3.4.1 Inledning
Ett antal domar har avkunnats på resultatutjämningens område men rättsläget är fortfaran- de oklart, framför allt vad gäller koncerner. Nedan kommer konsekvenserna av de behand- lade domarna att analyseras för att skapa an bredare förståelse.
3.4.2 För företag med fasta driftställen
I rättsfallet AMID slog EG-domstolen fast att fasta driftställen inte får diskrimineras ut- ifrån var de är etablerade. En anledning till att medlemsstaterna har accepterat detta är att de endast har begränsad beskattningsrätt vad gäller fasta driftställen etablerade inom den egna staten. De flesta dubbelbeskattningsavtal ger medlemsstaterna en rätt att ta ut källskatt på den inkomst som genererats inom statens gränser. Därför får både medlemsstaten där det fasta driftstället är etablerat och den stat där sätet finns varsin del av skatteintäkterna. Problemet med dubbelbeskattning elimineras genom att det i de flesta dubbelbeskattnings- avtal finns en av två metoder som beskrivs i OECD:s dubbelbeskattningsavtal. Dessa går ut på att företaget antingen får avräkna den källskatt som betalats i den andra medlemssta- ten från den bolagsskatt som betalas i den egna staten (credit-metoden) eller undanta den inkomst som härrör sig till det fasta driftstället vid beräkningen av det beskattningsbara re- sultatet i hemviststaten (exempt-metoden).
Det är naturligt att medlemsstaterna har accepterat gränsöverskridande resultatutjämning mellan företag och fasta driftställen. Enligt de flesta dubbelbeskattningsavtal har medlems- staterna rätt att ta ut en källskatt och får därför in skatteintäkter trots att de endast har en begränsad beskattningsrätt. Eftersom företagens totala skattebelastning endast berörs mar- ginellt då det finns metoder som eliminerar dubbelbeskattningen är de problem som upp- stått i samband med gränsöverskridande resultatutjämning mycket färre än vad som är fallet med koncerner. Företag kan påverkas negativt då till exempel exempt-metoden används och skatten i etableringsstaten är högre än den i hemviststaten. Företaget har då betalat en högre skatt än vad som hade varit fallet om det fasta driftstället var etablerat i samma stat som sätet. Kommissionen, medlemsstaterna och företagen är alla nöjda med hur situatio- nen ser ut idag. Den inre marknaden främjas samtidigt som medlemsstaterna får de skatte- intäkter de har rätt till och företagens totala skattebelastning endast påverkas nämnvärt.
3.4.3 För företag inom koncerner
I dagsläget finns det inget internationellt system som tillåter gränsöverskridande resultatut- jämning för koncerner inom EU. EG-domstolen har slagit fast i flera domar att en lagstift- ning som förbjuder gränsöverskridande resultatutjämning för koncerner strider mot etable- ringsfriheten i artikel 43 i EG-fördraget men har även i samma mål accepterat de rättfär- digandegrunder som medlemsstaterna har anfört. I det avgörande där resultatutjämning tilläts ansågs medlemsstatens lagstiftning vara oproportionell mot det syfte som den var äg- nad att uppnå. Marks & Spencer hade i det fallet uttömt alla möjligheter att utnyttja förlus- ten i den medlemsstat där dotterbolaget var etablerat men eftersom bolaget skulle avvecklas fick moderbolaget rätt att beakta förlusten.
Anledningen till att medlemsstaterna protesterar mot tillåtandet av gränsöverskridande re- sultatutjämning är att de i dagsläget har full beskattningsrätt för de dotterbolag som är eta- blerade inom den egna staten. Om koncerner skulle tillåtas att resultatutjämna ser med-
lemsstaterna en stor risk i att dotterbolagens resultat flyttas från den egna staten till en stat med lägre skattebelastning. Detta skulle innebära att stora skatteintäkter går förlorade för medlemsstaterna. Eftersom skatteintäkterna används för att finansiera statsfinanserna är hela skatteområdet mycket politiskt laddat och medlemsstaterna vill därför inte ge upp be- stämmanderätten och kontrollen över skatteintäkterna. Det är svårt att förutse vilken effekt gränsöverskridande resultatutjämning skulle få för medlemsstaterna men förmodligen skul- le många stater tvingas justera sin nationella skattebas för att kompensera för minskade bo- lagsskatteintäkter. Något som står klart är att summan av all bolagsskatt som betalas inom EU skulle minska om gränsöverskridande resultatutjämning tilläts. Eftersom koncerner skulle få rätt att beakta förluster i utländska dotterbolag och kvitta dessa mot vinster i mo- derbolaget eller andra dotterbolag skulle koncernens totala vinst och därmed totala skatte- belastning minska. I förlängningen skulle dock gränsöverskridande resultatutjämning gynna medlemsstaterna eftersom koncerner skulle bli mer benägna att etablera nya dotterbolag i andra stater. På så sätt skulle den gränsöverskridande handeln öka och den inre marknaden främjas. Även då skatteintäkterna i inledningsskedet minskar för medlemsstaterna finns ut- sikten att de ändå tjänar på att tillåta gränsöverskridande resultatutjämning eftersom han- deln ökar och därmed företagens beskattningsbara resultat.
Medlemsstaterna har åberopat bland annat skattesystemets inre sammanhang, fördelningen av beskattningsrätten och rädslan för skattundandragande som rättfärdigandegrunder för att deras lagstiftning innehåller bestämmelser som hindrar gränsöverskridande resultatut- jämning. EG-domstolen har accepterat dessa som legitima och dömt till medlemsstaternas fördel i de aktuella målen. Dessa argument framstår som rimliga så som situationen ser ut idag. Eftersom det inte finns något enhetligt system inom EU riskerar medlemsstaternas farhågor att besannas om gränsöverskridande resultatutjämning ”släpps fritt” i nuläget. Ett bättre alternativ är att harmonisera bestämmelserna kring detta område, antingen genom en gemensam konsoliderad bolagsskattebas för ett mindre antal medlemsstater eller genom ett direktiv om enbart gränsöverskridande resultatutjämning. Dessa två alternativ diskuteras nedan under 5.4.
3.4.4 Sammanfattning
Rättsläget ser idag olika ut för företag och koncerner. Företag tillåts att resultatutjämna även när det fasta driftsstället är etablerat i en annan medlemsstat medan koncerner endast i vissa specifika fall tillåts att göra detsamma. När det gäller företagens situation är både före- tagen själva, medlemsstaterna och kommissionen nöjda. Resultatutjämning tillåts för före- tag vilket uppmuntrar etableringar utomlands och främjar den inre marknaden samtidigt som alla medlemsstater får sin beskärda del av skatteintäkterna. För koncerner ser dock förhållandena annorlunda ut. Medlemsstaterna är rädda att deras kontroll över bolagsbe- skattningen skall gå dem ur händerna och EG-domstolen har hittills accepterat deras argu- ment och förbjudit gränsöverskridande resultatutjämning utom i vissa specifika fall. För att lösa de problem som kvarstår på området har kommissionen arbetat för att finna en lös- ning under nästan 20 års tid. Resultatet av detta arbete kommer att behandlas i nästa av- snitt.