5. Empiri
5.2 Umeå kommun
År 2016 hade Umeå kommun en befolkning på 122 892 personer73 och kommunens politiska majori-tet består av Socialdemokraterna som har ingått valteknisk samverkan med Miljöpartiet, Moderater-na, Liberalerna (fd Folkpartiet), Centerpartiet, Kristdemokraterna samt Arbetarpartiet. Detta innebär att platser i styrelser, nämnder och bolagsstyrelser fördelas mellan partierna.74 År 2006 bestod Umeå kommuns politiska majoritet av Socialdemokraterna och år 2010 bestod majoriteten av Socialdemo-kraterna och Vänsterpartiet, alltså har Umeå kommun haft en socialistisk majoritet under de senaste mandatperioderna.75
Umeå har precis som Örebro blivit utvald till en modellkommun för att kunna hjälpa andra kommu-ner att komma igång med jämställdhetsintegrering76. Umeå kommun arbetar aktivt för att jämställd-hetsintegrera sina verksamheter genom att utgå ifrån ett jämställdhetsperspektiv i alla beslut som fattas. För att kunna jämställdhetsintegrera har Umeå kommun gjort en jämställdhetsplan med de mål de har för att öka jämställdheten och även en strategi för hur de ska gå tillväga.77
5.2.1 Politiska partier
I Umeå kommun är det en representant för Socialdemokraterna intervjuats. Det leder till att uppsat-sen utgår ifrån vad Socialdemokraterna har för åsikter. Enligt Socialdemokraterna är könsmaktsord-ningen ett centralt begrepp när de pratar om jämställdhetsarbete. Jämställdhetsarbete är mer accepte-rat nu och är ett ämne som diskuteras i kommunen. Ett annat begrepp som är centralt för Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde- Socialde-
73 Statistiska centralbyrån, befolkningsstatistik, http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/folkmangd-i-riket-lan-och-kommuner-31-december-och-befolkningsforandringar/, hämtad: 2017-05-04.
74 Folkbladet, Klart hur Umeå ska styras, 2014, http://www.folkbladet.nu/1415896/klart-hur-umea-ska-styras, hämtad: 2017-04-28.
75 SKL, maktfördelning för tidsperioden 1999 -2014, https://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallni ng19942014.370.html, hämtad: 2017-06-13. 76 SKL, modellkommuner, https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/jamstalldhet/modellkommuner.10200.html, hämtad: 2017-05-05.
77 Umeå kommun, jämställdhet,
http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/manskligarattigheter/jamstalldhet.4.118a77010256f6c90180005994.html, hämtad: 2017-05-07.
mokraterna är maktperspektivet som handlar om maktinflytande och tro på att jämställdhetsintegre-ringen är strategin som fungerar. Tron om att jämställdhetsintegrejämställdhetsintegre-ringen är den strategi som fungerar måste finnas för att det ska fungera. I Umeå kommun finns det ett utskott som heter jämställdhetsut-skottet och det är dem som driver på jämställhetsarbetet. Enligt Socialdemokraterna behövs det en motor som driver på jämställhetsarbetet. Enligt Socialdemokraterna är jämställhetstänket redan inar-betat i de politiska förslagen och i handlingsprogrammen. En svårighet är att tänka jämställdhetsinte-grering när vissa verksamheter inte ser att de har något problem, då blir det svårt att göra något åt problemet. Enligt Socialdemokraterna är det vissa frågor som prioriteras mer än andra när det gäller jämställdhet och det är ”mäns våld mot kvinnor” och representationen. Detta för att försöka fördela den politiska uppdelningen mer jämställt.
5.2.2 Jämställdhetsplan år 2015-2018
För att kunna ta reda på hur målen ser ut i Umeå kommun kommer Umeå kommuns ”Jämställdhets-plan 2015-2018” att användas. Umeå kommun arbetar utifrån ett övergripande mål som är ”Att skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv” och sedan utgår de ifrån fem stycken mål i sin jämställdhetsplan för att öka jämställdheten. Det första målet av de fem innebär att män och kvinnor ska ha både jämställda och likvärdiga arbets-förhållanden. Arbetsplatserna ska kontinuerligt utvecklas och anpassas utifrån både kvinnor och mäns förutsättningar i fysiskt, psykiskt och socialt hänseende. Det andra målet är att det ska vara möjligt att kunna förena förvärvsarbete och föräldraskap. Det ska fördelas mer likvärdigt mellan kvinnor och män att ta ut föräldraledighet. Det tredje målet är att alla människor ska bemöta och bli bemötta med respekt och ett gott bemötande på alla arbetsplatser. Det fjärde målet är att den andelen av medarbetare som tillhör det underrepresenterade könet ska öka på alla nivåer. Det femte och sista målet handlar om att löner och anställningsvillkor ska både kunna vara sakligt grundade och förkla-ras på könsrelaterade grunder. Deförkla-ras mål är att andelen heltids- och tillsvidareanställningar ska öka.
5.2.3 Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun
För att ta reda på vilka strategier som Umeå kommun har för hur jämställdhetsarbetet ska utföras kommer Umeå kommuns strategiplan ”Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun” att använ-das.
Strategin används som riktlinjer för hur jämställdhetsarbetet ska utföras och har CEMR-deklarationen som inspiration och utgångspunkt. Detta för att kunna uppnå de målen som kommunen
har satt upp för jämställdhet. En av de strategiska principerna är, ”att integrera ett jämställdhetsper-spektiv i alla verksamheter i kommunen är nödvändigt för att främja jämställdhet”. Med detta menas att de måste använda sig av jämställdhetsintegrering för att kunna öka jämställdheten. Det är nämn-dernas ansvar att konkretisera delmål, göra aktiviteter, åtgärder och även mått och indikatorer. Kommunen har ett jämställdhetsutskott för att kunna se till att ett jämställdhetsperspektiv används. Ett av Umeå kommuns prioriterade områden för jämställdhetsarbetet kommer från artikel 13 ur CEMR-deklarationen som går under rubriken ”utbildning och livslångt lärande”. Denna artikel är en av de artiklarna som kommer att användas när nämndprotokollen analyseras.
5.2.4 För- och grundskolenämnden
För- och grundskolenämnden är den nämnd som ansvarar för förskola, familjedaghem, fritidshem, grundskola och särskola. Nämnden har möten en gång i månaden förutom juli och augusti för att besluta om det som rör deras ansvarsområden.78
De förslag som är utvalda och som beslutades i för- och grundskolenämnden år 2016 enligt sam-manträdesprotokollen är ”Kommunrevisorerna – Ernst & Young”, ”Mer fysisk aktivitet för eleverna i skolan”, ”Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun” och ”Ny utbetalningsmodell för fri-stående förskolor och familjedaghem”.
Kommunrevisorerna – Ernst & Young har gjort en granskning av fritidshemmen som pedagogisk resurs. Nämnden beslutar enligt föreliggande underlag som är”1. Säkerställ att samtliga incidenter rapporteras. 2. Stärk fritidspedagogernas möjligheter till kompetensutveckling. 3. Sprid goda exem-pel på väl fungerande samarbete mellan lärare och fritidspedagoger inom ramen för den samman-hängande skoldagen. 4. Säkerställ att fritidspedagogerna har tillräcklig tid för att iordningsställa lokaler till fritidsverksamhet efter ordinarie skoldags slut. 5. Utveckla uppföljning och analys av kostnaderna för fritidshemmen samt fritidspersonalens tidsanvändning.” Detta skulle kunna tolkas som att nämnden vill främja jämställdhetsintegrering genom att det blir bättre för fritidspedagogerna där flertalet är kvinnor79.
78 Umeå kommun, För- och grundskolenämnden,
http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunensorganisation/namnder/forochgrundskolenamnden.4.bbd1b101a585 d704800070708.html, hämtad: 2017-05-17.
79 Skolverket, personal i fritidshem https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/fritidshem/personal/personal-i-fritidshem-15-oktober-2016-1.259669 hämtad: 2017-05-27.
Motionen om mer fysisk aktivitet för eleverna i skolan handlar om att utreda möjligheterna till mer fysisk aktivitet inom skol- och fritidsverksamheten. Detta för att kunna öka den fysiska aktiviteten i skolan genom exempelvis promenader, fotboll, discodans, hopprep med mera. Genom att nämnden valde att besluta om detta förslag kan det tyda på att nämnden vill främja jämställdhetsintegrering genom att alla elever oavsett kön kan få mer fysisk aktivitet i skolan.
Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun har gjorts och resultatmått och målvärde ska mätas årligen av respektive nämnd. Jämställdhetsutskottet ska ha möjligheter att beställa resurser från ge-mensam förvaltning med stöd och råd. Strategin bör kompletteras med en uttalad nolltolerans mot sexism i kommunen och även att intersektionalitet vägs in i strategin. Detta förslag kan tolkas som att nämnden vill främja jämställdhetsintegrering genom att de aktivt väljer att utgå från jämställd-hetsintegrering.
Förslaget om en ny utbetalningsmodell för fristående förskolor och familjedaghem handlar om att betala ut bidrag till fristående förskolor och familjedaghem. Ny modell för att få en likvärdig hante-ring av utbetalning till fristående enheter och kommunala enheter inom förskola och familjedaghem.
De motioner som har valts ut och som avslagits av för- och grundskolenämnden under år 2016 enligt sammanträdesprotokollen är ”Motionen angående en kunskapskommun i en globaliserad värld”, ”Motion – Försöksverksamhet med betyg från årskurs 4” och ”Motion – Det finns inga ursäkter för hedersvåld”.
Motionen angående en kunskapskommun i en globaliserad värld handlar om att kinesiska borde infö-ras som språk i grundskolan. Men kinesiska finns inte att erbjuda eftersom det är en brist på behöriga lärare, ekonomiska förutsättningar och svårigheter att skapa likvärdighet för elever. Det kanske går att erbjuda kinesiska på någon eller några skolor men eftersom elever som bor nära en skola har före-träde så blir det inte likvärdigt mellan eleverna i kommunen. Det är detta som kallas närhetsprinci-pen. Om kinesiska ska erbjudas i grundskolan är det viktigt att det också går att fortsätta med språket på gymnasiet.
Motionen angående försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 handlar om att det borde införs be-tyg från årskurs 4 på försök. Detta avslås på grund av att det inte finns några vetenskapliga grunder till att detta har en positiv inverkan på elevernas kunskapsutveckling genom att betygsätta elever i åk 4.
Motionen angående det finns inga ursäkter för hedersvåld handlar om att Liberalerna föreslår att det hedersrelaterade våldet ska kartläggas på alla skolor. Detta för att skapa ett tydligt och kraftfullt åt-gärdspaket för att ingen flicka eller pojke i Umeå ska behöva leva i rädsla för hedersvåld.
Som vi kan se har frågor om granskning av fritidshemmen, mer fysisk aktivitet för eleverna, strategi för jämställdhetsarbete, ny utbetalningsmodell för fristående förskolor och familjedaghem en tydlig plats i för- och grundskolenämnden i Umeå kommun.