I det här kapitlet redovisas kvalitativ innehållsanalys, urval, genomförande, trovärdighet och tillförlitlighet samt etiska aspekter.
5.1 Kvalitativ innehållsanalys
I den här studien kommer textuppgifter i två läromedel att granskas utifrån det analysverktyg som tagits fram, se bilaga 9.1. Eftersom endast två läromedel berörs blir studien kvalitativ. Dessutom är det vid läromedelsgranskning fördelaktigt att utföra en innehållsanalys för att studien ska bli så konkret och tydlig som möjligt (Bryman, 2013). Studien använder sig därför av en kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att två läromedel granskas noga och djupgående istället för att granska ett större utbud av läromedel ytligt. Studien skrivs även utifrån ett deduktivt
förhållningssätt då innehållet tas fram och tolkas genom ett analysschema som skapats utifrån teorin och tidigare forskning (Denscombe, 2009).
5.2 Urval av läromedel
Valet av läromedel är baserat på ett vanligt förekommande läromedel som setts ett flertal gånger ute i verksamheten, Favoritmatematik 3A, kontra ett läromedel som är framtaget för andraspråkselever, Guldgruvan. Båda läromedlen är utformade för årskurs 3. De två läromedlen valdes på grund av just anledningen att de observerats på många skolor av skribenterna, vilket kan klassas som ett pragmatiskt
förhållningssätt i studien (Denscombe, 2009). Detta innebär i sin tur att studiens resultat och slutsats förhoppningsvis skulle kunna vara till användning i yrkeslivet som lärare.
5.2.1 Favoritmatematik 3A
Favoritmatematik är ett läromedel utgivet av förlaget Studentlitteratur, skriven av Jaana Karppinen, Päivi Kiviluoma och Timo Urpiola. Det är ett läromedel som först utgavs i Finland men sedan översatts och gjorts om till att passa undervisningen i Sverige. Läromedlet är framtaget för årskurserna F-8 och finns både digitalt och som böcker (Studentlitteratur.se, 2019). För denna studie används boken Favoritmatematik 3A, som är avsedd för elever i årskurs 3 under höstterminen.
5.2.2 Guldgruvan
Mattegruvan är ett basläromedel för andraspråkselever i årskurs 1–3, skriven av Ylva Svensson och Gunilla Östergren. Läromedlet är uppbyggt med tre olika nivåer baserat på vilken årskurs eleven går i, Koppargruvan, Silvergruvan samt
Guldgruvan. Som ovan nämnt kommer denna studie fokusera på matematikboken Guldgruvan som är utformat för årskurs 3. Böckerna är indelade i tio kapitel där eleven ges möjlighet till att lära sig olika matematiska kunskaper med hjälp av samtalsbilder och bekanta miljöer (Gleerups.se, 2019).
5.3
Analysschema och genomförande
Analysmetoden är uppbyggd utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin. När textuppgifter i läromedlen granskades, inleddes observationen med att först behandla texten i sin helhet, det vill säga meningarna i texten. Meningarna
granskades utifrån hur tydligt komponenterna i uppgiften framställts samt om upprepning av ord skedde. Detta kopplas till Bernardo (1999) som beskriver hur textuppgifter bör författas för optimalt resultat vid lösningen.Genom att begrepp eller fraser används ofta exponeras eleverna mer till språket och får därmed större möjlighet att appropriera kunskapen.
Därefter kom val av begrepp som nämns i textuppgifter att observeras närmare.
Begreppen kom att delas in i vardags- eller vetenskapliga begrepp för att möjliggöra analys utifrån sociokulturella teorins primära eller sekundära socialisation
(Lundgren, Säljö & Liberg, 2014). En annan del av den språkliga medieringen som granskas är förekomsten av matematiska tecken8 och siffror i textuppgifterna.
Efter det granskades den kulturella kontexten i uppgifterna. Detta är något som Norén (2010) lyfter fram och beskriver som avgörande för att kunna förstå och lösa uppgifter. Hon benämner den kulturella kontexten som svenskhet. Dessutom kan kulturell kontext påverka medieringen av läromedlet för elever med en annan kulturell bakgrund. Detta på grund av att både språket och det kulturella redskapet som enligt Vygotskij har en historia som skiljer sig från land till land. Den kulturella kontexten innefattar exempelvis ord med dubbelmening eller referenser till svenska högtider och mätenheter.
Den sjätte aspekten som granskades var utrymmet för svarsalternativ, den plats i uppgiften där eleven uppmanas att skriva sitt svar. Detta kan exempelvis vara huruvida det finns rutor eller rader och om olika enheter ska anges. Att formulera svar är något som Barwell (2014) och Petersson (2017) lyfter fram som en kritisk del av textuppgifter för andraspråkselever.
Sist delades textuppgifterna in i olika kategorier baserat på vilket räknesätt de berör.
Denna indelning gjordes för att underlätta granskningen och jämförelsen mellan uppgifter och läromedel. Utifrån dessa punkter har ett analysschema tagits fram, detta schema har fyllts i för varje uppgift (se bilaga i 9.1).
5.4 Trovärdighet och tillförlitlighet
Det finns flera kritiska aspekter i en kvalitativ studie där innehållsanalys används. I denna studie granskas två läromedel utifrån ett färdigställt analysschema.
Analysschemat ska ligga till grund för studiens trovärdighet och tillförlitlighet i den mån som går. Att ett analysschema finns för granskning av båda läromedlen och alla textuppgifter gör att trovärdigheten och tillförlitligheten i granskningen ökar. Dock kan analysschemat inte utesluta vissa kritiska aspekter då det rör sig om tolkning av textuppgifter. Resultatet av tolkning kan variera beroende på hur och vem som utför analysen vilket kan påverka trovärdighet och tillförlitligheten i analysen
(Denscombe, 2009).
En fallgrop för många forskare kan vara just objektiviteten. Forskare kan välja att exkludera oönskade resultat eller vinkla resultaten för att stärka en tidigare idé (Vetenskapsrådet, 2017). En kritisk aspekt i denna studie kan därför bli
8 Symboler som används inom matematiken, exempelvis +, ÷, ?. Innefattar ej siffror eller tal.
objektiviteten. Att vara objektiv vid tolkning kan vara svårt då tidigare erfarenheter kan komma att påverka resultatet, vilket kan leda till att resultatet inte blir trovärdigt eller tillförlitligt. För denna studie är det gynnsamt att det är två skribenter för att stärka objektiviteten.
5.5 Etiska aspekter
För att kunna bedriva väsentlig forskning med höga krav i samhället har fyra forskningsetiska principer tagits fram till syfte att ge ramar och normer i
förhållandet mellan forskare och deltagare. Dessa principer ska även finnas till hand vid eventuella tvister eller konflikter (Vetenskapsrådet, 2011). I denna studie har inga intervjuer, observationer eller någon form av humanitär kontakt skett utan det som denna studie behövde ta ställning till var äganderätten av de bilder som använts. Äganderätt innebär att upphovsmannen, den person som äger bilden, ger samtycke och tillstånd att bilden används (Denscombe, 2009). Samtliga förlag, Studentlitteratur och Gleerups, har kontaktats via mail och godkännande att använda deras bilder i denna studie har givits.