Analys

Nedan i analysen kopplas resultatet till studiens frågeställningar kring hur

textuppgifterna i läromedlet har anpassats. Detta kan kopplas till studiens syfte som var att se hur textuppgifter i matematik för årskurs 3 har anpassats till elever med svenska som andraspråk. Det kopplas även till analysverktygets byggstenar i studiens teori och tidigare forskning. Guldgruvan behandlas mest då det är ett läromedel som utges för att vara anpassat, Favoritmatematik 3A som inte utges för att vara anpassat fungerar som referensläromedel.

6.2.1 På vilket sätt är språket i textuppgifter anpassat till elever med svenska som andraspråk i årskurs 3?

Baserat på resultatet synliggjordes två tydliga aspekter som anpassats i läromedlen, meningar och meningsuppbyggnad samt vetenskapliga begrepp och

vardagsbegrepp.

6.2.1.1 Anpassningar av meningar

I resultatet framgår språkets uppbyggnad med fokus på meningar samt

meningsuppbyggnad i textuppgifterna. Meningar i Favoritmatematik 3A var långa och informativa men även delvis upprepande. I Guldgruvan var meningarna korta med tydligt komponenter, uppmanande och med upprepande meningar.

Textuppgifterna i Guldgruvan bestod även av färre antal meningar än uppgifterna Favorit matematik 3A. Att anpassa meningar på det sättet är något som kan kopplas till Petersson (2017) som menar att andraspråkselever bör ha förståelse för det svenska språket för att kunna ha förståelse för de matematiska uppgifterna. Det kan även kopplas till att andraspråkselever gynnas av omformuleringar eller

förtydligande av komponenter i texten (Bernardo, 1999).

6.2.1.2 Vetenskapliga begrepp samt vardagsbegrepp

Resultatet visade även på att textuppgifterna i båda läromedlen använde sig av språkliga redskap som tecken, siffror, bokstäver samt räknesystem. Detta kan kopplas till den sociokulturella teorin där stor vikt i läggs till språkliga redskap vid barnets språkförståelse och inlärning (Lundgren, Säljö & Liberg, 2014). I resultatet synliggjordes även användning av vardagsbegrepp, primära socialisation,

vetenskapliga begrepp samt sekundära socialisation i uppgifterna. Lundgren, Säljö

& Liberg (2014) menar att primära socialisation förväntas eleven få utbyte av i hemmet och den sekundära socialisationen i skolan. Båda läromedlen innehöll vardagsbegrepp dock visade resultatet att Guldgruvan hade fler vetenskapliga begrepp i textuppgifterna än Favoritmatematik 3A. Vilket är något som Barwell (2014) styrker då han menar att begreppsbetydelse är vanligt i

matematikundervisning för andraspråkselever. Om barnet ej får tillgång till en primär socialisation i hemmet, där vardagsbegreppens betydelse förklaras och förstås kan möjligen begrepp ur den sekundära socialisationen med vetenskaplig förklaring bli lättare att förstå och tolka. Detta på grund av att vardagsbegrepp ofta tas för givet att barnet förstår medan vetenskapliga begrepp förklaras tydligt i skolan (Lundgren, Säljö & Liberg, 2014).

Språkliga verktyg som matematiska tecken samt siffror visade inte, utifrån resultatet, på några tydliga skillnader mellan läromedlen.

6.2.2 Hur anpassas textuppgifter i matematikläromedel till den valda målgruppen?

Utifrån resultatet blev framförallt två aspekter som anpassats tydliga, kulturell kontext och svarsmöjligheter.

6.2.2.1 Anpassningar i den kulturella kontexten

En anpassning som synliggjordes i Guldgruvan var förekomsten av kulturella kontexter. Utifrån resultatet av denna studie kunde fler kulturella kontexter urskiljas i Guldgruvan än i Favoritmatematik 3A. En av dessa anpassningar var

användningen av olika mät- och viktenheter som används i bland annat Sverige.

Exempel på detta var kilogram och centimeter. Dessutom förekom textuppgifter med enheten för temperatur som används bland annat Sverige, grader Celsius. För dessa textuppgifter krävs det i enlighet med Vygotskijs sociokulturella teori att eleverna medierar och får en förståelse för både textuppgiften, det språkliga redskapet och användningen av enheternas samt förhållandet mellan exempelvis kilogram och ton, det kulturella redskapet (Lundgren, Säljö & Liberg, 2014).

Guldgruvan har dessutom textuppgifter som berör klockan och något som är väldigt typiskt för Sverige, fem i och fem över halv. Detta är lokalt för Sverige och därför berörs dessa uppgifter av svenskhet. Eftersom Norén (2010) menar att uppgifter har en viss grad svenskhet redan innan den kulturella kontexten är aktuell blir dessa uppgifter extra svenska och kan antas vara komplicerade att förstå för

andraspråkselever. Dock är det troligtvis just därför läromedlet behandlar detta, för att eleverna ska ges möjlighet till ännu ett tillfälle att appropriera den kunskapen.

Det anpassade läromedlet Guldgruvan var även det enda läromedlet som tog upp svenska städer och TV-program i sina textuppgifter. Att läromedlet tar upp dessa gör att andraspråkseleverna exponeras för den kulturella kontexten oftare och i olika sammanhang vilket underlättar för både appropriering av orden samt medieringen av dem (Lundgren, Säljö & Liberg, 2014).

En annan anpassning som blev tydlig var läromedlens olika användning av den kulturella kontexten kronor. I båda läromedlen förekom en kulturell kontext kopplad till den svenska valutan. Som tidigare nämnt är det ord med dubbelmening samt en valuta som endast finns i Sverige, vilket kan göra det svårt för individer från andra länder att förstå värdet av sedlar och mynt. Här blir Noréns (2010) begrepp

svenskhet aktuellt igen då valutan endast förekommer i Sverige. En intressant aspekt är att Favoritmatematik 3A till stor del endast använde ordet kronor i

textuppgifterna, medan Guldgruvan skrev ut förkortningen Kr istället. Detta kan vara ett sätt att försöka undvika dubbelmeningen som ordet kronor i sin helhet har.

På så sätt skulle formuleringen kunna underlätta medieringen av uppgiften för andraspråkselever. Bernardo (1999) skriver att just omformulering av uppgifter gör det enklare för elever att förstå uppgiften, vilket här troligtvis blir fallet.

6.2.2.2 Anpassningar i svarsmöjligheter

Utöver anpassningen av kulturella kontexter fanns det anpassningar kring hur Guldgruvan uppmanar elever att anteckna sina svar. Båda läromedlen har

textuppgifter som ger möjligheten att formulera svar på en linje, i ett rutnät och med tidigare angivna enheter. Däremot hade Favoritmatematik 3A endast angiven enhet vid första uppgiften för att eleven sedan själv ska fylla i enheten för resterande uppgifter. I Guldgruvan stod enheterna alltid utskrivna. Guldgruvan var också det läromedel som erbjöd eleverna meningar med tomma rutor där endast siffror saknades och skulle fyllas i av eleven. Att Guldgruvan hjälper eleverna mer på traven när det gäller att anteckna sina svar kan kopplas till det Barwell (2014) och Petersson (2017) skriver om svårigheter för andraspråkselever och svar. De menar båda att just formuleringen av svar kan vara den svåraste delen för eleverna.

Guldgruvan verkar ha tagit detta i åtanke vid den grafiska utformningen av svarsmöjligheterna.