Jag skapade och skickade ut en enkät (Bilaga 2) till skogssektorns anställda ”på fältet”. Den delades ut digitalt och var anonym. Yrkesroll efterfrågades och de
48 Se ordlista
49 Lämning eller ruin efter enstaka byggnad från historisk tid (efter 1050 e.Kr). 50 Lämningar efter mindre bebyggelseenhet (jordbruksenhet), som inte skattlagts. (från
alternativ som fanns var: - Planläggare
- Operativ skogstjänst (till exempel virkesinköpare eller inspektor) - Planerare - Maskinförare, avverkning - Maskinförare, markberedning - Maskinförare, plantering - Manuell plantering. Totalt samlades 27 svar in, varav ca 40% kom från anställda med operativ skogstjänst. Den här kategorin utgjorde den absolut största andelen av svaren, men är också den minst specifika yrkesrollen och involverar flera varierande arbetsuppgifter. Planläggare utgjorde ca 30% av svaren, och 1 planerare. Tyvärr var svaret från planeraren ofullständigt och därför oanvändbart.
Maskinförare, avverkning är den kategori av maskinförare där flest svar samlades in. Maskinförare, avverkning inkluderar skördarförare och skotarförare. De utgör
tillsammans ca 20% av alla 27 svar, och ca 70% av maskinförarsvaren. Resterade maskinförare (30%) tillhör maskinförare, markberedning.
Tyvärr inkom inga svar från anställda inom planteringsfasen (”maskinförare, plantering” och ”manuell plantering”). Detta var beklagligt men inte oväntat, då plantering med maskin är mycket ovanligt och manuell plantering till stor del utförs av säsongsanställda, ofta utländsk arbetskraft. Det är inte osannolikt att de säsongsanställda planterarna inte har börjat sin (säsongs-)anställning ännu, eller att de inte behärskar svenska språket tillräckligt bra. Från ett av företagen fick jag berättat att ingen av deras plantörer kunde svara på enkäten då de inte behärskar språket. Utbrottet av COVID-19 under våren 2020 kan också ha haft en direkt påverkan på den utländska arbetskraftens tillgänglighet.
Enkäten bestod av 7 frågor. Den första frågan efterfrågade respondentens yrkesroll, de jag presenterat ovan. Om man hade flera arbetsuppgifter ombads man välja sin huvudsakliga arbetsuppgift och svara på frågorna utifrån den yrkesrollen. I varje fråga presenterades sedan en lämning. Jag informerade om vilken status lämningen hade samt gav respondenterna informationen från kulturmiljöregistret, ortofoto, terrängskuggning och ett foto av lämningen, alternativt en del av lämningen. De Figur 12. Fördelning av respondenters yrkesroller. Skapad genom Google
lämningar som användes i enkäten var51:
1. Fornlämning: Stensättning L1952:8442 2. Fornlämning: Fossilåker L1952:8264
3. Övrig kulturhistorisk lämning: Område med fossil åkermark L1978:7372 4. Övrig kulturhistorisk lämning: Lägenhetsbebyggelse L1952:8365
5. Fornlämning: Kolningsanläggning - Kolningsgrop L1952:8350 6. Övrig kulturhistorisk lämning: Kemisk Industri L2002:5920
I enkäten efterfrågades vilken hänsyn man i sin yrkesroll visade vid lämningarna ovan. Man ombads svara på ”Vad visar du för hänsyn i din yrkesroll? Svara så
utförlig som möjligt. Vad gör du?” ”Hur?” och ”Varför?”.
Svaren har kategoriserats som ”Ej förstöra”, ”Bevara” och ”Annat” beroende på ordval i svaren.
• ”Ej Förstöra”: ”skall”, ”måste” eller hänvisar till ”certifiering” eller ”lagar”. • ”Bevara”: ”bevara”, ”skydda”, ”spara” och ”vårda”.
• ”Annat” kan vara om man hänvisar till att informera markägare eller ”för nästa åtgärd”.
6.1 Resultat och analys
Här nedan presenteras resultaten inledningsvis kategoriserade efter yrkesroll. Yrkesrollerna presenteras i den ordning de är involverade i en avverkning med föryngringsarbete; planläggare, operativa skogstjänstemän, maskinförare avverkning, maskinförare markberedning. Generella tendenser sammanställs huvudsakligen från de 3 första frågorna; stensättningen, fossilåkern och området med fossil åkermark.
Planläggarna (8) är medvetna om att de ska markera ut de lämningar som är
markerade i kartunderlag så som Fornsök och Skog & Historia. Planläggares roll är mer långsiktig och inte specifikt för avverkning, utan för skötsel av skogen. De rekommenderar som planläggare framtida åtgärder inom olika bestånd. I samband med föryngring rekommenderade en av de svarande planläggarna att hen inte rekommenderar
markberedning på fossilåkrarna, medan en annan svarade att hen rekommenderar markberedning även i fossilåkrar. En respondent lyfte att planläggare inte alltid kan inventera hela området de gör plan över och därför
behöver förlita sig på existerande kartunderlag. Registrerade lämningar är alltid med,
51 För bilder på lämningarna se Bilaga 2.
Figur 13. Fördelning av motivation på fråga 1–3.
men oregistrerade lämningar kommer bara med i skogsbruksplanen52 om planläggaren ser dem i fält. I tabellen (Figur 13) presenteras uppdelningen av motivationen bakom de olika yrkesrollernas handlingar.
Den största gruppen respondenter utgjordes av operativa skogstjänstemän (11), vars arbetsroll till stor del är administrativ. De uppvisade stor kunskap och medvetenhet om vilka hänsyn som ska visas. Flera respondenter hänvisade till traktdirektivet och hur de tydligt i text- och kartmaterial dokumenterar lämningar och vilka hänsyn som ska visas. Flera respondenter svarar även att de skulle rekommendera kulturstubbar, speciellt vid punktlämningarna - stensättning, lägenhetsbebyggelse, kolningsgrop, kemisk industri53 – och tydliga lämningar så som torpämningen inom fossilåkern L1978:7372. Den stora motiveringen hos operativa skogstjänstemän – sett till alla lämningstyper i enkäten – är att det ska göras.
Maskinförare för avverkning (5) är tydligt medvetna om sin roll, att de lämnar över
till nästa åtgärd och det de gör kan påverka även nästa stegs (markberednings) möjlighet att visa hänsyn. Flera nämner kulturstubbar och vikten av att lämna dessa för kommande åtgärder. Detta samband är tydligt när man ser till maskinförare för
markberedning (2) som lyfter vikten av kulturstubbar för att de ska kunna se
lämningarna tydligt. Respondenterna uppger att de undviker alla synliga lämningar, och lämnar marginal.
Torplämningar ligger flera respondenter varmare om hjärtat än de andra lämningstyperna, då 8 av de 27 respondenterna lyfter fram torplämningen inom L1978:7372. Gällande lägenhetsbebyggelsen använder 13 respondenter ord som ”vård” och ”hänsyn” och ”ta hand om” och 2 respondenter nämner även framröjning av tomten till torpet. I kontrast till de vanligare motiveringarna för de andra lämningarna; ”lagkrav” ”för det ska göras” och ”regler”. Kulturstubbar lyfts fram som ett tydligt sätt att markera ut punktlämningar och nämns på
• Stensättningen av 14 respondenter (52%)
• Lägenhetsbebyggelsen av 10 respondenter (37%) • Kolningsgropen av 10 respondenter (37%) • Kemiska industrin av 7 respondenter. (26%)
Den praktiska hänsynen skiljer sig inte mellan övrig kulturhistorisk lämning och
52 Slutprodukten av en planläggares arbete, en beskrivning över skogen och rekommenderad framtida skötsel och åtgärder. Alla skogsfastigheter måste ha en giltig skogsbruksplan.
53 Se ordlista
Yrke Ej förstöra Bevara Annat
Maskinförare 1 4 2
Operativa skogstjänstemän 2 7 2
Planläggare 5 2 1
8 13 5
31% 50% 19%
fornlämningar. Lämningar refereras till som ”fornlämningar” eller ”lämningar”. Majoriteten refererar till allt som ”lämningar” De som inte gör någon skillnad alls i sina svar behandlar generellt alla lämningar på samma sätt.
Planläggare saknar incitament för att gå ut och hitta kulturlämningar. Även om de upptäcker en lämning har de flesta planläggare ingen arkeologisk eller antikvarisk utbildning och är inte heller behöriga att registrera lämningarna i Fornreg. Det finns ingen belöning för att hitta en lämning – om något riskerar det att ses som negativt för det kan innebära nya restriktioner för skogsägaren. Sett genom både utbytesteorins och Ajzens teorier är det tydligt att det inte finns någon anledning för planläggare att anstränga sig det lilla extra för kulturmiljöhänsynen. Värt att minnas är att planläggare hanterar registrerade lämningar mycket bra och inte kan orsaka direkta skador i sin yrkesroll då de inte utför praktiskt arbete i samarbete med avverkning och föryngring och inte heller kan förbjuda åtgärder i senare skede, endast rådgöra. Planläggares roll är att skapa ett bra och tydligt underlag för att man i senare skeden ska kunna visa kulturmiljöhänsyn.
Operativa skogstjänstemän utför inte praktiska moment i skogen men har stor makt att påverka hur det praktiska arbetet utförs i form av traktdirektiven och samtal med entreprenörer och maskinförare. Traktdirektiven är här det viktigaste, där de operativa skogstjänstemännen påverkan kulturmiljöhänsynen som mest. Kulturmiljöhänsyn skrivs in för att det ska vara med, det är ett krav. I en perfekt värld med stort engagemang för kulturlämningar skulle det inte behöva krävas utan skulle göra automatiskt.
Enkäten visade att respondenter oftast motiverades av krav och regelverk i sitt kulturmiljöhänsynsarbete men gällande torplämningarna använde flera respondenter mer positiva ordval som indikerade en annorlunda inställning.