4.4 Ur medlemsstaternas synvinkel
4.6.7 Enhällighet och implementering
Förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer förmodligen att ta for- men av ett direktiv som måste antas enligt artikel 94 i EG-fördraget.222 De komplikationer som idag förekommer med gränsöverskridande resultatutjämning skulle försvinna om ett direktiv angående en gemensam konsoliderad bolagsskattebas antogs. För att detta skall vara möjligt måste rådet enhälligt besluta att förslaget skall godtas som ett direktiv. Det kan ses som en omöjlig uppgift då samtliga medlemsstater måste enas kring ett beslut. Ett fler- tal åtgärder har därför vidtagits för att rådet skall godkänna förslaget, bland annat har ett nära samarbete pågått med medlemsstaternas skatteexperter för att se till att kommissio- nens lagförslag är godtagbart för medlemsstaterna.223 Kommissionen har även under arbe-
219 Controlled Foreign Corporation rules.
220 CCCTB WG, CCCTB: possible elements of technical outline, p. 122 och 127. 221 CCCTB WG, CCCTB: possible elements of technical outline, p. 129.
222 CCCTB WG, CCCTB: possible elements of technical outline, p. 7.
223 KOM(2006) 157 slutlig, Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram: Framstegen hittills och de nästa stegen på vägen mot en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, s. 11.
tet klargjort att den inte har för avsikt att utvidga arbetet till att även omfatta harmonisering av skattesatsen.224 Med tanke på att det historiskt sett har varit svårt att anta direktiv på den
direkta beskattningens område har kommissionen inför förslaget till detta direktiv ansträngt sig för att få till en överenskommelse mellan medlemsstaterna. Det verkar trots det mindre troligt att förslaget skulle godtas med enhällighet i rådet då många medlemsstater är måna om sin skattebas som ofta har stor betydelse för statsfinanserna. Det kan även finnas med- lemsstater som är oroliga för den konkurrens mellan skattesatserna som en gemensam bo- lagsskattebas skulle innebära. I nuläget är det svårt att beräkna den effektiva skatten i varje medlemsstat, med en gemensam bolagsskattebas skulle denna svårighet försvinna.
Arbetsgruppen har anfört att det kommer att vara omöjligt att reglera samtliga detaljer i di- rektivet. Istället skall direktivet godtas i enlighet med komitologibeslut225 för att skattebasen
på ett enkelt sätt skall kunna hållas uppdaterad. På så sätt blir basen mer flexibel. Detta kan dock skapa ett osäkerhetsmoment hos medlemsstaterna då basen kan förändras i olika hän- seenden. Arbetsgruppen har i sin rapport inte angett vilka delar som skulle regleras i direk- tivet vilket gör det svårt att föra den diskussionen vidare. Det är dock föga troligt att med- lemsstaterna är villiga att anta något som de känner en osäkerhet inför.
I det fall direktivet angående en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle antas är det upp till medlemsstaterna att inkorporera eller implementera detta. Då det i princip står medlemsstaterna fritt att välja på vilket sätt implementeringen skall ske, förutom att inne- börden i den nationella lagstiftningen skall vara densamma som i direktivet, medför det au- tomatiskt att bestämmelserna tolkas på olika sätt.226 Problem som kan uppstå är att med-
lemsstater tolkar vissa bestämmelser i direktivet felaktigt som i efterhand måste rättas till. Vidare skall implementeringen ske inom en tidsram.227 Denna respekteras inte alltid utan implementeringen drar lätt ut på tiden.
Historiskt har det varit väldigt svårt att anta direktiv på den direkta beskattningens område, endast fem direktiv har hittills antagits. Detta kan ha flera orsaker; det mest naturliga argu- mentet är att den direkta beskattningens område faller under medlemsstaternas kompe- tensområde och att varje medlemsstat har rätt att lägga in sitt veto mot ett förslag. Vid medlemsstaternas inträde till den Europeiska gemenskapen var det inte självklart att har- monisering skulle ske på detta område. Ytterligare en anledning till medlemsstaternas ovilja är att skatteintäkterna ofta finansierar statsfinanserna. Det är förståeligt att det känns osä- kert att släppa kontrollen för utvecklingen på bolagsbeskattningens område när det finansi- erar bland annat välfärd, sjukvård och utbildning. Det bör dock tas i beaktning att intäkter- na från bolagsbeskattningen ofta utgör en mindre del av de sammanlagda skatteinkomster- na. Vidare medför en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inte att intäkterna från före- tag och koncerner helt upphör. Det är endast beräkningen och fördelningen av skatten som kommer att regleras i basen, skattesatsen får medlemsstaterna på egen hand bestämma. Somliga medlemsstater är förmodligen oroliga för att även skattesatserna till slut skall har- moniseras. Trots att kommissionen har anfört att det inte finns planer på det för tillfället
224 KOM(2007) 223 slutlig, Framstegen under 2006 och de kommande stegen på vägen mot ett förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, s. 7.
225 Council Decision of 28 June 1999 laying down the procedures for the exercise of implementing powers conferred on the Commission 1999/468/EC, artikel 5.
226 Artikel 249 EG-fördraget.
skulle det vara ett naturligt steg i framtiden efter att skattebasen harmoniserats för att upp- nå målet med en inre marknad.
4.6.8 Sammanfattning
Det finns ett antal områden som skulle kunna innebära problem vid implementeringen av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Ett av de största är hur vinster och förluster skall fördelas mellan de olika koncernbolagen. Att ena medlemsstaterna kring vilka faktorer som skall viktas på vilket sätt i en fördelningsmekanism har visat sig vara svårt. Även grän- sen för när konsolidering skall ske är problematisk. Att kontrollera ett dotterbolag till 75 procent är en relativt lågt satt gräns och det finns utrymme att skatteplanera genom att kon- trollera förlustbolag till 75 procent och vinstbolag till 100 procent. Även andra möjligheter tills skatteupplägg kommer att utkristalliseras om förslaget väl antas men det är svårt i detta läge att spekulera om olika tillvägagångssätt. Ett problem som redan nu står klart är dock problemet med så kallade skatteparadis som förmodligen kommer att kvarstå även efter en eventuell implementering. Då kommissionen har uttryckt att IAS/IFRS inte kommer att användas som utgångspunkt för den gemensamma bolagsskattebasen kommer alla med- lemsstater att ha kvar sina nationella redovisningssystem. När dessa system skall anpassas till basen kan det inledningsvis innebära stor osäkerhet. Ett av de största och viktigaste problemen med ett förslag till gemensam konsoliderad bolagsskattebas är hur enhällighet i rådet skall nås och hur ett eventuellt direktiv sedan skall implementeras. Eftersom samtliga medlemsstater måste vara eniga för att direktivet skall godtas i rådet krävs det att de accep- terar det slutgiltiga direktivförslaget. Då förslaget tar formen av ett direktiv måste detta im- plementeras i de olika medlemsstaterna. Ofta leder detta till att medlemsstaterna implemen- terar direktiv på olika sätt, genom att till exempel inkorporera direktivet i sin egen lagstift- ning, vilket skapar osäkerhet för företag och koncerner som verkar i flera medlemsstater.
4.7
Sammanfattning
En gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle eliminera många av de problem som fö- retag och koncerner idag upplever på den inre marknaden, till exempel gränsöverskridande resultatutjämning. Arbetsgruppen, som är tillsatta av kommissionen för att utforma ett för- slag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, har under hösten 2007 publicerat en rapport vilken presenterar många av de tekniska lösningar som skall tillämpas på det slutgiltiga förslaget. För företag och koncerner skulle den gemensamma bolagsskat- tebasen innebära att de tillåts beräkna ett konsoliderat resultat baserat på bolagsskattebasen. Detta skall sedan fördelas på de olika fasta driftställena och dotterbolagen genom en för- delningsmekanism så att varje medlemsstat får sin del av skatteintäkterna. Företagen är övervägande positiva till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. De största anledning- arna är att de endast behöver rätta sig efter en uppsättning av skatteregler istället för dagens 27. Vidare skulle den gemensamma skattebasen innebära att resultatutjämning tillåts och bolagens totala skattebelastning därmed minskar. Medlemsstaterna är mer skeptiska till in- förandet av den gemensamma bolagsskattebasen eftersom de är oroliga för att ge upp sin suveränitet på bolagsbeskattningens område medan kommissionen ser positivt på förslaget då de tror att den inre marknaden främjas.
Det finns dock vissa aspekter i arbetsgruppens rapporter som redan nu kan identifieras som problemområden. Några av dessa berör de tekniska lösningarna i förslaget, bland an- nat konsolideringsgränsen och fördelningsmekanismen. En känslig fråga är när en koncern skall tillåtas att konsolidera sitt resultat och många avvägningar måste göras för att gränsen
inte blir för låg eller för hög. Fördelningsmekanismen behandlas inte i arbetsgruppens se- naste rapport utan hanteras separat av en speciell undergrupp. Anledningen till detta är att frågan är laddad då samtliga medlemsstater vill se till att de får sin beskärda del av det kon- soliderade resultatet. Andra frågeställningar som rapporten ger upphov till är huruvida ett framtida förslag kan lösa de problem som idag finns på den inre marknaden. Både skatte- upplägg och skatteparadis är exempel på sådana. Företag och koncerner på den inre mark- naden försöker oftast minimera sin skattebelastning. Ett förslag till nytt regelverk måste ta hänsyn till detta och utformas på ett sätt som inte kan missbrukas. Skatteparadis anses idag vara ett problem på den inre marknaden. Dock är det tveksamt om en gemensam konsoli- derad bolagsskattebas skulle lösa detta problem. Det är endast skattebasen som kommer att harmoniseras medan bestämmandet över skattesatserna ligger kvar hos medlemsstaterna. Även vissa problem som kan uppkomma i samband med införandet av ett eventuellt direk- tiv berörs. Medlemsstaterna har i dagsläget olika redovisningssystem som måste anpassas till hur arbetsgruppen föreslår att den gemensamma bolagsskattebasen skall beräknas. Vida- re kvarstår ett av de viktigaste problemen med att det krävs enhällighet i rådet för att ett di- rektiv på bolagsbeskattningens område skall antas.