Val bearbetning av insamlat material

4.6.1 Känslighetsanalys

Vid det här stadiet har konsulterna kommit så långt att dem fått in den information de behöver samt tagit del av de antaganden som blivit förankrade hos företagen, enligt Sara. När det kommer till att bearbeta den insamlade informationen var samtliga konsulter samstämmiga med att alla använde sig av en känslighetsanalys av något slag. Sara förklarar känslighetsanalysen som ett verktyg där hon gör flera beräkningar på olika antaganden. Det vanligaste är att hon gör en känslighetsanalys på diskonteringsräntan.

“Om du har en diskonteringsränta som satt till 3,5 % så kanske du också gör beräkningar på 3 % och 4 % så att bolaget får det för att få en överblick på att såhär ser det ut. Sen kan man också använda denna om räntan skulle ändras vid årsskiftet till 3,25 %, så kan man använda den för att räkna ut vad det blir på 3,25 %.” Berättar Sara

Att använda den färdigställda känslighetsanalysen i efterhand är något som Thomas också påtalar då han vid ett senare skede efter att ha räknat räntan +/- 0,5 % kan justera efterhand beroende på hur marknadsläget ser ut. Thomas säger att de tar fram flera olika alternativ vad gäller diskonteringsräntan.

Det grundläggande skälet till att en känslighetsanalys genomförs enligt Magnus är för att ge analytiker en möjlighet till att förstå hur pass känslig en skuld är för förändringar i räntenivån.

43

Känslighetsanalysen används bland annat av Sara för att i senare skede kunna ha en möjlighet att kunna yttra sig om hur en förändring skulle kunna påverka ett bolags pensionsåtaganden. Hon menar att detta ger henne möjligheten att använda sig av en form av tumregel för att kunna göra en bättre estimering för hur förpliktelsen kan komma att förändras. Thomas berättar att han ’inte direkt’ använder sig av tumregler men däremot genomför han ofta någon form av förenklad beräkningsvariant istället för att genomföra en full beräkning. Vet Thomas exempelvis att durationen är 15 år och räntan skiljer sig med 1 % så kan han ganska bra uppskatta hur den skulle slå. En annan erfarenhet som Sara använder och tror att fler utnyttjar är att de vet vart i spannet kunden vill ligga när det kommer till diskonteringsräntan om relationen med kund pågått under flera år. I dagsläget är känslighetsanalysen inget som konsulterna tvingas att använda sig utav, dock kommer det enligt Magnus att förändras vid årsskiftet 2012/2013 då IAS 19 kommer förändras och ha detta som ett krav.

Magnus säger att det finns en del tumregler samtidigt som han beskriver problemet med att använda sig av dessa. Även om det genomförs en förändring med -0,5 % på diskonteringsräntan behöver det nödvändigtvis inte vara så att skulden ökar med samma summa som om diskonteringsräntan skulle öka med +0,5 %. Han menar att det är farligt att kasta ur sig denna typ av tumregel eftersom valet av diskonteringsränta dels styrs av marknadsräntan samtidigt som durationen har en stor inverkan. Ett vanligt misstag som Magnus sett är att företag använder koncernmoderns ränta som finns i Frankrike som haft en ränteskillnad på 0,5 % vilket lett till en ökad pensionsskuld med uppåt 20 %. Han belyser att det är viktigt att matcha durationen med den framtagna räntekurvan.

När det kommer till att ge förslag på antaganden till kunden lämnar konsulterna samstämmiga svar. Det handlar inte om att ge ett förslag som bolagen ska välja ifrån utan mer rekommendationer utifrån hur marknaden ser ut och vad som kan vara en acceptabel räntenivå. Markus berättar om att ge rekommendationer:

“Visst kan vi kommentera det vi fått in och säga så här kan man kanske göra men det finns nog ingen mail där jag har skrivit, jag tycker att ni ska ligga på det här [---] Visst, sådana meningar finns där jag kan tycka att er diskonteringsränta på 4 procent är rimlig om man tittar på er duration på 25 år, sådana mail finns det men vi säger också till alla kunder att de ska kolla med sina revisorer.”

Detta nämner även Sara då hon berättar att hon kan ge en rekommendation i form av ett spann som företagen sedan får diskutera med sina revisorer. Hon menar att de flesta brukar vara ganska så konservativa och ligger nära hennes rekommendation medan det finns andra som spelar lite mer aggressivt. Caroline och Jacob berättar båda att de använder sig av förslagen som inkommer från konsulten men Caroline påtalar att det sker mer diskussion eller rättare sagt frågor kring alternativen i Sverige. Det hon vill belysa är att det ser lite annorlunda ut utomlands i deras fall där konsulten ger ett konkret förslag när det gäller deras dotterbolaget i England. När Thomas arbetar mot större internationella koncerner så brukar förfarandet vara att konsulten ska lämna någon form av förslag som koncernledningen sedan ska godkänna.

44

4.6.2 Yrkesheder

Ett element som visade sig vara en överraskning var yrkeshedern bland respondenterna. Yrkesheder visade sig vara något som samtliga konsulter betonade som en viktig ståndpunkt i deras arbete gentemot deras kunder. Det viktigaste momentet för konsulten var att hela tiden upplysa kunden vid förändringar, felaktigheter samt tolkningar av IFRS/IAS 19 som regelverk. Eftersom ett uppdrag är en utspridd process och spänner över en lång tid kan det bli så att ränteläget på marknaden förändras ifrån det att beräkning gjordes tills dess att den ska användas i december. När detta sker berättar Thomas att det är viktigt att lyfta fram detta med kunden, speciellt om det gäller ett större bolag som är mer benägna att få veta hur olika förändringar påverkar dem som bolag. Han berättar att det är viktigt att lyfta det för kunden eftersom att bolagen själv kanske inte reflekterar över det.

När det gäller de aktuariella antagandena berättar Markus att han anser sig ha ett stort ansvar att förklara inför kunden hur de ska se och tänka kring de aktuariella antagandena. Samtidigt poängterar han att det fortfarande är kundens ansvar att skriva ner parametrarna vilket han själv inte vill göra. Detta för att ingen ska kunna påstå sedan att det är han som satt dem själv. Markus berättar vidare att det finns vissa koncerner som inte är börsnoterade i Sverige utan börsnoterade utomlands som väljer att sätta parametrarna utomlands istället för lokalt i Sverige som regelverket förespråkar. Markus berättar då att han som leverantör har ett ansvar:

“Jag har ett ansvar och vill på så sätt meddela kunden detta så att de inte efter fem år kommer och säger att den där jävla stollen sa ingenting till oss, vi visste inte att man i Sverige fick titta på BO, jag har ju ett ansvar när det gäller parametrarna och just diskonteringsräntan.”

Markus förklarade via ett exempel vart hans gräns som konsult går med att belysa den finansiella krisen som skedde 2008 då marknadsräntorna gick ner och standarden inte fungerade som den skulle. Han menar att det blev svårt för bolagen i Sverige att förhålla sig till den låga SO-räntan som rådde då bolagen skulle vara tvungna att sänka diskonteringsräntan från 4 % till närmare 2 %. Konsekvensen av detta skulle vara att bolagen skulle öka sina pensionsskulder rejält med den låga räntan vilket många sa blankt nej till. Bolagen hävdade istället att detta var ett extraordinärt år, vilket de fick medhåll hos deras revisorer. De kunde därmed behålla samma räntenivå som innan. Markus som konsult valde att inte berätta hur företagen skulle agera, utan att då istället upplysa kunderna om hur regelverket fungerar och uppmanade då sina kunder att själva tänka till. Konsultarbetet kan vara jobbigt under sådana metodskiften påtalade även Sara och sa att hon ibland får tala om för kunden vad de kan underbygga och inte underbygga utifrån regelverket. Sara berätta om att dra gränser:

45

“Det är ungefär där jag drar mina linjer av vad jag vill säga i alla fall att jag har hittat stöd i dem här paragraferna för det ena eller det andra [---] Jag tror det är oftare att jag säger, nej, så här tycker jag inte än så här tycker jag. När det är något som verkligen går emot regelverket.”

Sara nämner att hon ofta markerar för kunden att de måste vara konsekventa i de val dem gör. Om de valt att följa Riksbankens inflationsantaganden på 2 %, men just nu för tillfället råkar den förväntade inflationen vara lägre, skulle företaget då vilja sänka sitt inflationsantagande måste de vara konsekventa och hålla sitt val. Det går inte att ändra sig nästa år, berättar Sara. Hon berättar att diskonteringsräntan är det antagande som det förs störst diskussionen kring och det är den som bolagen måste utvärdera varje år. I och med att kunderna inte alltid har rätt kunskap från början kan konsulterna få se några varianter som inte alltid är korrekt gjorda, säger Thomas. Han berättar att en del bolag gör sina egna varianter och mixar olika räntesatser. När Thomas ser diskonteringsräntor av det slaget brukar han säga ifrån och säga att de enligt regelverket inte kan göra så.

När Thomas genomför en beräkning så berättar han att det är kunden som får ta ansvaret och bör kontrollera detta med sin revisor. Men skulle det vara så att kunden använder sin beslutsrätt så kan Thomas göra en beräkning med denna diskonteringsränta men kommer då att nämna att detta inte stämmer överens med hans synsätt i en rapport. Däremot tror han att det är enklare för en stor konsultfirma att säga ifrån än en mindre som möjligtvis är mer villig att räkna på vad som helst. Men oftast brukar kunden lyssna på de som är större, det kanske är lättare för företagen att driva sin vilja igenom när det är en mindre firma som agerar som konsultföretag, berättar Thomas.

När det kommer till ansvar var det inte bara konsulterna som hade detta i åtanke utan även bolagen svarade ganska rakt ut att de hade ett ansvar vad gäller de aktuariella antagandena. Både Caroline och Jacob förlitade sig helt på konsulternas beräkningar, det var sällan de ifrågasatte en beräkning som inkom. Däremot förankrar bolaget konsulternas rekommendationer och arbeten internt med sina kollegor och revisorer, men en noggrannare och djupare analys av beräkningarna görs inte innan de skriver på.

“Det är ju en konsulttjänst som vi köper in så det är vi som står för att det ska vara rätt värderat, jag och CFO skriver ju på ett så kallat representations letter till revisorerna, det är ju vi som skriver på att allt är rätt så vi står ju för att beräkningen är korrekt.” Säger Caroline

“Jag tar fram beräkningsparametrarna med CFO medan aktuariekonsulten är den som sköter beräkningarna. [---] Beräkningsförslaget som kommer in förankras sedan internt och hos revisorn, vi brukar alltid lita på aktuariekonsultens beräkningar.” Berättar Jacob

46

Sara berättar att om det är förändringar på gång eller felaktigheter så brukar de alltid föra en diskussion med kunden och förklara hur regelverket ser ut, men som konsult finns det inte så mycket utrymme för personliga åsikter. Det är ens plikt att tala om för kunden att det är förändringar på gång. Hon menar att det ofta kommer åsikter från kunden som vill att konsulten ska berätta för respektive bolag hur de ska göra i det prekära läget. Men då får Sara förklara att det är företagets beslut hur de ska göra och inte hennes, bolaget ska kunna stå bakom sitt beslut.

“Det finns ju de som tycker att vi ska tala om för dem hur de ska göra, det är det vi är till för. Då brukar jag säga nej, det är ert beslut och det är ni som ska kunna stå bakom det hela. [---] Man kan alltid göra en beräkning till kunden men vi har alltid en yrkesheder i det hela.” Berättar Sara

4.6.3 Vikten av att inte granska sitt eget arbete

Samtliga konsulter och deras organisationer var väl medvetna om att de inom redovisningens regler inte får eller bör genomföra en beräkning för en kund samtidigt som även de själva är med i granskningen av sitt eget arbete. Magnus berättar om det strategiska val de har gjort gällande oberoendet. Konsultföretaget han jobbar på har valt att inte själva ha en egen beräkningsavdelning. Istället hyr de in denna tjänst externt om det skulle vara så att det behövs. Detta menar Magnus görs för att företaget ska slippa bli ifrågasatta och därmed förhålla sig helt oberoende gentemot sina kunder. När detta diskuterades med Thomas, framkom det att företaget kan genomföra revision och beräkning till samma företag. Däremot är de väldigt noga med att inte göra några beräkningar för några av de största revisionskunderna. De beräkningar som utförs sker överlag för icke revisionskunder. I de undantagsfall som finns är de noga med att inte samma person genomför en beräkning och revision samt att själva förpliktelsen inte är av betydelse.

“Jag kan inte vara en del av revisionen på något som jag själv har beräknat [---] Jag vet inte hur många det är där vi både räknar och genomför revision , men det är några stycken kvar. Men det är inga jättebelopp så vi brukar kunna hanterar det.”

Säger Thomas

Markus påtalar ett exempel som kan vara ganska så vanligt i hans arbete, att andra konsultföretag ringer honom och frågar om inte han kan göra en beräkning när det brinner i knutarna då de kanske reviderar detta företag. Sara berättar även hon att det finns en medvetenhet kring detta, på hennes arbetsplats är policyn att om företaget hamnar i en situation där företaget både genomför en beräkning samt en revision, så släpps beräkningsuppdraget.

“Hur man ska tänka på oberoendet? Det är mest att du ska ha någon form av yrkesheder. Du ska kunna stå för det du levererar.” Påtalar Sara

47