Resultat

Efter granskning av läromedlen har resultatet delats in i kategorier, dessa är utformade efter de fyra räknesätten eller annat matematiskt innehåll.

Favoritmatematik 3A berör de fyra räknesätten och Guldgruvan berör utöver det även klockan, vikt, längd och volym. Om fler räknesätt kan användas till en uppgift kategoriseras den efter det räknesätt boken avser för uppgiften. Guldgruvan hade färre textuppgifter än Favoritmatematik 3A, vilket var anledningen till att alla textuppgifter i Guldgruvan granskades torts att alla inte ingick i de fyra räknesätten.

6.1.1 Addition – Favoritmatematik 3A

Vid granskning av textuppgifter i räknesättet addition i Favoritmatematik 3A synliggjordes olika aspekter. Den första aspekten som uppmärksammades var meningsuppbyggnaden i textuppgifterna. Meningarna bestod vanligtvis av två till tre meningar med tydliga komponenter.

Den andra aspekten som synliggjordes var vetenskapliga och vardagsbegrepp.

Exempel på vetenskapliga begrepp som synliggjordes var tillsammans och sammanlagt. Dessa är vanligt förekommande begrepp för räknesättet. De

vardagsbegrepp som observerades var tredjeklassare, idrottsförråd samt bankomat.

Den tredje aspekten som uppmärksammades var matematiska tecken och siffror.

Det kunde ej observeras några matematiska tecken i detta räknesätt. De siffror som observerades var till exempel 8, 27, 31, 48, 78, 87 samt 97.

Den fjärde och sista aspekten som hittades i granskningen var den kulturella

kontexten. Som tidigare nämnt innefattar kulturell kontext olika begrepp kopplat till den svenska kulturen. De kulturella

kontexterna som hittades var exempel Kamratposten samt kronor. Begreppen är namn på en tidning och valutan som används i Sverige och i Norden och blir därför kulturella kontexter.

Svarsalternativen som presenterades var linje med svar och förklaring, rutnät med uppställning samt uppmaningen att ringa in rätt svar. Något som även observerades under granskningen var att talen ökade snabbt från ental och tiotal till hundratal.

Figur 1. Favoritmatematik 3A. s. 27.

6.1.2 Addition - Guldgruvan

Vid granskning av textuppgifter i läromedlet Guldgruvan vid addition synliggjordes några aspekter som nedan kommer att presenteras. Den första aspekten som

uppmärksammades var även här meningsuppbyggnaden. Textuppgifterna bestod vanligtvis av en till två meningar. Meningarna var informativa och i vissa fall upprepande (se figur 2).

Den andra aspekten som uppmärksammades var vardagsbegrepp som till exempel cirkus, bandyboll, pannband, racket, fjäderboll, shorts, skor, sockor, bastu, temperatur, nöjespark, bandyklubba, tröja, åka, september och maj. De vetenskapliga begrepp som kunde observeras var förkortningen Kr för kronor, tillsammans samt kostar.

Den fjärde aspekten var matematiska tecken och siffror. De tecken som hittades i granskningen var tecknet för euro, grader i Celsius och additionstecknet. De siffror som behandlas i uppgifterna var ental till tusental, exempelvis 50, 100 och 2000.

Den femte och sista aspekten var kulturell kontext. Den kulturella kontext som kunde observeras i granskningen var begreppen kr, som är en förkortning av den svenska valutan kronor samt Celsius som är en temperaturenhet som används i bland annat Sverige.

För textuppgifterna finns det olika möjligheter till svarsanteckning, linjer, rutnät och vissa enheter fanns angivna. För en textuppgift är svarsmöjligheten att ringa in ja eller nej.

Figur 2. Guldgruvan. Illustratör: Eva Lindén. s. 103

6.1.3 Subtraktion – Favoritmatematik 3A

Vid granskningen av läromedlet Favoritmatematik 3A i räknesättet subtraktion synliggjordes även här flera aspekter som kommer att presenteras nedan. Den första aspekten är meningsuppbyggnader. Texten i textuppgifterna var vanligtvis kort bestående med en till två meningar som var tydligt uppdelade. Det förkom även vissa längre meningar.

Den andra aspekten, vetenskapliga begrepp, synliggjordes i granskningen med begrepp som till exempel skillnaden, kvar, liter, färre samt hur mycket mer. De vardagsbegrepp som synliggjordes var begrepp som sten, sjuk, passagerare, glitterpennor, utelådan, vattentunna samt blomrabatt.

Den tredje aspekten, matematiska tecken samt siffror kunde båda identifieras. De matematiska tecken som kunde begrepp som kunde observeras var – och =. De siffror som observerades var bland annat, 38,47 och 150.

Den sista aspekten som observerades var den kulturella kontexten. Den kulturella kontext som påträffades var ordet liter. Liter blir en kulturell kontext då det är en volymenhet som används i bland annat Sverige. En annan kulturell kontext som synliggjordes var ordet kronor. Som innan nämnt är kronor den svenska valutan och ett ord med dubbelmening. Dubbelmening innebär att ordet kan ha två betydelser.

Det fanns även här olika möjligheter att skriva ned svar för eleverna beroende på uppgift. Vissa uppgifter hade endast en ruta för svaret, andra hade linjer för svar samt uträkning. Några uppgifter hade även rutnät och angiven enhet i svarsfältet.

Figur 3. Favoritmatematik 3A. Illustratör: Tarja Ilola. s. 51.

6.1.4 Subtraktion – Guldgruvan

Under granskningen av subtraktion i läromedlet Guldgruvan upptäcktes flera aspekter. Textuppgifterna bestod av en till två meningar. Meningarna var även vanligtvis upprepande samt avslutades med en fråga.

De vardagsbegrepp som synliggjordes var till exempel sparbössan, sparat, använder, hästen, hönan, katten, grisen, kon, lamadjuret, bastun, temperatur, sjölejon samt flygresor. De vetenskapliga begrepp som observerades var kr (kronor), kostar, skillnaden, kvar, äldre, kg (kilogram) samt yngre.

De matematiska tecken som observerades var subtraktionstecknet samt eurotecknet,

€. Siffror som observerades var exempelvis 9, 145, 232, 326, 388, 500, 653 och 1 ton.

Den kulturella aspekten som kunde observeras var kr, tidigare nämnt är en

förkortning på ordet kronor. Eftersom begreppet är kopplat till den svenska valutan.

En annan kulturell aspekt som synliggjordes var temperaturenheten Celsius vilket är en enhet som används för att mäta temperatur i Sverige. För övrigt berör en uppgift

mätenheterna ton och kg (kilogram) som används för att ange vikt i bland annat Sverige.

De svarsalternativ som presenterades i läromedlet var linjer med angivna enheter samt rutnät för uppställning. Svarsalternativen presenteras tydligt med svar och enhet på samma rad.

Figur 4. Guldgruvan. Illustratör: Eva Lindén. s. 34.

6.1.5 Multiplikation – Favoritmatematik 3A

Efter granskningen av läromedlet Favoritmatematik 3A, i räknesättet multiplikation kunde flera aspekter observeras. Den första aspekten som observerades var

meningarna i textuppgifterna. Textuppgifterna bestod vanligtvis av två till tre meningar.

Den andra aspekten som synliggjordes var vardagsbegrepp samt vetenskapliga begrepp. De vardagsbegrepp som hittades var påsar, kottar, grupper, växter,

rallarrosen, apelsiner, rita samt räkna. De vetenskapliga begrepp som observerades var multiplicera, addera, produkten, differensen, subtrahera, gånger och

sammanlagt.

Den tredje aspekten som observerades var matematiska tecken samt siffror. De tecken som kunde observeras i textuppgifterna var +, =, ×, ÷ och -. Siffrorna som synliggjordes var till exempel 9 och 48.

Kulturell kontext kunde ej observeras i denna granskning.

De olika svarsalternativ som observerades var streck, cirklar, angiven enhet samt rutnät. Vid vissa uppgifter krävdes endast ett kryss i en ruta som svar medan andra uppgifter krävde en uppställning.

Figur 5. Favoritmatematik 3A. Illustratör: Tarja Ilola. s.

147.

6.1.6 Multiplikation och division - Guldgruvan

Efter granskning av läromedlet Guldgruvan kunde endast en textuppgift för multiplikation respektive två för division observeras.

Den första aspekten som synliggjordes var även här meningarna i textuppgifterna.

Texten bestod vanligtvis av en till två meningar. Det förekom även upprepning vid ett fåtal tillfällen.

Den tredje aspekten, vardagsbegrepp som förekom i uppgiften för multiplikation och division var bofink, ungarna, larver och ägg. Textuppgifterna innehöll vissa vetenskapliga begrepp som kan kopplas till division, till exempel lika, tillsammans, hälften och kvar.

Den fjärde aspekten var matematiska tecken och siffror. De siffror som

observerades var 2, 4, 6,16 och 20. Inga matematiska tecken kunde observeras.

Den femte och sista aspekten som observerades var den kulturella kontexten. De begrepp som kunde urskiljas då var ordet vår samt bofink. Vår är en årstid vi har i vissa delar av världens samtidigt som ordet har en dubbelmening. Ordet bofink är kulturell kontext eftersom detta är det svenska namnet på en fågel som är vanligt förekommande i Sverige.

Den möjlighet som finns för uträkning och svar i samtliga uppgifter var linjer.

Figur 6. Guldgruvan. Illustratör: Eva Lindén. s. 130.

6.1.7 Division – Favoritmatematik 3A

Efter granskningen av läromedlet Favoritmatematik 3A i räknesättet division synliggjordes flertal aspekter utifrån analysschemat. Den första aspekten som synliggjordes var att textuppgifterna bestod generellt av två, tre eller fyra meningar.

Meningarna hade tydliga komponenter.

De andra aspekten var vardags- och vetenskapliga begrepp. De vetenskapliga begrepp som observerades var till exempel lika, fördelas, division, rest och kvoten.

De vardagsbegrepp som observerades var bland annat begreppen låda, påse, chokladbitar, klistermärken, karameller, pärlhalsband och pepparkaksgubbar samt korg. Samtliga ord användes för att dela in objekt i uppgifterna.

Den tredje aspekten som synliggjordes matematiska tecken och siffror. De

matematiska tecken som förekom var ÷ och ×. De siffror som hittades var 6, 7, 8, 9, 16, 21, 24 36, 45.

Den fjärde aspekten som uppmärksammades var även här kulturell kontext. De begrepp som hittades var pepparkaksgubbe. Pepparkaksgubbe är ett vanligt

förekommande ord kopplat till den kristna högtiden jul vilket kan vara svårt att tolka samt förstå från en annan religion eller kultur.

Den sista aspekten som synliggjordes var svarsalternativen. De svarsalternativen som angavs var rutor, linje eller angiven enhet.

Figur 7. Favoritmatematik 3A. Illustratör: Tarja Ilola. s. 173.

6.1.8 Klockan - Guldgruvan

I detta kapitel av läromedlet Guldgruvan granskades textuppgifter om klockan utifrån analysschemat nedan. Den första aspekten som synliggjordes under granskningen var även här meningsuppbyggnader. Det var vanligt förekommande att textuppgifterna innehöll två till tre meningar. Meningarna var informativa. Det observerades även, mindre förekommande, textuppgifter som bestod av en till två meningar.

Den andra aspekten som synliggjordes var vardags –och vetenskapliga begrepp. De vardagsbegrepp som observerades var klockan, tidigare, senare, sedan samt dags.

De vetenskapliga begrepp som hittades var först, halvtimme, timme, kvart, minuter, digital klocka, hur dags, sedan och timvisare.

Den tredje aspekten var matematiska tecken samt siffror. Det gick ej att observera matematiska tecken. De siffror som synliggjordes var exempelvis 1, 2, 8, 30 samt 60.

Den fjärde aspekten var kulturella kontexter. De kulturella kontexter som kunde observeras var exempelvis fem i halv, fem över halv, Vi i femman, Kalles kök och Sportnytt. Begrepp som tillhör klockan är kulturell kontext då de framför allt används i Sverige för att tyda klockan, exempel fem i halv och fem över halv. Vi i femman, Kalles kök samt Sportnytt är alla svenska tv-program. En annan kulturell kontext som också observerades var namn på svenska städer som Kiruna, Östersund och Västerås.

Den femte och sista aspekten som synliggjordes var de svarsalternativ som presenterades i textuppgifterna. De var linjer, rita visare samt svar där enhet var angiven.

Figur 8. Guldgruvan. Illustratör: Eva Lindén. s. 114.

6.1.9 Vikt och längd - Guldgruvan

Vid granskningen av läromedlet Guldgruvan synliggjordes vissa aspekter i kapitlet om vikt och längd. Den första aspekten som synliggjordes var

meningsuppbyggnaden. Textuppgifterna som observerades bestod vanligtvis av en till två meningar. Meningarna var vanligt förekommande uppmanande och ej informativa.

Den andra aspekten som observerades var vardags –och vetenskapliga begrepp. De vardagsbegrepp som synliggjordes var ramen, kamel, elefant, häst, sjölejon, hund och lamadjur. De vetenskapliga begreppen som observerades var omkrets, dm, cm, kg, ton, storleksordning samt lättaste.

Den tredje aspekten som framkom var matematiska tecken samt siffror. De matematiska tecken som observerades var likhetstecken och siffrorna som observerades var tal mellan 2 och 4000.

Den fjärde aspekten var kulturella kontexter. De kulturella kontexter som kunde synliggöras var mätenheter samt viktenheter som används i Sverige. Exempel är kg, g, cm samt dm. Den sista aspekten som observerades var svarsalternativ. De

svarsalternativ som presenterades var lucktext där eleven själv ska fylla i svaret, linjer med angiven enhet samt dra streck till rätt symbol.

Figur 9. Guldgruvan. Illustratör: Eva Lindén. s. 65.