Framställningen av de intervjufrågor vi valde att använda oss utav vid intervjutillfällena grundar sig i studiens referensram. Utgångspunkten ligger i regelverket IFRS/IAS 19, IASB:s Föreställningsram som innehåller grundläggande delar inom finansiell redovisning samt frågor grundat utifrån beslutsteori. Intervjuguidens totala omfattning bestod av 16 frågor med efterföljande underfrågor för att säkerställa att rätt information erhölls. En grov kategorisering av frågorna genomfördes genom att placera frågorna i fyra grupper, kontext utifrån regelverket, informationsinsamling, val av alternativ samt verkställande. Denna kategorisering grundas på den analysmodell som presenterats i tidigare avsnitt. Frågorna anpassades något beroende på vilken typ av respondent vi intervjuade. Detta för att vi hade två typer av respondentgrupper, på ena sidan aktuariekonsulten medan de andra bestod av redovisningsansvariga på två koncernbolag. De frågor som nedan kommer att kommenteras kommer ifrån den intervjuguide som användes till aktuariekonsulterna. Detta motiveras genom att det är aktuariekonsultens perspektiv som är det centrala i denna uppsats.
För att lätta på stämningen inleddes intervjuerna med några enklare bakgrundsfrågor (se bilaga för frågor) för att få klarhet i respondentens akademiska bakgrund och vilken arbetslivserfarenhet de hade. De första frågorna som ställdes, frågorna två till fem, grundar sig i att vi ville få klarhet i hur respondenterna förhåller sig till andra individer som är med i den aktuariella processen. Vi ville även få en inblick i hur respondenterna förhåller sig till det regelverk de ska följa. För att tydliggöra kan fråga två ses mer av en allmän karaktär där respondenten fick definiera hur ett vanligt arbetsförfarande såg ut medan fråga tre och fyra relaterade till vilka parter som respondenten samarbetade mot, såväl internt som externt.
24
Fråga fem ställdes för att vi skulle få svar på hur det nya regelverket IFRS/IAS 19 påverkar respondentens arbete.
Nästa kategori i intervjuguiden delas in i informationsinsamling, detta block består av frågorna tio till tolv vilka som namnet tyder på behandlar hur själva informationsprocessen ser ut. Frågorna har sin grund i framförallt beslutsteorin och en koppling till aktuariekonsulten. Det går att lyfta fram fråga tolv som ett exempel på hur frågorna är hämtad ifrån teorin. Denna fråga behandlar ‘tidsaspekten’ som March (1994) tar upp och påtalar att en beslutsfattare har en begränsning i tid för hur mycket information som de kan samla innan ett beslut kan tas.
Nästföljande kategori utifrån vår analysmodell är själva valet av alternativ och det är fråga sex, sju och tretton som ingår i detta block. Dessa frågor ställdes för att se hur bearbetningen av den insamlande informationen gick till, det vill säga se hur de hanterade de olika alternativen som de kommit fram till. Ett exempel på koppling till teorin är fråga sex då vi söker hur de arbetar fram olika alternativ. Teoriavsnittet om begränsad rationalitet beskriver att en beslutsfattare arbetar sekventiellt och aktivt med att ta fram alternativ och med denna fråga vill vi se om detta stämmer överens vad gäller aktuariekonsulten.
Den avslutande kategorin innefattas av själva verkställandet i den aktuariella beslutsprocessen och omfattas av frågorna åtta, nio, fjorton, femton samt sexton. Med dessa frågor var vår ambition att se hur respondenterna förhöll sig till regelverket kring den finansiella rapporteringen. Men även hur aktuariekonsulten kommunicerar med sina kunder om bland annat specialiserad information som kan vara svår att förmedla. Detta exemplifieras genom att fråga fjorton ställdes till våra respondenter. Anledningen till varför frågorna inte redovisats i ordningsföljd är för att vi valde att prioritera frågorna om det nu skulle vara så att någon av respondenterna inte hade tillräckligt med tid att avvara för att besvara alla frågorna.
3.5.2 Intervjusituation
Vissa av våra respondenter hade en önskan om att få ta del av intervjuguiden innan själva intervjun för att kunna förbereda sig. Vi var fullt medvetna om att detta kunde påverka respondenternas svar, men efter noga övervägande valde vi att skicka frågorna till alla våra respondenter. Detta gjordes för att vi ville visa våra respondenter att frågorna var av relevans och att vi inte skulle slösa på deras dyrbara tid. Själva intervjusituationen utspelade sig på respektive företag och genomfördes i olika konferensrum där vi kunde genomföra intervjun utan att bli störda. Även om vi hade planerat vår intervjuguide i förväg så menar Ahrne et al. att det finns vissa aspekter en intervjuare inte kan förbereda sig på eller kontrollera. Detta eftersom en intervju handlar om att två eller flera identiteter möts i en intervjusituation vilket kan medföra att respondenten antingen känner sig trygg i sin situation för att prata eller inte. (Ahrne et al. 2011) Även då inte alla aspekter kan förberedas eller i förväg övervägas är förberedelsestadiet för den ovana intervjuaren en viktig del i processen. För att få en tydligare struktur och för att inte missa någon viktig fråga i intervjuerna valde vi att utforma och skriva
25
ner dessa i en så kallad intervjuguide. Fördelen med att använda sig av en intervjuguide visade sig även i efterarbetet då det insamlade materialet blev lättare att sammanställa och koda. Ännu en viktig del inför intervjuer är att vara påläst så att intervjuaren kan ställa adekvata följdfrågor och visa ett genuint intresse för det respondenten har att förmedla, så att vi som forskare kan få ut mer ifrån intervjusituationen. (Ahrne et al. 2011)
Frågorna i intervjuguiden hade vi skapat utifrån teoriavsnittet och var formulerade på ett sådant sätt att ja och nej frågor undveks. Fördelen med att vi använde oss utav öppna frågor var att ge respondenterna möjligheten att associera fritt kring den frågeställning som ställts utifrån deras yrkeserfarenhet och egna åsikter. För att maximera nyttan av intervjusituationen valde vi att ställa följdfrågor när tillfälle gavs. Men även andra anpassningar gjordes i intervjusituationen då vi fick anpassa sättet att ställa frågorna på till de olika respondenterna. Detta eftersom respondenterna är olika individer, några var ganska pratglada medan vi med andra respondenter fick ställa mer frågor för att hålla intervjun mer levande. (Ahrne et al. 2011) Det vi ville med intervjuerna var att få ut så mycket information som möjligt där respondenternas ståndpunkter och erfarenheter var i fokus. (Bryman et al. 2005) Innan intervjuerna ägde rum fördes diskussioner med medstudenter kring intervjuguiden för att säkerställa att frågorna var tillräckligt tydliga, förståbara och relevanta för ämnet. Av strategiska skäl valde vi att utföra den första intervjun i slutet av en vecka och nästföljande intervju veckan därefter. Fördelen med detta agerande var att vi fick möjligheten att genomföra en snabbutvärdering av våra frågor efter att ha pratat med någon vars spetskompetens var inom vårt valda ämnesområde.
Efter att vi fört en diskussion sinsemellan föll valet att vi skulle genomföra en bandinspelning av de tilltänkta intervjuerna. Detta för att kunna fokusera på vad respondenten försökte förmedla samt hålla diskussionen vid liv istället för att anteckna under intervjuns gång. Till vår hjälp för att genomföra en bandinspelning valde vi att använda en diktafon och därmed hade vi möjligheten att spara rådata med god kvalitet för kommande transkribering. (Ahrne et al. 2011)