Enkätundersökningen syftade till att se skillnader i elevernas intresse för böcker och deras läsvanor sedan de var med i Bokslukaren. I denna del av undersökningen har eleverna även själva fått svara på vad de tycker om projektet.
Om barnens läsvanor
Den första frågan, Tycker du om att läsa böcker?, var av mer grundläggande karaktär. Den syftar till att se hur eleverna tycker om att läsa eller inte påverkar deras läsvanor och vad de tycker om Bokslukaren. Det var anmärkningsvärt få elever som svarade att de inte tyckte om att läsa, vilket också stämmer med de rapporter som visat att detta är en ålder barnen läser mycket, en bokslukarålder. På frågan Brukar du läsa böcker även när du inte måste?, svarade anmärkningsvärt få flickor att de inte brukar det, av vilka den ena flickan var en av de två som svarade att de tyckte om att läsa. Hos pojkarna var det många mer, hela elva stycken som inte brukar läsa när de inte måste. I dessa fall får man förutsätta att det ligger andra skäl till att de inte brukar läsa, som exempelvis tidsbrist, eftersom bara fyra pojkar uppgett att de inte tyckte om att läsa.
Frågan Brukade du läsa mycket innan du var med i tävlingen Bokslukaren? Här kunde man se att mer än hälften av både flickorna och pojkarna inte tyckte att de brukade göra det. Detta visar vilken positiv påverkan projektet har på elevernas läsvanor.
Även nästa fråga Läser du mer nu när du är med i Bokslukaren?, visar att projektet haft en positiv påverkan på elevernas läsvanor. Syftet med frågan var att se om Bokslukaren har påverkat elevernas redan existerande läsvanor, och resultatet visade också att den har det. Nästan en majoritet av både pojkarna och flickorna menar att de läser mer under Bokslukaren. Det betyder att även de som på fråga tre har uppgett att de brukade läsa mycket innan Bokslukaren läser mer nu, vilket visar att Bokslukaren haft positiv inverkan även på de redan läsvana eleverna. Positivt är också att de flesta av dem som inte läser mer nu är elever som har uppgett att de läste mycket innan Bokslukaren, tre av
pojkarna och tre av flickorna. Det betyder att endast en flicka och en pojke som inte brukade läsa mycket innan har fortsatt att inte göra det under Bokslukaren.
Syftet med Bokslukaren är ju att få upp barnens intresse för böcker och läsning. Som ovanstående svarsfrekvens och lärarnas observationer har visat har projektet även haft denna inverkan på eleverna. Därför var det intressant att se om eleverna kommer att fortsätta läsa mycket även efter Bokslukaren. Inom forskningen har man varnat för ”en överdrivet kvantitativ syn på elevers läsande med en pedagogik som går ut på att uppmuntra och belöna elever för att de läser så många böcker som möjligt.”77 Detta belöningssystem har visat sig slå tillbaka då barnet slutar att läsa när belöningen tas bort. Även Chambers varnar för att…”om vi är tvingade till att läsa, av plikt eller yttre krav, utan att förvänta oss något större utbyte kommer vi troligen också tycka att det är tråkigt.”78 Frågan Kommer du att läsa mer efter att tävlingen är slut?, syftade därför till att se vilken mer långsiktlig effekt projektet haft på elevernas läsvanor. De elever som bara läst ”av tvång” eller på grund av belöning kommer inte att läsa i samma utsträckning, medan de elever som fått upp intresset för läsning, så som syftet med Bokslukaren är, kommer att göra det. Svarsfrekvensen visar att de flesta av eleverna tror sig komma att läsa mer även efter Bokslukaren. Majoriteten av de pojkar som inte tänker upprätthålla sin läsfrekvens efter Bokslukarens slut har svarat att de inte brukar läsa när de inte måste på fråga två, och att de inte brukade läsa mycket innan de var med i Bokslukaren på fråga tre. Två av pojkarna har även angett att de inte tycker om att läsa böcker på fråga ett, medan en tredje pojke svarade att han gjorde det.
Alla av de flickor som svarat att de inte kommer att läsa mer efter Bokslukaren har tidigare svarat att de inte brukade läsa mycket innan tävlingen på fråga tre. Två av dem har tidigare svarat att de tycker om att läsa böcker och två har svarat att de brukar läsa böcker även då de inte måste. Här kan man då dra slutsatsen att Bokslukaren inte har fått upp något bestående intresse för läsning hos dessa elever, och att de kommer att återgå till sina gamla läsvanor. Om Bokslukaren
Eleverna har även fått svara på hur de själva känner om det projekt som riktas mot dem. Svarsalternativen var Bra eller Dåligt, varvid en överhängande majoritet tycker att Bokslukaren är bra.
77
Limberg (2003) s. 54.
78
Denna höga svarsfrekvens innefattar alltså även ett par av de elever som inte tycker om att läsa, eller som inte kommer att läsa mer efter att tävlingen är slut. Här får man förutsätta att det är andra aspekter av Bokslukaren än själva läsningen som eleverna tycker om, som exempelvis responsaktiviteterna. För att få svar på detta hade jag som följdfråga till dessa svarsalternativ, där eleverna fått motivera varför de tyckt att tävlingen var bra eller dålig.
Här är det en övervägande majoritet elever som tycker Bokslukaren är bra just på grund av att själva läsningen är rolig.
Även lästräningen som blir i samband med projektet ses som bra, sammanlagt nitton elever har en sådan typ av motivering till att Bokslukaren är bra.
Tio stycken av eleverna lyfte fram tävlingsaspekten som förklaring till att Bokslukaren är bra, pojkarna motiverade här mer allmänt att det är roligt att tävla, medan nästan alla flickor hade själva vinsten och vinnandet som motivering.
Av de tre elever som tyckte Bokslukaren var dålig var två pojkar som motiverade med att själva läsningen var tråkig. Det är samma pojkar som uppgett att de inte tycker om att läsa tidigare i enkäten. En flicka tyckte Bokslukaren …”inte var så kul.” Samma flicka har uppgett att hon tycker om att läsa tidigare i enkäten, så här kan man dra slutsatsen att det är något annat med projektet som inte känns så roligt för henne.
Enkätundersökningen har alltså visat att Bokslukaren haft en positiv påverkan på elevernas läsvanor. Undersökningen har bland annat visat att mer än hälften av dem som både inte tycker om läsning och inte brukar läsa mycket innan Bokslukaren kommer att fortsätta att göra det efter. Undersökningen har också visat att samtliga av de tjugo elever som brukade läsa mycket före Bokslukaren tror att de kommer fortsätta läsa mer efter Bokslukarens slut. Detta visar vilken positiv påverkan projektet har haft även på de redan läsvana eleverna.
En stor majoritet av eleverna har alltså fått ett ökat bok- och läsintresse efter att de har varit med i Bokslukaren, och att majoriteten av eleverna som tyckte att Bokslukaren är ett bra projekt, hela femtio stycken. Detta visar att även de elever som inte varit så intresserade av läsning och uppgett att de inte kommer fortsätta läsa mer sedan, ändå tyckt att projektet har varit roligt.
Sammanfattning
På grund av de olika larmrapporter om barn och barns läsning som kom under 1990-talet beslutade regeringen att införa ett nytt stöd för inköp av litteratur för barn och unga till folk- och skolbibliotek. Samtidigt infördes ett särskilt stöd till läsfrämjande verksamhet för barn och unga. På grund av detta stöd har olika läsfrämjande projekt och verksamheter kunnat bedrivas runt om i landet.
Ett sådant projekt är Bokslukaren i Gävle, vilket startade år 2002 på initiativ av skolbibliotekskonsulenten Gunilla Hebert. Projektet består av en tävling som vänder sig till barn i åk tre och fyra i Gävle kommuns grundskolor. Tävlingen går ut på att läsa så många sidor som möjligt under en tidsperiod, och man tävlar både individuellt och klassvis. Målet med projektet är att få alla barn att tycka om att läsa – att göra dem till bokslukare – och att på ett medvetet och lustfyllt sätt arbeta med att stärka och utveckla vars och ens läsförmåga, och därmed ge dem möjligheten att tillägna sig en absolut nödvändig basfärdighet för att klara av skolan, framtiden och livet.
Mitt syfte med denna uppsats har varit att göra en utvärdering av detta projekt, främst ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta perspektiv är delvis grundat på forskaren Aidan Chambers teorier om lässtimulans och god läsmiljö. Han menar bland annat att det finns fyra grundläggande komponenter som skapar en god läsmiljö: lästid, högläsning, bra bokbestånd och lärarledda boksamtal. Läsmiljö ska här förstås som läsningens sociala sammanhang, och inte bara den fysiska miljö i vilken läsningen äger rum. De frågeställningar jag syftat till att få svar på genom min undersökning var:
Hur väl uppfyller Bokslukaren dessa kriterier på bra läsmiljö? Hur fungerar detta arbetssätt egentligen som läsfrämjande redskap? Vad tycker barnen själva om tävlingen?
Vilka resultat kan man se gällande barnens läslust och läsförmåga?
Jag valde att både göra intervjuundersökningar och enkätundersökningar för att få svar på mina frågeställningar. Jag valde att intervjua fyra lärare på Gävles
grundskolor vilka är delaktiga i projektet. Intervjuerna bestod av frågor vilka delvis var teorianknutna till Chambers, och delvis var av en mer utvärderande karaktär. Undersökningen visar att Bokslukaren till stor del uppfyller de kriterier för god läsmiljö som utarbetats av Chambers. Den visar också att projektet haft positiv påverkan både på barnens läsförmåga och deras intresse för böcker. Det som sågs negativt med projektet var främst den stresspåverkan sidräknandet har haft för en del av eleverna, främst då de lässvaga.
Enkätundersökningen riktade sig till barnen som var delaktiga i projektet. De fick både svara på frågor om sina läsvanor och om Bokslukaren. Enkätundersökningen har visat att en stor majoritet av de elever som inte brukade läsa mycket före Bokslukaren har gjort det under projektets gång, och kommer att fortsätta läsa mer även efter Bokslukarens slut. Samma gäller de elever som uppgett att de brukade läsa mycket redan innan Bokslukaren, vilket visar att projektet haft en positiv påverkan både på de redan läsvana och de inte så läsvana grupperna. Endast 7 av de 53 deltagande eleverna har uppgett att de inte kommer läsa mer efter projektets slut. Samtliga av dessa brukade inte läsa mycket innan projektet, och 4 av dem tycker överhuvudtaget inte om att läsa.
Eleverna fick också en möjlighet att svara på om de tycker Bokslukaren är Bra eller Dålig, varpå hela 50 stycken av de tillfrågade eleverna tyckte Bokslukaren var bra. Detta innebär att även en majoritet av de elever som inte är så intresserade av själva läsningen tyckt att Bokslukaren varit ett bra projekt. I motiveringarna till varför Bokslukaren är bra var den främsta orsaken just att man får läsa mycket och att det är roligt att läsa. Många av eleverna tyckte att Bokslukaren är bra på grund av den lästräning den innebär. Det var även många elever som tyckte att Bokslukaren är bra för att man är med i tävling, då det är spännande och man kan vinna.
Resultatet av mina undersökningar visar att Bokslukaren till stor del följer Chambers kriterier för god läsmiljö, och har fungerat bra som läsfrämjande redskap. Av barnen har en övervägande majoritet svarat att de tycker tävlingen är bra, och projektet har haft en positiv påverkan på barnens läslust och läsförmåga.