Analys av pedagogintervjuer

Genom samtliga pedagogintervjuer, både pedagoger från förskoleklasser och i årskurs ett och två, kan det ses att alla använde sig av att läsa högt/högläsning i sin undervisning på ett eller annat sätt. En pedagog från förskoleklass och en från skolår ett använde sig av att läsa högt dagligen medan de andra använde sig av detta i varierad utsträckning.

Här kan det då ses att det finns skillnader på hur pedagogerna använder sig av att läsa högt/högläsning i de olika verksamheterna.

Pedagogerna använde sig av högläsning på två olika sätt. De använde sig av högläsning för att skapa en skön, mysig stund tillsammans. Detta skedde oftast vid korta samlingar så som vid fruktstunden, morgonsamling eller som en avslutning på dagen. Högläsning användes också på ett mer målmedvetet tillvägagångssätt i undervisningen för att arbeta med barns språkutveckling utav fyra av de sex intervjuade pedagogerna.

Gemensamt för alla pedagoger som intervjuats är att de använder sig av ett specifikt material i sitt arbete med barns språkutveckling även om de också använder sig av skönlitteratur och andra texter av olika slag. Det material de använder sig av är Trulle- materialet som är utarbetat och avsett för barns läs- och skrivinlärning. Materialet innehåller bland annat sagor, småböcker, arbetsböcker och högläsningsbok.

Ett gemensamt drag hos de intervjuade pedagogerna är att de lägger stor vikt vid att samtala och bearbeta de texterna som de använder sig av i sin undervisning. De poängterar att detta är viktigt för att de ska kunna se att alla barn förstår och hänger med i de olika texterna. Barnen kan även få ett större ordförråd då de samtalar om ord, men även för att barnen då tränar sig i att lyssna på varandra och höra vad kompisen säger. Detta gäller både vid upplevelseläsning, högläsning från böcker som är kopplade till undervisningen samt av egna skrivna texter både då pedagogen skriver men även då barnen skriver egna texter.

Genom intervjuerna upplevs det som att samtliga pedagoger tycker att högläsning/läsa högt har betydelse för barns språkutveckling. Tittar vi sedan på våra observationer så kan vi tycka att detta inte stämmer. Detta undrar vi vad det beror på. Det de säger vid intervjuerna stämmer inte överens med hur alla pedagogerna arbetar i sin undervisning. En av pedagogerna lägger stor vikt på att undervisningen ska ske på ett lekfullt sätt. Några av pedagogerna tycker att högläsning och samtal av olika texter kan skapa större ordförråd hos barnen då dessa pedagoger tycker att många barn idag har ett sämre ordförråd. Alla pedagoger tycker att när de använder sig av högläsning så ger det förutom språkutveckling även en gemenskap och närhet till varandra i gruppen. Något som lagts märke till är att pedagogerna tar upp många viktiga saker som högläsning/att

läsa högt kan bidra till för barns språkutveckling. Det var däremot ingen av de intervjuade pedagogerna som nämnt något direkt om dess betydelse för att lära sig läsa och skriva

Hos samtliga pedagoger i intervjuerna uppfattas det som om att de har en gemensam tro att högläsning/läsa högt på olika sätt kan hjälpa barnen att få ett bättre ordförråd och en större språkförståelse. Pedagogerna tycker också att barnen lär sig lyssna och koncentrera sig vid högläsning. Vad det gäller den rena upplevelseläsningen uppfattas det som om pedagogerna väljer att använda sig av detta för att alla barn kanske inte får den här upplevelsen i hemmet. Beträffande detta förstås det som om pedagogerna tycker det är viktigt att barnen får den här stunden tillsammans med andra för att känna gemenskap men även för att det är ett sätt att samla barnens tankar och funderingar.

Alla pedagoger är överens om att det är viktigt med ett nära fungerande samarbete mellan föräldrar och pedagogerna. Där lägger de stor vikt vid att föräldrarna läser för och med sina barn i hemmet även då barnen själva lärt sig läsa. Två av pedagogerna poängterade också vikten av att låta barn och unga ta del av den kultur och tradition som finns när det gäller olika litteratur t.ex. våra sagoskatter och andra berättelser. Detta eftersom barn idag många gånger inte har tagit del av den skrivna texten utan fått in det genom andra kanaler som t.ex. film, data eller tv-spel. Genom den här nya tekniken kan barn få en annan bild och uppfattning av berättelserna, därför anser pedagogerna att de även bör få ta del av den skrivna versionen (originalversionen).

Det uppfattas som att alla pedagoger tycker det är viktigt att de själva läst de texter som de använder sig av i sin undervisning. Det tolkas av oss som att det är viktigt att pedagogerna är förberedda och pålästa så att högläsningen blir en upplevelse och för att pedagogerna kan vara förberedda på de samtal som kan uppstå. Pedagogerna tycker att när de använder sig av högläsning av texter eller läser högt på annat vis skapas det gemensamma samtal och diskussioner som kan berika alla. Dessa samtal handlar ofta om barnens egna uppfattningar där barnen tar hjälp av sina tidigare erfarenheter. Pedagogerna tycker också det är viktigt att barnen får läsa högt i olika sammanhang för att utveckla sitt språk och stärka sitt självförtroende.

Vid intervjuerna har det fåtts en uppfattning av att alla pedagoger tycker det är stimulerande och roligt att läsa högt på olika sätt i sin undervisning. Det märks också att pedagogerna tycker det är en stor tillgång att ha egna bibliotek på sina skolor. Detta för att öka barns intresse för litteratur av olika slag samt genom att pedagogerna får ett stort stöd av bibliotekarien.

6 DISKUSSION

Vårt arbete om betydelsen av att läsa högt för barns språkutveckling har varit intressant, roligt och givande för oss att få utföra. Genom att få göra detta arbete har nya funderingar och tankar om att läsa högt och dess betydelse för barns språkutveckling uppstått. Erövring av ny kunskap och en bättre förståelse kring detta ämne har uppstått. I den här avslutande delen har det försökts knyta ihop innehållet till en helhet från början till slut. Här redovisas diskussion och slutsatser kring detta.

I första delen av arbetet tas det upp en kort historisk tillbakablick på de böcker som är skrivna och riktade mot barn. I denna del finns även en teoribakgrund där det valts att skriva om Piagets och Vygotskijs syn på hur barn utvecklar sitt språk. Efter dessa har det tagits upp vad olika forskare säger om barns språkutveckling. Sist men inte minst följer de styrdokument som pedagoger ska använda sig av i sitt pedagogiska arbete, dessa är Lpo 94 och Kursplanerna.

Studien inriktas mot pedagoger som arbetar med barn från förskoleklass till årskurs två. Syftet med studien var att få en inblick i hur pedagoger tänker kring att läsa högt/högläsa och dess betydelse i sitt arbete med barns språkutveckling, även hur de kan tänkas arbeta med hjälp av detta. Syftet var aldrig att utföra en riksomfattande undersökning eller att få en generell bild på hur pedagoger arbetar med barns språkutveckling. När vi gick ut för att hitta intresserade skolor och pedagoger som skulle kunna tänka sig att bli intervjuade stöttes det aldrig på några hinder. Tvärtom var det många som ville bli intervjuade och därför valdes det ut sex pedagoger av dessa. Vi valde att intervjua två pedagoger från varje årskurs från förskoleklass till årskurs två. Alla skolor och pedagoger hade redan i förväg fått ett informationsbrev där information om syftet och vår undersökning redogjorts. Valet att använda kvalitativa intervjuer var för att detta kändes mest relevant och bäst då önskan fanns att intervjuerna skulle bli mer som en samtalsdialog oss emellan.