Första forskningsfrågan var vilka likheter och skillnader finns mellan Örebro, Umeå och Jönköpings kommun när det gäller kommunernas målsättningar och strategier? I Montins modell utgår jag ifrån första flödet ”politik-in” där jag har undersökt likheter och skillnader i jämställdhetsplanerna och strategiplanerna i kommunerna. Det finns både likheter och skillnader mellan kommunerna när det gäller jämställdhetsmålen och strategierna. De likheter som finns mellan kommunerna är hur strate-giplanerna är utformade eftersom alla kommuner utgår ifrån CEMR-deklarationen, att jämställdhets-integrering ska användas som strategi för att uppnå jämställdhetsmålen och även har haft CEMR-deklarationen som inspiration när de har utformat målen. De skillnader som finns mellan kommu-nerna är hur de har utformat sina mål för att kunna uppnå jämställdhet. Det kan bero på olika orsaker som exempelvis olika prioriteringar och resursmöjligheter men att den politiska majoritetens färg kan vara en anledning eftersom det är kommunfullmäktige som beslutar vilka mål som kommunen ska sträva efter.
Andra forskningsfrågan var har den politiska majoritetens färg i kommunerna påverkat jämställd-hetsintegreringen i nämndbeslut? Andra flödet i Montins modell är ”politik-ut” där jag har fokuserat på en nämnd (två nämnder i Örebro kommun) i varje kommun. Detta för att kunna undersöka ifall de olika politiska färgerna har en inverkan på jämställdhetsintegrering i nämndbeslut. Den politiska majoritetens färg kan ha en påverkan gällande hur jämställdhetsmålen är utformade likväl som andra orsaker. Däremot har den politiska färgen inte någon stor påverkan gällande vilka beslut som nämn-derna fattar. Tabell 9 visar visserligen att den ”röda” kommunen har ett lägre procenttal än övriga två kommuner men eftersom studien bygger på relativt få antal beslut har varje enskilt beslut stor påver-kan på procenttalet. Det leder till att det inte går att generalisera utfallet i studien eftersom det är få kommuner och få beslut som används. Det är därmed svårt att avgöra att det är just den politiska majoriteten som påverkar hur nämnderna har tagit hänsyn till jämställdhetsintegrering i sina fattade beslut.
En anledning till varför den politiska majoriteten inte har en sådan stor påverkan på hur nämnderna förhåller sig till ett jämställdhetsperspektiv kan vara för att jämställdhetsmålen är otydliga och att det är svårt att använda sig av strategin. Min studie visar inga tydliga skillnader i besluten som tas vad gäller olika politisk majoritet vilket kan visa på att den politiska majoriteten i slutänden inte har så stor påverkan på hur nämnderna använder jämställdhetsintegrering när beslut fattas.En annan anled-ning till varför den politiska majoriteten inte har en stor påverkan gällande jämställdhetsintegrering
är för att det kan finnas andra faktorer än jämställdhetsperspektivet som nämnderna måste ta hänsyn till och som inte har studerats i denna uppsats. Det skulle kunna vara att nämnderna har exempelvis olika prioriteringar eller olika resursmöjligheter.
Syftet med studien var att undersöka om den politiska majoritetens färg har en inverkan på jäm-ställdhetsintegrering i nämndbeslut samt ämnar kartlägga likheter och skillnader i kommunernas målsättningar och strategier. Jag anser därför att syftet är uppfyllt genom att jag har kunnat besvara mina forskningsfrågor. Det visar därför på att validiteten är hög i uppsatsen eftersom jag har under-sökt det som var ämnat. Detta eftersom studien resulterade i att det finns både likheter och skillnader gällande målsättningar och strategier mellan kommunerna och även att den politiska majoriteten inte har en sådan stor påverkan gällande jämställdhetsintegrering i nämndernas beslut.
I framtida forskning skulle det vara intressant att studera vilka andra faktorer som spelar roll till hur nämnderna förhåller sig till jämställdhetsintegrering. Om det skulle kunna vara exempelvis att nämnderna har olika prioriteringar eller om det beror på olika resursmöjligheter. Det skulle vara in-tressant att ta reda på om nämnderna använder ett jämställdhetsperspektiv medvetet när de tar beslut, det skulle kunna göras genom att intervjua nämndemän. Om urvalet hade varit annorlunda, att andra kommuner hade valts är det inte säkert att resultatet hade blivit annorlunda eftersom den politiska majoriteten inte har en sådan stor påverkan. Det skulle dock vara intressant att välja andra nämnder att studera eftersom nämnderna har olika prioriteringar och att vissa nämnder inte ser att de har ett jämställdhetsproblem som framgick när jag intervjuade representanter för partierna. Det skulle vara intressant att jämföra flera nämnder i en kommun för att ta reda på hur likheter och skillnader ser ut i olika nämnder men som är inom samma kommun.
I framtida forskning skulle det även vara tänkvärt att använda fler intervjuer som material för att kunna få en större inblick i hur jämställdhetsintegrering fungerar och används på förvaltningsnivå. Ett exempel skulle kunna vara att intervjua tjänstemän för att undersöka ifall de använder sig av ett jämställdhetsperspektiv i verksamheterna. Detta för att kunna få ett bättre perspektiv på hur jäm-ställdhetsintegreringen fungerar på förvaltningsnivå.
Det skulle även vara intressant att jämföra kommuner som inte ”anses” ha kommit lika långt med jämställdhetsarbetet eftersom det skulle kunna vara stora skillnader mellan hur kommuner använder sig av ett jämställdhetsperspektiv i de beslut som fattas. Det skulle kunna vara skillnader eftersom de kommuner som ”anses” ha kommit längre med jämställdhetsarbetet ha tydligare mål och strategi på
hur de ska försöka uppnå jämställdhet och därför bör vara ”bättre” på att använda sig av ett ställdhetsperspektiv i besluten som de fattar. Genom att inte ha arbetat under en lång tid med jäm-ställdhetsintegrering kan det leda till att det är svårare att använda sig av ett jämställdhetsperspektiv när beslut ska fattas eftersom strategin är otydlig. Det skulle därför vara intressant att även studera likheter mellan kommuner som ”anses” ha kommit långt med jämställdhetsarbetet och kommuner som inte ”anses” ha kommit lika långt. Genom att studera flera kommuner går det att generalisera men eftersom jag bara studerade tre kommuner och en av varje politisk ”färg” går det inte att genera-lisera utifrån den politiska ”färgen”, det går därför att studera ämnet vidare och även bredare.
Referenslista
Acker, Joan, Gendered Contradictions in Organizational Equity Projects. Organization. Vol. 7, No. 4, 625−632, 2005
Alnebratt, Kerstin & Rönnblom, Malin, Feminism som byråkrati: jämställdhetsintegrering som stra-tegi, Leopard, Stockholm, 2016
Barmark, Mimmi & Djurfeldt, Göran, Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2015
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsveten-skaplig text- och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012
Centerpartiet, idéprogram,
https://www.centerpartiet.se/download/18.145b416915819de0fb62e10f/1478006852784/Här-kan-du-läsa-hela-idéprogrammet.pdf (hämtad: 2017-06-13)
Centrum för idrottsforskning, Statens stöd till idrotten – uppföljning 2016, 2017,
http://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/05/Statens-stod-till-idrotten-uppfoljning-2016.pdf (häm-tad 2017-05-27)
Council of Europe. Gender mainstreaming. Conceptual framework, methodology and presentation of good practices. Final report of activities of the Group of specialists on mainstreaming (EG-S-MS). Strasbourg, 1998.http://www.unhcr.org/3c160b06a.pdf (hämtad 2017-05-25)
Denk, Thomas, Komparativ metod: förståelse genom jämförelse, Studentlitteratur, Lund, 2002
Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats], 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud,
Lena, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017
Folkbladet, Klart hur Umeå ska styras, 2014, http://www.folkbladet.nu/1415896/klart-hur-umea-ska-styras
(hämtad 2017-04-28)
Friends, Nätrapport 2017, https://friends-brandmanualswede.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2017/04/Friends-natrapport-2017-webb.pdf (hämtad 2017-05-27)
Friends, Statistik om mobbning, 2016, https://friends.se/fakta-forskning/om-mobbning/statistik-om-mobbning/
(hämtad 2017-05-27)
Jutterdal, Anna, Jämställdhetsarbete - en utmaning för kommuner och landsting! [Elektronisk re-surs] : en kunskapsöversikt, Sveriges kommuner och landsting, Stockholm, 2008
Tillgänglig: http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39312_1.pdf
Jämställ, Gender budgeting, http://www.jamstall.nu/verktygslada/gender-budgeting/ (hämtad: 2017-06-12)
Jämställ, Sveriges jämställdhetspolitisk, http://www.jamstall.nu/politik/sveriges-jamstalldhetspolitik/ (hämtad: 2017-04-21)
Jönköpings kommun, barn- och utbildningsnämnden,
http://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/politiskanamnder/barnochutbildningsnamnden.4.74fef 9ab15548f0b800bfb.html (hämtad: 2017-05-20)
Jönköpings kommun, jämställdhet,
http://www.jonkoping.se/kommunpolitik/tillganglighetmangfaldochjamstalldhet/jamstalldhet.4.74fef9ab15548f0b800d90 0.html (hämtad: 2017-05-17)
Jönköpings kommun, kommunens organisation,
http://www.jonkoping.se/kommunpolitik/kommunensorganisation.4.74fef9ab15548f0b800962.html (hämtad: 2017-05-15)
Kristdemokraterna, principprogram,
https://kristdemokraterna.se/wp-content/uploads/2016/11/Kristdemokraternas-principprogram-2015.pdf (hämtad: 2017-06-13)
Moderaterna, idéprogram,
http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/ideprogram_partistamma2011.pdf (hämtad
2017-06-13)
Montin, Stig, Lokala demokratiexperiment: exempel och analyser, [Ny tr.], Fritzes offentliga publi-kationer, Stockholm, 1998
Montin, Stig & Granberg, Mikael, Moderna kommuner, 4., [aktualiserade] uppl., Liber, Stockholm, 2013
Moser, Caroline & Moser, Annalise, Gender mainstreaming since Beijing: A review of success and limitations in international institutions, 2005,
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13552070512331332283?needAccess=true (hämtad 2017-04-30)
Nationalencyklopedin, jämlikhet, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämlikhet (hämtad 2017-06-12)
Norrbin & Olsson, Forskning saknas – En kunskapsöversikt över forskningsfältet
jämställdhetsinte-grering, 2010, http://jamda.ub.gu.se/bitstream/1/479/1/Jami-rapport-2010_3-1318900.pdf(hämtad 2017-04-10)
Perrons, Diane, Gender Mainstreaming and Gender Equality in the New (Market) Economy: An Analysis of Contradictions. Social Politics: International studies in Gender, State & Society. Vol. 12, No. 3, 389−411, 2005
Pincus, Ingrid, The Politics of Gender Equality Policy – A study of Implementation and Non-implementation in Three Swedish Municipalities. Akademisk avhandling. Örebro universitet, 2002 Regeringskansliet, Feministisk regering, http://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering/
(hämtad: 2017-05-02)
Regeringskansliet, Handlingsplanen från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995,
http://www.regeringen.se/contentassets/f54355b6a734451496b6ad38464e1559/handlingsplanen-fran-fns-fjarde-kvinnokonferens-i-peking-1995 (hämtad: 2017-05-08)
Regeringskansliet, Mer om jämställdhetspolitikens mål, http://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/mer-om-jamstalldhetspolitikens-mal/ (hämtad: 2017-04-24)
Regeringskansliet, Mål för jämställdhet, http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/ (hämtad: 2017-05-19)
Roth, Ann-Katrine, Nya jämställdhetsboken - från teori till praktik, 1. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2002
Rönnblom, Malin, Vad är problemet? – Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik, 2011,
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/1001/873 (hämtad 2017-04-22)
SKL, modellkommuner,
https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/jamstalldhet/modellkommuner.10200.html
(hämtad: 2017-05-05)
Skolverket, Personal i fritidshem, https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/fritidshem/personal/personal-i-fritidshem-15-oktober-2016-1.259669 hämtad: 2017-05-27 Skolverket, Personal i förskolan, https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/forskola/personal/personal-i-forskolan-15-oktober-2016-1.260080 (hämtad 2017-05-27)
Socialdemokraterna, partiprogram, https://www.socialdemokraterna.se/globalassets/var-politik/partiprogram-och-riktlinjer/ett-program-for-forandring_2013.pdf (hämtad: 2017-06-13)
Squires, Judith, The new politics of gender equality, Palgrave Macmillan, Basingstoke, 2007
Statistiska centralbyrån, Barn- och familjestatistik, http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/barn-och-familjestatistik/ (hämtad 2017-05-27)
Statistiska centralbyrån, Befolkningsstatistik,
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/folkmangd-i-riket-lan-och-kommuner-31-december-och-befolkningsforandringar/ (hämtad: 2017-05-04)
Sveriges kommuner och landsting, CEMR-deklarationen, https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/jamstalldhet/jamstalldhetieuropa/cemrdeklaratio nen.5809.html (hämtad: 2017-04-15) SKL, maktfördelning för tidsperioden 1999 -2014, https://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelnings ammanstallning19942014.370.html (hämtad 2017-06-13)
The Council of European Municipalities and Regions, Den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan män och kvinnor på lokal och regional nivå, 2006, http://www.ccre.org/docs/charte_egalite_sv.pdf
(hämtad 2017-04-15)
Umeå kommun, För- och grundskolenämnden,
http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunensorganisation/namnder/forochgrundskolenamnden.4.b bd1b101a585d704800070708.html (hämtad: 2017-05-17)
Umeå kommun, Jämställdhet,
http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/manskligarattigheter/jamstalldhet.4.118a77010256f6c901800059 94.html (hämtad: 2017-05-07)
Umeå kommun, Så fungerar Umeå kommun,
http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunensorganisation/safungerarumeakommun.4.183d59c102a a9f062480001008.html (hämtad: 2017-05-19)
Verloo, Mieke, Displacement and Empowerment: Reflections on the Concept and Practice of the Council of Europe Approach to Gender Mainstreaming and Gender Equality. Social Politics: Inter-national studies in Gender, State & Society. Vol. 12, No. 3, 344−365, 2005
Walby, Sylvia, Gender Mainstreaming: Productive Tensions in Theory and Practice. Social Politics: International studies in Gender, State & Society. Vol. 12, No. 3, 215−232, 2005
Yin, Robert K., Case study research: design and methods, 4. ed., SAGE, London, 2009
Åström, Gertrud, Det är alltid rätt tid & rätt plats att börja jämtegrera, länsstyrelsen, 2007,
http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/Ratt170_low.pdf (hämtad 2017-05-02)
Örebro kommun, Förskolenämnden, 2017-05-08, https://www.orebro.se/kommun--politik/politik--beslut/namnder/forskolenamnden.html (hämtad: 2017-05-22)
Örebro kommun, Jämställdhet, https://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/sa-arbetar-vi-med/jamstalldhet.html
(hämtad: 2017-05-04)
Örebro kommun, Kommunfullmäktige, https://www.orebro.se/kommun--politik/politik--beslut/kommunfullmaktige.html (hämtad: 2017-05-04)
Bilagor
Bilaga 1
Bakgrundsintervjuer Örebro kommun
Lars Johansson, distriktsordförande – Centerpartiet (Intervjun skedde via telefon, 2017-05-11)
Anna Hedström, vice ordförande i Landsbygdsnämnden – Socialdemokraterna (Intervjun skedde via telefon, 2017-05-10)
Umeå kommun
Emma Vigren, politisk sekreterare – Socialdemokraterna (Intervjun skedde via telefon, 2017-05-09)
Jönköpings kommun
Elisabeth Wahlström, kommunalrådsordförande – Moderaterna (Intervjun skedde via telefon, 2017-05-12)
Bilaga 2
Analysmaterial
Örebro kommun (www.orebro.se)
à Jämställdhets- och diskrimineringsplan år 2016-2019 à Strategi för ett jämställt Örebro år 2016-2025
à Sammanträdesprotokoll år 2016 från Förskolenämnden à Sammanträdesprotokoll år 2016 från Grundskolenämnden
Umeå kommun (www.umea.se) à Jämställdhetsplan år 2015-2018
à Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun
à Sammanträdesprotokoll år 2016 från För- och grundskolenämnden
Jönköpings kommun (www.jonkoping.se) à Jämställdhetsplan år 2015-2020
à Sammanträdesprotokoll år 2016 från Barn- och utbildningsnämnden
Jönköpings kommuns strategiplan ingår i deras jämställdhetsplan och därför finns det inget eget dokument för strategin. Jag har därför använt jämställdhetsplanen för att beskriva Jönkö-pings strategi.