska framställningar i syfte att få respondenten att känna sig mer bekväm. Intervjun med eleven skämtades således till lite mer genom frågan om var hans pappa läser mest; då ställdes frågan huruvida pappan på golvet. Efter den lättsamma frågan upplevdes eleven mer avslappnad. I övrigt fungerade intervjuerna väl, men intervjukvalitén skulle möjligen kunna utökas ytterligare ifall eleverna var mer bekanta med mig. Det skulle då bli enklare att kunna föra ett mer djupgående samtal kring hur eleverna tänker och tycker kring de olika frågorna.
8 Slutsats
Det resultat som har framkommit är bland annat att de elever som inte har någon läs-lust ännu inte har hittat ”rätt” böcker, och att dessa elever önskar ett större litteratur-urval. Min personliga tolkning är att eleverna skulle vilja att någon läser för dem i större utsträckning och att de på så vis skulle kunna få ett större intresse för böcker och läsning. Skillnaden mellan könen var att flickorna uppvisade ett större intresse för läsningen jämfört med pojkarna. Därutöver rapporterade könen olika genreintressen.
Ifall de svar från enkäterna undersöks där eleverna har svarat ”tråkigt” beträffande sin inställning till läsningen framträder det faktum att skolan har påverkat deras in-ställning negativt. Det var dock endast tre av samtliga elever som fyllde i enkäterna som hade den inställningen. Av dessa tre var det därtill endast två som motiverade sina svar. Av dessa två elevers motiveringar framgår att en av dem inte tyckte om att skriva bokrecensioner direkt efter läsningen och att den andra inte tycker om att läsa i vad hon kallar ”världens tråkigaste” bok. Dock verkar det som att eleven som läser, enligt denne, världens tråkigaste bok inte har fått valt bok själv, eller inte tillåtits att byta bok. Följden kan därför bli att dessa två elever får en fortsatt negativ inställning till läsning om inga insatser görs. För den ena eleven vore det troligen gynnsamt få tillfälle att kravlöst läsa olika sorters texter tills hon hittar en genre som passar henne.
Beträffande den andra eleven kan läraren istället tillåta att eleven skriver bokrecens-ion efter varannan läst bok istället för varje.
Genom att med hjälp av enkäter och intervjuer undersöka läsvanor och attityder till läsning bland elever i årskurs 3 har jag kommit fram till att läsmotivationen bland dessa elever var större än förväntat bland båda könen. Däremot fanns belägg för min hypotes om att flickor läser mer än pojkar, men att könsskillnaden mellan eleverna var mindre än förväntat. Studien genomfördes genom att 74 elever i årskurs 3 har be-svarat enkätfrågor som jag skickat ut, och av dessa 74 elever så har jag valt ut 15 för intervjuer. Genom intervjuerna och enkäterna har jag kunnat undersöka elevernas läs-intresse, vilka genrer de helst läser och även elevernas tillgång till böcker. En av an-ledningarna till att flickorna läste mer än pojkarna kan eventuellt vara att fler av flick-orna (enligt intervjuerna) hade någon förälder som läste i hemmet. Bland flickflick-orna hade 7 av 8 en förälder som läste för dem jämfört med pojkarna, där ungefär hälften av eleverna hade någon som läste för dem. För att ytterligare sammanfatta undersök-ningen presenteras återigen de frågeställningar som delvis utgjorde syftet med stu-dien:
Finns det någon skillnad i läsintresse hos flickor respektive pojkar?
Vad är pojkar respektive flickor är intresserade av att läsa?
På den första frågan, huruvida det föreligger någon skillnad mellan könen beträffande läsintresset, har enkäterna och intervjuerna visat att flickorna uppvisar större intresse än pojkarna. Angående den andra frågan om flickorna respektive pojkarna är intresse-rade av olika genrer när det kommer till läsning har enkäterna visat att pojkarna är
mer intresserade av komedi jämfört med flickorna, som i större utsträckning är intres-serade av spännande böcker som deckare och fantasy. I studien framkommer även hur eleverna själva påstod att de skulle kunna bli mer motiverade till läsning. I inter-vjuerna svarade eleverna att de ville ha ”bättre” böcker men även fler böcker.
9 Förslag på vidare forskning
För att forska vidare inom detta området skulle intervjufrågorna kunna vidareutveck-las; detsamma gäller även för enkätfrågorna som skulle kunna ändras i hänseendet att lägga till fler frågor. Frågor som skulle kunna läggas till är:
Vad är det som får dig att välja en bok?
Om det är en intervjufråga kan följdfrågor ställas huruvida omslag, titel eller sammanfattningen på baksidan påverkar valet av bok. Om frågan däremot ställs i en enkät kan olika svarsalternativ ges som respondenten sedan får mo-tivera.
Hur ofta lånar du böcker från biblioteket?
Detta för att se hur ofta eleverna ges möjlighet att låna böcker.
Varför tror du att det är viktigt att läsa?
Detta för att se vad eleverna har hört om varför de behöver läsa.
Kan du rita dig själv som läsare?
Detta kan eleverna, ifall de så önskar, göra inför intervjuerna i syfte att illust-rationen ska belysa vad eleven känner inför att läsa.
Därtill skulle befintliga frågor kunna ändras i syfte att generellt omfatta texter snarare än att specifikt fokusera på böcker, detta för att förtydliga frågorna till eleverna. Även kryssfrågor avseende vad eleverna hade läst under sommarlovet skulle kunna vara till gagn för en framtida studie. Detta skulle i så fall förtydliga för deltagande elever att det inte endast är böcker som efterfrågas.
För större studier kan elever och lärare observeras under lektioner med såväl tystläs-ning som höglästystläs-ning. Därefter kan eleverna och lärarna intervjuas i syfte att försöka erhålla en helhetsbild av elevernas läsning. För att få en ännu tydligare bild kan även elevernas vårdnadshavare intervjuas för att därefter jämföra deras inställning till läs-ning med deras barns.
Referenslista
Alvesson, M. (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber.
Berg, E. (2011). Läs- och skrivundervisning: teorier, trender och tradition. Lund: Studentlit-teratur.
Biyik, M. A., Erdogan, T. and Yildiz, M. (2017) ‘The Examining Reading Motivation of Primary Students in the Terms of Some Variables’, International Journal of Progres-sive Education, 13(3), pp. 31–49.
Chambers, A. (2014). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla böcker
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
Davies, J. and Brember, I. (1993) ‘Comics or stories?   Differences in the reading attitudes..’, Gender & Education, 5(3), p. 305.
Eggeby, E. & Söderberg, J. (1999). Kvantitativa metoder: för samhällsvetare och humanister.
Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitte-ratur.
Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. (Andra upplagan.) Lund: Stu-dentlitteratur.
Greig, A.D. & Taylor, J. (1999). Doing research with children. London: SAGE.
Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.
Håkansson, G. (1998). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Inouk E. Boerma, Suzanne E. Mol & Jelle Jolles (2016) Teacher Perceptions Affect Boys’ and Girls’ Reading Motivation Differently, Reading Psychology, 37:4, 547–569, DOI: 10.1080/02702711.2015.1072608
Tillgänglig på Internet: https://doi.org/10.1080/02702711.2015.1072608 (Hämtad: 7 no-vember 2018).
John, C. & Von Sabljar, P. (2010). 100 % fördomar: att utveckla och praktisera likabehandlingsplanen med framgång. Malmö: Epago/Gleerups.
Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-3. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/bitstream/2043/4089/1/Avhandling.pdf (hämtad: 7 november 2018).
Kåreland, L. (2015). Skönlitteratur för barn och unga: historik, genrer, termer, analyser.
Lund: Studentlitteratur.
McGeown, S. et al. (2012) ‘Gender Differences in Reading Motivation: Does Sex or Gender Identity Provide a Better Account?’, Journal of Research in Reading, 35(3), pp.
328–336.
Schmidt, Catarina (2013). Att bli en sån´ som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2013
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-32042 (häm-tad: 7 november 2018).
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: revi-derad 2018. (2018a). [Stockholm]: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3975 (hämtad: 2018-11-17)
Skolverket [Elektronisk resurs]. Stärk elevernas språkliga förmåga.:(2018b). Stock-holm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../skolbiblioteka-rie/stark-elevers-sprakliga-formaga (hämtad 2018-12-01).
Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (Andra upplagan.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Liberg, C. Lundgren, U. & Säljö, R. Lärande, skola, bildning [grundbok för lärare]. (Tredje upplagan s.298-303) Stockholm: Natur & kultur
Trost, J. (2012). Enkätboken. (Fjärde upplagan) Lund: Studentlitteratur.
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik. (Andra upplagan). Stockholm: Natur & kultur.