I det här avsnittet följer inledande en metoddiskussion och därefter en diskussion kring studiens resultat och analys. Avslutningsvis tas vidare forskningsmöjligheter upp och en slutsats presenteras.
7.1 Metoddiskussion
Analysschemat gav en tydlig struktur och var enkelt att använda. Vår bedömning är att schemats alla punkter blev relevanta för samtliga textuppgifter i läromedlen, även om det förekom eller ej. Eftersom studien fokuserar på anpassningar, vad som tagits bort och lagts till i textuppgifterna. Exempelvis är det lika intressant att kulturell kontext finns som att den uteblir i uppgifterna. Något som schemat saknar, en nackdel med schemat, är bedömning av textuppgifternas svårighetsgrad9. En aspekt som framkom under granskningen var att böckerna, trots att de riktar sig till samma årskurs, befinner sig på olika svårighetsgrader. Bedömningen av detta är något som behövde kompletteras utöver analysschemat. Den bedömningen gjordes utifrån hur höga tal textuppgifterna behandlade och såg även till läromedlets svårighetsgrad överlag.
Studiens tillförlitlighet och trovärdighet ökar då samtliga textuppgifter och läromedel har granskats utifrån samma analysschema. Vetenskapsrådet (2017) menar att objektiviteten kan vara en kritisk aspekt vilket även kan förekomma i denna studie. Dock har två studenter i enlighet med analysschemat analyserat
resultatet vilket kan komma att höja trovärdigheten samt tillförlitligheten ytterligare.
När det kommer till generaliserbarhet har den här studien inte tillräcklig empiri för att resultatet ska kunna vara generaliserbart. För att uppnå detta skulle fler
läromedel som utgetts för att vara anpassade granskats för att upptäcka
gemensamma mönster i anpassningar. Kanske skulle detta vara en intressant idé till vidare forskning i området.
7.2 Resultatdiskussion
I resultatet framgår det vissa anpassningar som gjorts i Guldgruvan jämfört med Favoritmatematik 3A. De anpassningar som synliggjordes utifrån analysschemat var skillnad i meningsuppbyggnad det vill säga olika tydliga komponenter samt längd på meningarna. Andra skillnader var vardagsbegrepp, vetenskapliga begrepp samt kulturella kontexter. Det som synliggjordes var inte endast anpassningar för meningar och kulturella kontexter utan även svårighetsgraden på uppgifterna.
Svårighetsgrad var något som analysschemat inte kunde avläsa men som ändå framkom under granskningen.
I Guldgruvan var uppgifterna fokuserade vid räknesätten addition och subtraktion, multiplikation och division förekommer vid enstaka tillfällen. Favoritmatematik 3A behandlade alla fyra räknesätt frekvent. Talen eleven arbetar med i Guldgruvan är generellt lägre där eleven främst ges möjlighet till att räkna med ental och tiotal, kontra hundratal och tusental i Favoritmatematik 3A. För att appropriering av ett
9 Betyder i den här studien hur avancerade uppgifterna är för ett läromedel i årskurs 3.
räknesätt ska möjliggöras måste elevernas exponeras för räknesättet för att kunna ta till sig kunskapen. Vilket till delvis frånvarande i Guldgruvan gällande
multiplikation och division. Som tidigare nämnt i studiens litteraturbakgrund är undervisningen i matematik läromedelsbaserad och eleven arbetar frekvent i matematikboken (Lepik, Grevholm & Viholainen, 2015). I kontrast till detta tilldelas sporadiskt, som observerat i verksamheten, andraspråkselever utskrivet extramaterial istället för ett läromedel. Samtidigt menar Barwell (2014) och
Petersson (2017) att andraspråkselevers resultat ofta är lägre än förstaspråkselevers.
En viktig aspekt i detta påstående kan dock vara att om matematikundervisningen är så pass läromedelsbaserad och extramaterialet för andraspråkselever är på en lägre nivå kanske det inte är underligt att resultaten skiljer sig eleverna mellan. Skolverket (2019) menar att all undervisning ska vara likvärdig. En fråga att ställa sig kan då vara, hur likvärdig är matematikundervisningen om inte alla elever utgår från samma kunskapsnivå i matematik, baserat på hur de behärskar det svenska språket.
Utifrån resultatet och analysen i denna studie går det att konstatera, som ovan nämnt, att anpassningar har gjorts i textuppgifterna i Guldgruvan. För att
sammanfatta analysen och besvara frågeställningarna visar resultatet att språket i textuppgifter anpassats genom att meningarna är kortare och mer uppmanande med tydliga komponenter. Just tydliga komponenter var en anpassning som Bernardo (1999) menar gynnar alla elever. Dessutom anpassades språket så att
vardagsbegrepp byttes ut mot vetenskapliga begrepp i många textuppgifter. Att Guldgruvan skulle innehålla flest vetenskapliga begrepp var oväntat för oss
skribenter men Barwell (2014) menar att det är ett vanligt förekommande fenomen i matematikundervisningen. Det går även i efterhand att se hur det stämmer överens med Vygotskijs syn på socialisering och appropriering av begrepp (Lundgren, Säljö
& Liberg, 2014). Vart andraspråkseleverna förväntas ha möjlighet till att
appropriera vardagsbegrepp i den primära socialiseringen när det inte riktigt finns möjlighet i undervisningen är en frågeställning i sig. Kanske berör resterade delar av deras skolgång istället detta.
Syftet med studien var som bekant att undersöka hur textuppgifter anpassats till andraspråkselever. Ett antagande vi skribenter hade inledningsvis i arbetet med studien var att Guldgruvan skulle anpassats så att kulturella kontexter avlägsnats för att fler elever skulle kunna relatera till innehållet. Det som snarare synliggjordes var som tidigare nämnt att Guldgruvan använde sig mer av kulturella kontexter i textuppgifter. Då Norén (2010) menar att just den kulturella kontexten kan vara en fallgrop för andraspråkselever blir detta intressant. Guldgruvan använder mer kulturell kontext än Favoritmatematik 3A och en intressant tanke att fundera över kan då vara om det finns någon avsikt att exponera eleverna mer för kontexten och därför möjliggöra appropriering av den (Lundgren, Säljö & Liberg, 2014). Men å andra sidan erbjuder Favoritmatematik 3A eleven mer matematiska utmaningar.
Värt att ha i åtanke är också att Favoritmatematik 3A inte är ett anpassat läromedel för andraspråkselever som Guldgruvan är.
En intressant aspekt som framkom under granskningen av läromedlen var att Guldgruvan hade färre textuppgifter än Favoritmatematik 3A. Ett resultat som var ganska väntat. Att detta är en anpassning till andraspråkselever för att de istället ska
kunna fokusera på matematiken och beräkningsuppgifter är troligt. Barwell (2014) beskriver att skillnaden i resultat mellan andra- och förstaspråkselever är minimal vid beräkningsuppgifter. Då fokus läggs på beräkningsuppgifter kan det troligtvis påverka elevernas resultat vid textuppgifter under nationella provet, eftersom andraspråkseleverna inte getts möjlighet att öva på dessa uppgifter lika mycket som resterande klasskamrater. Återigen blir det intressant om Guldgruvan exponerar eleverna för den kulturella kontexten men inte för de matematiska utmaningarna, hur ska de eleverna ska kunna få lika bra resultat som förstaspråkselever i matematik?
7.3 Vidare forskning och slutsats
Utifrån denna studies resultat påvisades vissa anpassningar vid textuppgifterna i det läromedlet Guldgruvan. Det kan därför vara intressant för verksamma lärare att reflektera över sitt val av matematikläromedel, speciellt vid undervisning av andraspråkselever. Den här studien kan kanske vara till hjälp för det valet.
Till vidare forskning hade en intressant fråga varit hur läromedel används samt anpassas i samband med undervisning av andraspråkselever. I enlighet med läroplanen har alla elever rätt till en likvärd undervisning, vilket ett anpassat läromedel kan ge fler elever möjlighet till (Skolverket 2019b). En likvärd undervisning kan även komma att bidra till bättre resultat som i sin tur gynnar samhället. Att därför göra en mer omfattande undersökning på hur läromedel används och anpassas för andraspråkselever skulle vara intresseväckande. Kanske då inte bara med textuppgifter i fokus, utan även anpassningar i läromedels svårighetsgrad. Sammanfattningsvis är Guldgruvan ett väl anpassat läromedel för andraspråkselever och en intressant fråga som även den kan bjuda in till vidare forskning är varför läromedlet inte förekommer på fler skolor än vad den gör idag, observerat av oss skribenter under VFU perioder.
Avslutningsvis var det som tidigare nämnt överraskande för oss skribenter att Guldgruvan både använde flest vetenskapliga begrepp och kulturella kontexter. Det går att skymta en underliggande tanke med uppgifternas uppbyggnad, vetenskapliga begrepp används för att nå ut till alla elever oavsett om de besitter begrepp från den primära socialisationen eller ej. Dessutom exponeras eleverna mer för svenskhet i form av städer, valuta, TV-program och enheter. Således går det att anta att läromedlet inte endast framställts med matematisk utveckling i fokus, utan att läromedlet även möjliggör för en ständig exponering av den svenska kulturen och samhället. Frågan är bara om dessa två alltid kan gå hand i hand.