Analys av Kontext

Det visade sig hos samtliga respondenter att EU:s krav att följa IFRS/IAS 19 internationella standard skapat diverse problem eftersom det uppkommit lokala avvikelser att följa denna standard till fullo. Eftersom det inte finns en väl fungerande marknad för FO i Sverige blir bolagen enligt konsulterna tvungna att utnyttja landets SO. Problemet med detta var den låga räntan som SO:n är uppbyggd kring, vilket enligt Rundfelt (2011) visar sig ge en snedvriden effekt gentemot resterande Europa. Denna snedvridenhet menade han kom i samband med den senaste finanskrisen. Konsulterna och deras företagskunder kände sig därmed straffade då jämförbarheten minskade mellan företagen ute i Europa, vilket är motsatsen till själva syftet med IASB:s FR och regelverk. Denna jämförelse är något som Fasshauer et al. (2008) ställer sig kritisk till då han menar att meningsfulla jämförelser endast kan ske inom länder.

Thomas, en av konsulterna, påvisade ytterligare lokala brister med IASB:s principbaserade regelverk vad gäller hanteringen av svenska skatter. Han menade att standarden bara talar om att skatt av olika slag ska behandlas och tas med i beräkningarna. Däremot förklarar regelverket inte hur skatterna ska behandlas, vilket enligt Thomas skapat bolagen ett visst tolkningsproblem då inga klara riktlinjer finns för dem svenska bolagen. Tolkningsproblematiken inskränker delvis även IASB:s strävan efter att skapa en europeisk jämförbarhet. Den jämförbarhet som IASB strävar efter visar sig i att bolag bör redovisa aktuariella antaganden på ett liknande sätt. Den svårigheten som visat sig är att regelverket inte explicit beskriver att företagen är skyldiga att redovisa vad deras framställda siffror i årsredovisningen bygger på. Eftersom presentationen sker på liknande sätt blir konsekvensen att individuella företagsskillnader inte påvisas och därutav minskar jämförbarheten. Då regelverket inte alla gånger ger full vägledning blir det svårt för konsulterna tillsammans med bolagen att följa det övergripande kravet på att återspegla en rättvisande bild gentemot användaren.

37

Kravet att följa en gemensam standard inom EU har enligt Thomas och Markus tvingat mindre bolag till mycket högre pensionsskulder än övriga svenska bolag. Det framgick att koncernledningar utomlands många gånger utnyttjade sitt beslutsmonopol genom att tvinga de svenska bolagen att följa IFRS/IAS 19 slaviskt, utan några tolkningar utanför dess ramar. Den bidragande orsaken till detta kan utifrån beslutsteorin grunda sig i att koncernledningen saknar en djupare analytisk förmåga och kunskap om hur den svenska praxisen fungerar. Detta kan liknas vid begränsad rationalitet i och med att koncernledningen väljer det mest tillfredsställande alternativet utifrån en begränsad insikt och en begränsad tidsram. Detta är något som påverkar tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen för de svenska bolagen då inte rätt aspekter till den svenska praxis som används tas i beaktning.

Caroline konstaterade att det principbaserade systemet passar de större bolagen mer då många innehar resurser att genomföra dessa professionella bedömningar. Däremot ansåg Jacob och hans bolag att det var svårt att se nytta med ett sådant regelverk där vissa saker var svåra att tillämpa i Sverige. Det går här att se att de bolag som Jacob och Caroline jobbar för vill ha olika grad av insikt i IFRS i allmänhet. Detta går att koppla till den fjärde dimensionen som March (1994) beskriver om att den administrativa människan nöjer sig med en begränsad insikt, vilket båda bolagen gjorde då de förlitade sig till konsulternas expertis inom regelverket. Thomas förmedlade bilden av att kunskapsnivån kring IAS 19 bland de svenska bolagen varierade kraftigt vilket kan gå att knyta an till tolkningsförmåga och kommunikation. Dels har det påvisats att många bolag inte förstår sig på IAS 19, detta eftersom det är en svår materia att förhålla sig till om arbetet kring IAS 19 inte sker på daglig basis. Detta visade sig vara något som konsulterna försökte motverka genom att genomföra kontinuerliga seminarier för sina företagskunder.

Magnus var även han införstådd med att IAS 19 är ett krångligt regelverk att sätta sig in i och belyste själv att det var svårt vissa gånger att förmedla och kommunicera denna svårbegripliga information till kunden på ett enkelt och tydligt sätt. Här kan en koppling till FR göras då ökad kunskap hos kunderna kan leda till mer likartad rapportering och därmed en ökad möjlighet till en bättre jämförelse bolag emellan. Tidsaspekten är en koppling som kan härledas till att kunskapsnivån hos många bolag är så pass låg som den är utifrån konsulternas berättelser. Detta var något som framkom vid intervjuerna ute hos bolagen där bland annat Caroline påpekade att det endast var en liten del av hennes totala arbetstid som behandlade bolagets pensionsförpliktelser. Konsekvensen för Caroline blev att hon då nästintill helt förlitade sig på konsultens expertis. Från konsulterna framkom det att enligt deras syn på kunskap så förlitade sig många bolag nästintill helt och hållet på konsulten, vilket kan förklara den låga kunskapsnivån bland bolagen.

Vad som framkom från samtliga konsulter var också att tiden var en väldigt väsentlig del av deras vardag. Bland annat berättade konsulterna att ett uppdrag kunde sträcka sig över flera månader innan det var dags för bokslut. Detta kan påverka den interna kontext som konsulterna tvingas att arbeta i då deras arbetssätt tvingas delas upp periodvis vad gäller de

38

enskilda projekten. Sara nämnde att tidsåtgången en vanlig dag för en konsult kunde delas in i två delar där halva dagen bestod i att föra kundkontakt medan resterande del bestod i att genomföra beräkningar av olika slag. Regelverket och dess beräkningsmetod hade en stor inverkan på konsulternas arbete eftersom det tvingar konsulterna att inhämta en stor mängd information för att ett projekt ska kunna påbörjas. Därmed går det att se att merparten av konsulternas tidsåtgång går åt till att inhämta information vilket enligt teorin görs för att reducera osäkerheter i den aktuariella beslutsprocessen.