För att kunna ta reda på likheter och skillnader gällande målsättningar mellan Örebro, Umeå och Jönköpings kommun har deras jämställdhetsplaner och strategiplaner jämförts. Den likheten som finns mellan kommunernas jämställdhetsplaner är att alla kommuner utgår ifrån CEMR-deklarationen när jämställdhetsmålen har utformats. Men de utformade målen har en del skillnader. En sådan är att jämställdhetsplanen i Örebro kommun utgår ifrån sex delmål där två utav målen ly-der, ”att ingen arbetstagare ska utsättas för trakasserier och alla människor oavsett kön, etnisk tillhö-righet, religion eller annan trosuppfattning ska kunna söka lediga tjänster”.
Umeå kommuns jämställdhetsplan utgår istället ifrån ett övergripande mål och har sedan fem stycken mål som exempelvis är att andelen medarbetare som tillhör det könet som är underrepresenterat ska öka på alla nivåer och att arbetsförhållandena ska vara jämställda, att arbetsplatserna ska utvecklas och anpassas utifrån kvinnor och mäns förutsättningar i fysiskt, psykiskt och socialt hänseende.
Jämställdhetsplanen i Jönköpings kommun är uppdelad i tre delar som utgår ifrån fyra stycken över-gripande mål som kommunen ska följa. Två exempel av dessa fyra mål är att kommunen ska arbeta för att uppnå de nationella jämställdhetspolitiska målen och att all verksamhet i kommunen ska ar-beta aktivt med jämställdhetsintegrering enligt CEMR-deklarationen.
Alla kommuners mål utgår ifrån CEMR-deklarationen för att öka jämställdheten som innebär ”att män och kvinnor ska behandlas lika och ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden”. Genom att jämställdhetsintegrering används betyder det att ett jämställdhetsperspek-tiv införlivas i allt beslutsfattande. Genom att uppmärksamma jämställdhetsintegrering som den hu-vudsakliga strategin i målen kan det leda till att verksamheterna i kommuner blir bättre på att an-vända det i sina beslut, på alla nivåer. Detta skulle kunna öka jämställdheten om verksamheterna hela tiden har jämställdhetsperspektivet i tanken när beslut ska fattas. Det är jämställdhetsplanen som är grunden till hur kommuner ska försöka uppnå ökad jämställdhet och det är med hjälp av jämställd-hetsintegrering som strategi. Det gäller dock att jämställdhetsperspektivet införlivas i alla beslut och det är alla partier i kommunerna väldigt positiva till men det visar sig dock vara svårt att genomföra i praktiken.
Målen är grunden till ökad jämställdhet men det är strategiplanerna som beskriver hur kommunerna ska använda jämställdhetsintegrering för att förbättra jämställdhetsarbetet. Det finns tydliga likheter i
kommunernas strategiplaner. Örebro kommun utgår ifrån tre delar i sin strategiplan, första delen ut-går ifrån CEMR-deklarationen, den andra delen utut-går ifrån att kommunen ska integrera ett jäm-ställdhetsperspektiv, den sista delen utgår ifrån de prioriterade områdena som kommunen har. Umeå kommun har däremot inte en uppdelad strategi utan att de har CEMR-deklarationen som inspiration och även som utgångspunkt. Sedan är en av deras strategiska principer att verksamheterna i kommu-nen ska använda sig av ett jämställdhetsperspektiv. Medan Jönköpings kommuns strategi utgår ifrån fyra mål och ett av målen är att kommunen ska arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering utifrån CEMR-deklarationen.
Detta visar på att det finns tydliga likheter mellan kommunernas strategier eftersom alla utgår ifrån CEMR-deklarationen och har haft den som inspiration när de har utformat målen. De skillnader som finns mellan kommunerna är hur de har utformat sina mål. Genom att kommunerna har utformat sina mål olika skulle en anledning kunna vara den politiska majoriteten men det kan också tyda på olika orsaker som är bortom min undersökning som exempelvis olika prioriteringar och olika resursmöj-ligheter.
Att den politiska majoriteten kan ha en inverkan på jämställdhetsintegreringen är för att partier tyck-er olika gällande vilka frågor som priorittyck-eras. Därför skulle en anledning kunna vara att den politiska majoriteten har en påverkan på vilka beslut som nämnderna fattar. En annan anledning till att den politiska majoriteten skulle kunna ha en inverkan på jämställdhetsintegreringen är att det är partierna som utformar målen, vad det är som ska strävas efter och det kan leda till vad som avgör vad verk-samheterna kommer att fokusera på. En anledning till att den politiska majoriteten inte har en inver-kan på jämställdhetsintegreringen är att det är kommunfullmäktige, alltså partierna som sätter målen men eftersom målen är otydliga kan det leda till att verksamheterna själva måste komma på och be-stämma hur jämställdhetsintegreringen ska gå till.
Eftersom kommunerna har liknande strategier i tillvägagångssättet för hur de ska uppnå sina mål så är frågan, har de liknande strategier för att det är den bästa väg att gå eller är det för att de måste an-vända sig av CEMR:s principer? Eftersom alla tre kommuner har skrivit under deklarationen har de medgett att de ska följa dessa principer och därför måste kommunerna även använda sig av den. En-ligt det empiriska materialet visar det på att det är svårt att använda sig av jämställdhetsintegrering eftersom det menas att ett jämställdhetsperspektiv måste införlivas i alla beslut som fattas. Det empi-riska materialet tyder på att det inte alltid går att använda ett jämställdhetsperspektiv och anledning-en till det kan vara för att strategin är svår att använda.
Alla representanter för partierna som har intervjuats anser att jämställdhet är viktigt och att de alla vill främja jämställdhet. Det svåra är att använda jämställdhetsintegreringen i praktiken även om strategin har känts självklar för alla partier att den ska användas. Detta diskuterar även Squires om att det är svårt att genomföra jämställdhetsintegrering i verksamheterna men att de flesta främjar det. Eftersom strategin är svår att genomföra skulle det kunna vara en anledning till varför jämställdheten inte är uppnådd. Det är svårt att avgöra när jämställdheten är uppnådd och detta skulle kunna vara en anledning till varför målen är otydliga. När målen är otydliga blir det svårt för verksamheterna i kommunerna att kunna nå upp till dessa mål. Det är svårt att säga att en kommun är jämställd ef-tersom det alltid går att bli bättre och det kommer fler beslut som måste fattas och då måste även dessa beslut utgå ifrån ett jämställdhetsperspektiv.
6.1 Örebro kommun
I förskolenämnden i Örebro kommun har tre förslag valts ut som uppfyllde urvalskriterierna och som nämnden har beslutat om och de är ”Förändring av förskoleverksamhet”, ”Fotografering i försko-lan” och ”Kostnadsfri förskola”. Dessa förslag är utvalda för att undersöka om ett jämställdhetsper-spektiv har använts när besluten har tagits för att sedan i slutet av analysen kunna jämföra nämnder-na i de olika kommunernämnder-na.
Förslaget om att slå ihop två förskolor skapar bättre förutsättningar och möjligheter för både flickor och pojkar. Det kommer att bli bättre för barnen eftersom de inte behöver flytta mellan de två försko-lorna. Det kommer även att underlätta för personalen eftersom det är smidigare att ha alla barn på ett ställe. Jag tolkar att förslaget är taget ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom att slå ihop förskolorna underlättar för personalen och eftersom det är flest kvinnor som arbetar som förskolelärare vilket betyder att förslaget kommer att gynna kvinnor86. Jag tolkar därför att förslaget kan vara beslutat utifrån CEMR artikel 16 eftersom genom att slå ihop två förskolor till en enhet skulle det kunna skapa högre kvalitet på barnomsorgen men att det är svårt att säga med säkerhet eftersom det skulle kunna vara att nämnden vill spara pengar och därför väljer att slå ihop förskolorna. Vid hopslagning-en är det viktigt att barngrupperna inte blir för stora mhopslagning-en om det är tillräckligt många förskolelärare för att varje barn ska få sin tid så anser jag att förslaget kan vara taget utifrån ett jämställdhetsper-spektiv och även utifrån CEMR artikel 16.
86 Skolverket, personal i förskolan, https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/forskola/personal/personal-i-forskolan-15-oktober-2016-1.260080, hämtad: 2017-05-27.
Att fotografering ska upphöra i förskolorna är dels för att det är ett arbetsmiljöproblem och det kan ses som tvingande att behöva köpa bilderna för föräldrarna eftersom alla inte har råd och det kan då bli en belastning för familjen. Jag anser att förslaget är beslutat utifrån ett jämställdhetsperspektiv eftersom alla föräldrar inte har råd att köpa bilderna och det betyder att det exempelvis skulle gynna ensamstående föräldrar. Eftersom de flesta personer som är ensamstående är kvinnor87 skulle det kunna leda till att det blir bättre för ensamstående om fotograferingen skulle upphöra i förskolorna. Det skulle även gynna personalen på förskolorna som även de är flest kvinnor88. Jag tolkar att försla-get inte är beslutat utifrån någon artikel i CEMR-deklarationen eftersom detta beslut gynnar föräld-rarna och personalen och inte barnen som artikel 16 handlar om.
Förslaget om kostnadsfri förskola innebär att alla aktiviteter som förskolan erbjuder ska vara kost-nadsfria, för att alla barn ska ha chans att delta oavsett vilka förhållanden de kommer ifrån. Detta tolkar jag är beslutat utifrån ett jämställdhetsperspektiv eftersom det skulle gynna exempelvis en-samstående föräldrar som inte har tillräckligt mycket pengar för att deras barn ska kunna vara med på alla aktiviteter som förskolan erbjuder. Eftersom de flesta ensamstående föräldrar är kvinnor89 skulle detta kunna öka jämställdheten genom att det blir bättre för kvinnor. Förslaget kan enligt mig ha beslutats utifrån CEMR artikel 16 som fastslår att barnomsorg ska vara till en rimlig kostnad så att alla föräldrar oavsett sin ekonomiska situation ska ha råd. Artikel 16 fastställer även att alla barn ska ha samma möjligheter och genom att inte alla barn kan vara med på alla aktiviteter leder det till att alla barn inte får samma möjligheter. Därför är förslaget bra utifrån att alla barn får samma möjlig-heter och att det ökar jämställdheten genom att ensamstående kvinnor också gynnas.
Utifrån förslagen har en tabell utformats för att det ska bli mer tydligt om förslagen är beslutade uti-från ett jämställdhetsperspektiv och om det går att tolka att artikel 13 eller 16 uti-från CEMR-deklarationen har använts när besluten har fattats. Det kommer att utformas en tabell för varje kom-mun utifrån de beslutade förslagen och de förslagen som avslogs. Detta för att i slutet av analysen kunna jämföra kommunerna åt och se vilken kommun som procentuellt mest använder ett jämställd-hetsperspektiv i sina beslut och därmed också kunna ta reda på om den politiska majoriteten har haft en inverkan på jämställdhetsintegrering.
87 Statistiska centralbyrån, barn- och familjestatistik 2015, http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/barn-och-familjestatistik/, hämtad: 2017-05-27.
88 Skolverket, personal i förskolan, https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/forskola/personal/personal-i-forskolan-15-oktober-2016-1.260080, hämtad: 2017-05-27.
89 Statistiska centralbyrån, barn- och familjestatistik 2015, http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/barn-och-familjestatistik/, hämtad: 2017-05-27.
Beslutade förslag: Förslag Jämställdhetsintegrering JA/NEJ CEMR artiklar 13, 16 eller INGEN Förändring av förskoleverksamhet JA 16
Fotografering i förskolan JA INGEN
Kostnadsfri förskola JA 16
Tabell 1 – Förslag som beslutades i förskolenämnden i Örebro kommun. Beskriver vilka förslag som beslutades och om nämnden använde sig av ett jämställdhetsperspektiv när förslagen beslutades och om någon av CEMR artiklarna 13 och 16 har använts när besluten fattades.
Det förslaget som nämnden valde att avslå var ett förslag om att ta reda på om alla barn har möjlig-het att delta i vinteraktiviteter eftersom inte alla föräldrar har råd att köpa exempelvis pulka, hjälm och skridskor till sina barn. Om förslaget hade beslutats skulle det ha kunnat vara utifrån ett jäm-ställdhetsperspektiv eftersom detta skulle kunna göra det lättare för ensamstående föräldrar som inte har råd med exempelvis pulka, hjälm och skridskor och eftersom flest kvinnor är ensamstående skulle det gynna kvinnor90. Enligt artikel 16 så ska förskolan vara till en rimlig kostnad oavsett för-äldrarnas ekonomiska situation. Om nämnden hade beslutat om detta förslag skulle det ha kunnat leda till att det hade blivit bättre för de barn där föräldrarna inte har råd med vinteraktiviteter. Genom att nämnden valde att avslå detta så tolkar jag att ett jämställdhetsperspektiv inte använts. Detta kan visa på att nämnden inte heller har använt sig utav artikel 16 eftersom barnomsorgen ska vara till rimlig kostnad.
För att kunna ta reda på ifall förslagen som har avslagits är utifrån ett jämställdhetsperspektiv har en tabell utformats. Detta för att i slutet kunna jämföra kommunerna åt.
Förslag som avslogs:
Förslag Jämställdhetsintegrering
JA/NEJ
CEMR artiklar 13, 16 eller INGEN Har alla barn möjlighet att delta i
vinter-aktiviteter?
NEJ INGEN
Tabell 2 – Förslag som avslogs i förskolenämnden i Örebro kommun. Beskriver det förslaget som avslogs och om ett jämställdhetsperspektiv användes när nämnden valde att avslå förslaget och om någon av CEMR artiklarna 13 eller 16 har använts.
90 Statistiska centralbyrån, barn- och familjestatistik 2015, http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/barn-och-familjestatistik/, hämtad: 2017-05-27.
I grundskolenämnden i Örebro kommun valdes dessa förslag ut som beslutades ”Organiserad rastlek”, ”Att elever ska känna sig trygga i omklädningsrummet”, ”Uppföljning av mobbning och kränkande behandling”, ”Förslag till revidering av Grundskolenämndens delegationsordning” och ”Tillsynsrapport 2016”.
Organiserad rastlek var förslaget där nämnden ville att förvaltningen skulle ta reda på eftersom orga-niserad rastlek kan främja att både flickor och pojkar får en chans att testa olika aktiviteter som anses vara mer vanliga för flickor respektive pojkar. Jag tolkar att förslaget är beslutat utifrån ett jäm-ställdhetsperspektiv eftersom pojkar generellt är mer fysiskt aktiva än flickor och detta skulle därför kunna leda till att fler flickor blir mer fysiskt aktiva91. Enligt CEMR-deklarationen artikel 13 är sko-lan en viktig förebild för eleverna och genom att främja fysisk aktivitet kan det leda till att fler flick-or blir fysiskt aktiva.
Att elever ska känna sig trygga i omklädningsrummet är viktigt för att alla ska våga vara med på exempelvis idrotten. Om exempelvis tjejer känner att de inte vågar byta om i omklädningsrummet av olika anledningar kan det i sin tur leda till att de inte är med på idrotten. Även detta förslag tolkar jag är beslutat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är viktigt att både flickor och pojkar känner sig trygga i omklädningsrummet eftersom omklädningsrummet är en av de mest otrygga platserna i sko-lan92. Det skulle annars kunna leda till att flickor och pojkar inte är med på idrotten och sedan inte kan få betyg i ämnet Idrott och hälsa. Det kan därför få stora konsekvenser och är viktigt att utreda och följa upp av förvaltningen. Förslaget tolkar jag är beslutat utifrån CEMR artikel 13 eftersom alla elever både flickor och pojkar har rätt till att kunna vara med på idrotten för att få den utbildningen som de har rätt till.
Förslaget om regelbundna uppföljningar av mobbning och kränkande behandling är viktigt eftersom det förekommer mobbning i många skolor. Om förvaltningen gör uppföljningar för att sedan presen-tera dem för nämnden leder det till att både förvaltningen och nämnden vet hur situationen ser ut och det blir lättare att agera. Enligt mig skulle regelbundna uppföljningar av mobbning och kränkande behandling även kunna ses utifrån andra perspektiv som exempelvis mänskliga rättighetsperspektivet men eftersom det är flest flickor som blir mobbade i skolan93 är detta enligt mig också viktigt utifrån
91 Centrum för idrottsforskning, Statens stöd till idrotten – uppföljning 2016, s.25, http://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/05/Statens-stod-till-idrotten-uppfoljning-2016.pdf, hämtad: 2017-05-27.
92 Friends, statistik om mobbning, 2016, https://friends.se/fakta-forskning/om-mobbning/statistik-om-mobbning/, hämtad: 2017-05-27.
93 Friends, Nätrapport 2017, s.10, https://friends-brandmanualswede.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2017/04/Friends-natrapport-2017-webb.pdf, hämtad: 2017-05-27.
ett jämställdhetsperspektiv. Detta eftersom genom att uppföljning sker kan det leda till att mobb-ningen minskar och att jämställdheten då ökar. Förslaget om uppföljning av mobbning och krän-kande behandling tolkar jag är sett utifrån CEMR artikel 13 eftersom genom att göra uppföljningar kan det leda till att nämnden och förvaltningen arbetar för att detta är något som måste minska. Det kan även visa på att nämnden och förvaltningen är emot mobbning och kränkande behandling och det kan i sin tur leda till att både nämnden och förvaltningen blir förebilder för eleverna.
Förslaget om revidering av grundskolenämndens delegationsordning, att kommunen får stänga av elever från fritidshemsplats om betalningen inte sker i tid. Enligt nämnden är det utifrån ett rättssä-kerhetsperspektiv eftersom det är mer lämpligt att barnomsorgshandläggarna har hand om dessa ärenden. Jag anser också att detta förslag är utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv istället för ett jäm-ställdhetsperspektiv. Det är även viktigt att förslag som beslutas tas utifrån andra aspekter och per-spektiv eftersom de också är viktiga. Förslaget tolkar jag som att det inte går att koppla med några av artiklarna från CEMR-deklarationen eftersom ett jämställdhetsperspektiv inte har använts.
Tillsynsrapport 2016 innebär att tillsyn inom internkontroll har genomförts. Jag tolkar att beslutet skulle kunna vara utifrån ett jämställdhetsperspektiv eftersom det ska bli bättre för alla medarbetare oavsett kön på arbetsplatsen. Jag tolkar dock inte att någon av artiklarna i CEMR-deklarationen är använd eftersom detta inte gäller eleverna utan personalen på skolorna.
Beslutade förslag: Förslag Jämställdhetsintegrering JA/NEJ CEMR artiklar 13, 16 eller INGEN Organiserad rastverksamhet JA 13
Elever ska vara trygga i skolans omkläd-ningsrum
JA 13
Förslag till revidering av Grundskole-nämndens delegationsordning
NEJ INGEN
Uppföljning av mobbning och kränkande behandling
JA 13
Tillsynsrapport 2016 JA INGEN
Tabell 3 – Förslag som beslutades i grundskolenämnden i Örebro kommun. Beskriver vilka förslag som beslutades och om nämnden använde sig av ett jämställdhetsperspektiv när förslagen beslutades och om någon av CEMR artiklarna 13 och 16 har använts när besluten fattades.
De förslag som nämnden valde att avslå år 2016 var följande ”Ledamotsinitiativ – Frukost på kom-munens fritidshem” och ”Ledamotsinitiativ – Rutiner för polisanmälan”.
Ledamotsinitiativet frukost på kommunens fritidshem lämnades in till nämnden av Miljöpartiet. Jag tolkar att ledamotsinitiativet hade varit utifrån ett jämställdhetsperspektiv om det bifallits. Detta ef-tersom det skulle kunna anses gynna exempelvis ensamstående föräldrar vilka är flest kvinnor94. Ser vi istället till eleverna som också hade berörts av ifall initiativet hade beslutats skulle jag också ha tolkat det utifrån ett jämställdhetsperspektiv eftersom det hade gynnat alla elever oavsett kön. Ef-tersom nämnden valde att avslå initiativet så tolkar jag det som att de inte har använt ett jämställd-hetsperspektiv. Eftersom det inte går att tolka att ett jämställdhetsperspektiv är använt går det därför inte att utgå ifrån att nämnden har använt någon av artiklarna i CEMR-deklarationen.
Ledamotsinitiativet rutiner för polisanmälan lämnades in till nämnden från Moderaterna. Jag tolkar att rutiner för polisanmälan är viktigt utifrån att det är bra för personalen att veta hur de bör agera om något skulle hända. Jag tycker inte att det går att använda ett jämställdhetsperspektiv utifrån leda-motsinitiativet eftersom det inte går att visa på att nämnden valde att avslå ledaleda-motsinitiativet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Eftersom det inte går att visa på att ett jämställdhetsperspektiv har an-vänts går det inte att knyta an till någon av artiklarna i CEMR-deklarationen.
Förslag som avslogs:
Förslag Jämställdhetsintegrering
JA/NEJ
CEMR artiklar 13, 16 eller INGEN Frukost på kommunens
fri-tidshem
NEJ INGEN
Rutiner för polisanmälan NEJ INGEN
Tabell 4 – Förslag som avslogs i grundskolenämnden i Örebro kommun. Beskriver de förslag som avslogs och om ett jämställdhetsperspektiv användes när nämnden valde att avslå förslaget och om någon av CEMR artiklarna 13 eller 16 har använts.
I både förskolenämnden och grundskolenämnden tolkar jag det som att ett jämställdhetsperspektiv har använts i alla beslut förutom ett av de beslut som har valts att undersöka. Även i alla förslag