Analys och resultat

I det här kapitlet presenterar jag översiktliga resultat från skadeinventeringarna 2012– 2019 för att skapa en helhetsbild och särskilt belysa de delar som är av vikt för att besvara mina frågeställningar.

Åren 2013–2016 presenterades resultaten från skadeinventeringarna 2012–2015 i rapporter från skogsstyrelsen, med mycket ingående information, men sedan 2016

44 All data i kapitel 5.1 går att återfinna i Skogsstyrelsens statistikdatabas (Skogsstyrelsen, 2020c) eller Bilaga 3.

presenteras resultatet endast i en folder med mycket sammanfattad information. Min sammanställning av alla års inventeringar tar upp många av de punkter som de tidigare rapporterna från skogsstyrelsen tagit upp, men för ett längre tidsintervall och med mer aktuell information. För att kunna genomföra undersökningen har jag efter samtal med ansvariga på Skogsstyrelsen fått alla resultat från Hänsynsuppföljning Kulturmiljö i Excel-format.

Skogsstyrelsens skadeinventeringar har använts för att kartlägga utvecklingen över tid, men även för att undersöka vilka skillnader som finns i skadefrekvens. Jämförelser görs mellan lämningar med olika skyddsstatus och olika lämningstyper. Vilken typ av skador som dominerar presenteras också.

Till antalet inventeras betydligt fler övrig kulturhistorisk lämning än fornlämning årligen, men

eftersom det finns fler övriga kulturhistoriska lämningar registrerade i Sverige än det finns fornlämningar så är det inte oväntat att fördelningen mellan lämningsstatus är något ojämn. Man har inventerat mellan 500 och

900 övriga kulturhistoriska lämningar årligen, medan antalet fornlämningar legat mellan 200 och 600. Den här skillnaden i antal är viktig att ha i bakhuvudet när man jämför procentuella skillnader. Man måste komma ihåg att en större skillnad i procent påverkade fornlämningar inte nödvändigtvis betyder en större skillnad sett till antal. Till exempel om man har inventerat 4 fornlämningar och 1 är skadad, motsvarar det 25%. Har man samtidigt inventerat 40 övriga kulturhistoriska lämningar och de har 10 skadade lämningar, är det också 25%, men till antalet är det 10 gånger fler övriga kulturhistoriska lämningar skadade.

I grafen här intill visas

procent opåverkade

lämningar efter lämningsstatus. Både övriga kulturhistoriska

lämningar och

fornlämningar ligger runt 60–70% med en lite förbättring senare år. Fornlämningarna är något mer ojämna i sina resultat men detta kan som ovan nämndes bero på att färre fornlämningar är 0 200 400 600 800 1000

Lämningsstatus

Opåverkade lämningar efter status

Fornlämningar Övrig kulturhistorisk lämning

Figur 7. Antal inventerade lämningar efter lämningsstatus, efter Skogsstyrelsens data.

Figur 8. Andel påverkade lämningar efter lämningsstatus, efter Skogsstyrelsens data.

inventerade, så 1 lämning motsvarar fler procentenheter. Under perioden 2012–2019 har i genomsnitt 15% av fornlämningar och/eller tillhörande fornlämningsområden och 13% av övriga kulturhistoriska lämningar utsatts för grov skada. Andelen opåverkade lämningar verkar alltså inte skilja sig så mycket åt beroende på vilken status de har.

När man istället jämför synliga

och icke synliga

fornlämningar ser man tydligt att fornlämningar som inte är synliga ovan mark är mycket svårare att visa hänsyn till. Exempel på icke synliga lämningar är boplatser45, skärvstenslämningar46, flatmarksgravar47. Registrerade, ej synliga lämningar är fåtaliga i jämförelse med synliga lämningstyper.

Efter att ha konstaterat att ungefär lika många fornlämningar som övriga kulturhistoriska lämningar visas full hänsyn i skogsbruket så är nästa steg att fokusera på hur den påverkan som sker ser ut. I dessa två grafer syns resultaten av inventeringarna av fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar under perioden 2012–2019, och fördelningen av skadegraden. När det gäller fornlämningar utgörs den

45 Se ordlista 46 Se ordlista 47 Se ordlista 0% 20% 40% 60% 80% 100% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Översikt Fornlämningar

Ringa Skada Grov skada

0% 20% 40% 60% 80% 100% 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019

Översikt ÖKL

Ringa Skada Grov skada 0 20 40 60 80 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 P ro ce n t o p åv er k ad e läm n in g ar

Opåverkade lämningar

Figur 9. Andel opåverkade synliga och icke synliga lämningar, förändring i procent över tid, åren 2012–2019, Efter

skogsstyrelsens data.

Figur 10. Andel opåverkade synliga och icke synliga lämningar, förändring i procent över tid, åren 2012–2019.

Figur 10. Fördelning av skadegrad på påverkade fornlämningar, uppdelat procent skadegrad och år. Efter Skogsstyrelsens data.

Figur 11. Fördelning av skadegrad på påverkade fornlämningar, uppdelat procent skadegrad och år.

Figur 11 Fördelning av skadegrad på påverkade övriga kulturhistoriska lämningar uppdelat på procent skadegrad och år. Efter Skogsstyrelsens data.

Figur 12. Fördelning av skadegrad på påverkade övriga kulturhistoriska lämningar uppdelat på procent skadegrad och år.

största delen av skadorna av skadegraden ringa påverkan. De fornlämningar som endast utsatts för ringa påverkan har även ökat de senaste två åren. Andelen med skadegraden skador var som minst 2018 men övergripande trenden visar på att de minskar. Andelen med skadegraden grova skador ligger stadigt runt ca 20%, och fluktuerar under hela perioden. Övrig kulturhistorisk lämning uppvisar liknande data. Även här utgörs 50–60% av skadegraden ringa påverkan.

Utifrån tidigare undersökningar och inventeringar kan konstateras att fossilåkrar, färdvägar48 och kolningsanläggningar var speciellt utsatta lämningar i skogsbruket. Om man sammanfattar perioden 2012–2019 har 58% av både fossilåkrar med status övrig kulturhistorisk lämning och fornlämning utsatts för påverkan. Detta är högre än den totala andelen påverkan på alla lämningstyper för samma period (42%). Lämningar med fornlämningsstatus har i något större utsträckning grova skador jämfört med övrig kulturhistorisk lämning (18% respektive 12%).

Färdvägar med fornlämningsstatus har något mindre andel påverkan (47%) är de med övrig kulturhistorisk lämning-status (53%). Kolningsanläggningar med fornlämningsstatus har endast 33% påverkan, andelen påverkade med övrig kulturhistorisk lämning-status är 51%. Alla lämningar ligger alltså sämre till än totalen förutom kolningsanläggningar med fornlämningsstatus.

Torplämningar visades sig i enkäten (presenteras i nästa kapitel) ligga speciellt nära hjärtat på många respondenter och om man undersöker skadegraden på lämningstyperna Husgrund, historisk tid⁴⁹ och Lägenhetsbebyggelse⁵⁰ har de båda endast ≤30% påverkade lämningar, jämfört med medel på 47%.

Markberedning är fortfarande den aktivitet inom skogsbruket som står för flest skador av skadegraden grova skador. Ca 5% av de platser som inventerats och har markberetts har en kulturlämning med grov skada. 2016 och 2019 var det nere på 3%. Körskador är den ledande faktorn i kategorin skada. De områden som inventerats, där maskiner använts, uppvisar som mest 5% av kulturlämningarna skador. 2019 var det nere på 1%. Den stora andelen skador är av typen ringa skada och den typ av åtgärd som har högst andel ringa skada är ”avverkningsrester”, dvs nedrisning och övertäckning av lämningar. Från att ha varit som högst 2015 (15%) så var 2019 10% av lämningarna påverkade av avverkningsrester.

Sammanfattningsvis kan man utläsa svaga positiva tendenser från skadeinventeringarna, samt att fossilåkrar, färdvägar och kolningsanläggningar är mer utsatta medan lämningar från nyare hus och byggnader klarar sig bättre än genomsnittet.