Det här avsnittet handlar om genomförandet av enkäterna och intervjuerna i den här studien samt en beskrivning av missivbrevet.
5.3.1 Missivbrev
Enligt Jan Trost (2012) är missivbrev det som kommer att motivera den tilltänkte re-spondenten att vilja besvara frågeformuläret. Missivbrev bör vara så kortfattad formu-lerade som möjligt och därtill helst vara fria från förkortningar; förkortningar ska dessutom absolut inte förekomma i rubriken. Missivbrevet ska innehålla vem som ge-nomför undersökningen, vad syftet är, vad resultaten är tänkta att användas till, att de som deltar i undersökningen inte ska kunna identifieras eller spåras. Utöver det tidi-gare nämnda bör även kontaktuppgifter till den som har utformat studien bifogas (Trost 2012: 110–114).
5.3.2 Tillvägagångssätt
Inledningsvis utformades ett missivbrev (se Bilaga 2), ett samtyckesbrev (se Bilaga 4) och enkätfrågor (se Bilaga 3) som sedan skulle skickas ut till de 13 skolorna som val-des ut via bekvämlighetsurvalet. De valda skolorna bedöms vara påverkade av stadsmil-jön i jämförlig utsträckning. Av de 13 skolorna påtalade 8 att de för tillfället var alltför upptagna, och att de därför inte kunde delta i undersökningen. Respondenturvalet uppgick slutligen till 170 elever från 5 olika skolor som tog emot enkäterna. Av 170 ur-sprungliga elever var det slutligen 74 som ville eller kunde delta i enkätundersök-ningen. Det blev alltså ett bortfall på 96 elever. Av dessa 74 elever var det 36 flickor och 38 pojkar. Utöver besvarandet av enkäten intervjuades även 15 av dessa 74 elever.
Intervjuerna gjordes enskilt med dessa 15 elever eftersom det var den enskilde elevens tankar och åsikter som var viktiga för studien. Intervjuerna gjordes i olika grupprum på de olika skolorna. Varje intervju varade mellan fem och tio minuter. De skolor som deltog i studien var Bergskolan, Skogsskolan, Röda skolan, Solskolan och Båtskolan. Alla skolorna förutom Bergskolan fick instruktioner om att enkäterna kunde skickas hem med eleverna eller göras på skolan.
Bergskolan är en kommunalskola med årskurserna 3–9. På Bergskolan kunde alla 18 elever (8 pojkar och 10 flickor) delta i undersökningen, alla 18 elever svarade på enkä-terna och två pojkar och två flickor intervjuades. På Bergskolan var jag med under ti-den som eleverna fyllde i enkäterna; deras lärare gick igenom de olika frågorna i en-käten tillsammans med eleverna, exempelvis gick de igenom olika genrer av böcker och vad de olika genrerna betydde. När läraren berättade om genrerna och dess bety-delse skrev hon dem på Whiteboarden. Sedan lottade läraren två pojkar och två flickor som skulle intervjuas. Skogsskolan är en kommunalskola med årskurserna F-5.
På Skogsskolan var det totalt 43 elever i två årskurs 3:or, men endast 10 enkäter läm-nades in, och tre flickor samt två pojkar intervjuades. Skogsskolans lärare fick be-stämma vilka elever som skulle intervjuas och fick instruktionerna att det skulle vara två elever som de trodde skulle vara mindre intresserade av läsning och två elever som skulle vara mer intresserade av läsning. Läraren valde ut tre flickor och två poj-kar.
Båtskolan är en kommunalskola med årskurserna F-5. På båtskolan var 40 elever totalt i två årskurs 3:or och där hämtades enkäterna dagen innan för att bestämma de elever som bedömdes var mest intressanta för intervjun. Totalt hämtades 18 enkäter från båt-skolan och två pojkar och två flickor intervjuades.
Solskolan är en friskola som har årskurserna F-9. På solskolan hämtades enkäterna da-gen före intervjuerna, detta för att välja ut elever med olika inställning till läsning. To-talt hämtades 15 enkätformulär från två årskurs 3:or med sammanlagt 48 elever. Efter genomförandet av de 15 enkäterna valdes två pojkar eftersom ingen av flickorna hade gett samtyckte till intervju.
Röda skolan är en kommunalskola med årkurserna F-5. Där samlades enbart enkäter in till följd av tidsbrist. Totalt samlades 13 enkäter in från en årskurs 3:a med 21 ele-ver.
5.3.3 Presentation av informanterna
I föreliggande studie intervjuades 15 elever; vid intervjutillfällena tilläts dessa elever att välja fiktiva namn. I det här avsnittet presenteras de 15 eleverna som intervjuades utifrån deras enkätsvar. Informanterna presenteras efter deras inställning till läsning, negativ till positiv.
Kalle är en pojke som går på Båtskolan. Han har inte läst något under sommarlovet och har heller inte någon favoritgenre. Hans inställning till att läsa är att läsning är ”tråkigt”, men han har inte motiverat varför det är tråkigt.
Sofia är en flicka som också går på Båtskolan. Under sommarlovet har hon läst böcker och texter som hon fått av skolan (läsläxor). Den bok som hon har läst bär titeln Glass-maskinen. När Sofia läser böcker ska dessa helst vara deckare. Hennes inställning till läsning är att läsning är ”helt okej” eftersom ”det är bra att läsa men det är svårt.”.
Felicia är en flicka som går på Skogsskolan. Under sommarlovet läste hon en bok och några serietidningar. Boken som Felicia läste heter Handbok för superhjältar och tid-ningarna är Kamratposten. När Felicia läser böcker så ska dessa helst vara av genrerna fantasy eller äventyrsböcker. Hennes inställning till läsning är att läsning är ”helt okej” eftersom ”jag tycker det är lite tråkigt, men helt okej.”
Sara är en flicka som också går på Skogsskolan. Sara har läst både Pixi-böcker och seri-etidningar under sitt sommarlov. När Sara läser böcker ska dessa helst vara skönlitte-rära, fiktiva böcker. Hennes inställning till läsning är att det är ”helt okej”, närmare bestämt: ”Helt okej men roligt om det är en bra bok.”.
Bob är en pojke som även han går på Skogsskolan. Bob har inte läst något under sitt sommarlov, men när han läser böcker ska dessa helst vara komediböcker. Hans in-ställning till läsning är att läsning är ”helt okej” och han beskriver detta som ”inte jät-teroligt men helt ok.”.
Karl är en pojke som går på Solskolan. Karl har inte läst något under sitt sommarlov, men när han ska läsa böcker ska dessa helst vara deckare, fantasy, ”läskiga” böcker, böcker om tv-spel eller faktaböcker. Karls inställning till att läsa är att han tycker att detta är ”helt okej”. Karl utvecklar sitt resonemang på följande vis: ”Ibland måste man läsa högt och det är tråkigt. Svårt att hitta något jag vill läsa. Man lär sig mycket, sär-skilt fakta.”
Lea är en flicka som går på Båtskolan. Under sommarlovet har Lea läst Kamratposten och flera böcker. De böcker hon har läst är bland andra Lasse-Majas detektivbyrå: Cafe-mysteriet, Fly Sol, fly! Och den första Sol-boken. När Lea läser böcker ska dessa helst vara spännande böcker. Leas inställning till att läsa är att hon tycker att läsning är ”ro-ligt” eftersom ” jag tycker att det är roligt att läsa.”.
Madicken är en flicka som går på Bergskolan. Hon har läst under sommarlovet. Ma-dicken har då läst böckerna Vår fantastiska trädkoja med 78 våningar och Sagan om Turid.
När Madicken läser böcker ska dessa helst vara drama, fakta eller spännande böcker.
Hennes inställning till att läsa ät att läsning är ”roligt”. Hon har ingen motivering till varför hon tycker det är ”roligt”.
Bilbo är en pojke som går på Solskolan. Han har läst böcker och serietidningar samt lyssnat på talböcker under sommarlovet. De böcker han har läst är två Harry Potter-böcker, fyra Doktor Proktor-Potter-böcker, tre Sune-böcker och Kapten Kalsong. När Bilbo ska läsa böcker ska dessa helst vara fantasy- eller komediböcker. Hans inställning till att läsa är att det är både ”roligt” och ”jätteroligt” eftersom ”man får uppleva en berät-telse.”.
Hanna är en flicka som också går på Bergskolan. Hon har läst böcker och tidningar under sommarlovet. De böcker hon har läst är bland annat Lasse-Maja-böckerna. När Hanna läser böcker så ska dessa helst vara faktaböcker, fantasy eller deckare. Hannas inställning till att läsa är att hon tycker att det är ”jätteroligt” eftersom ”man kommer inn i sinnsaga.” [!]
Enez är en pojke som även han går på Bergskolan. Han har läst boken Mål under som-marlovet. Enez läser helst komediböcker om han alls ska läsa böcker. Hans inställning till att läsa är att det är ”jätteroligt” eftersom ”jag är intereserad av länder och Fotbolls böcker.” [!]
Även Carl är en pojke som går på Bergskolan. Han har läst faktaböcker och andra böcker under sommarlovet. Han läser helst faktaböcker. Carls inställning till att läsa är att han tycker det är ”jätteroligt” med motivatioen ”för att man lär sig mycket.”.
Lars är en pojke som går på Båtskolan. Under sommarlovet har han läst böcker och tidningar. De böcker han har läst är bland annat Zorro, Ninja timmx och Pax men han har även läst Kalle Anka-tidningar. När Lars läser böcker så läser han helst fantasy, deckare och komediböcker. Hans inställning till att läsa är att han tycker det är ”jätte-roligt” med motivationen ”det är min hobby.”.
Lina är en flicka som går på Skogsskolan. Under sommarlovet har hon läst böcker och serietidningar. Hon har bland annat läst boken Iskompisar och serietidningen Pets. När Lina läser böcker ska dessa helst vara spännande böcker. Linas inställning till läsning är att läsning är ”jätteroligt” eftersom ”det är skönt och avslappnande.”
Hermione är en flicka som också går på Skogsskolan. Under sommarlovet läste hon flera böcker. De böcker som Hermione läste var bland annat Harry Potter och halvblods-prinsen, Godnattsagor för rebelltjejer, Den röda pyramiden och Percy Jackson. När
Hermione läser böcker ska dessa helst vara fantasy, historiska böcker eller biografier.
Hennes inställning till läsning är att läsning är ”jätteroligt” med motivationen ”för att jag blir avsappnad av att läsa. Det är även roligt och jag ser nästan det som en inre-film.” [!]