Våra resultat pekar genomgående mot att de med röst och kausalitet omarbetade textversionerna varit lättare för eleverna att förstå än originaltexten. Vi kan dock inte bortse från att de båda klasserna som läst röstversionen och kausalitetsversionen har ett högre medelvärde för LUS än den klass som läst originalversionen. I vilken grad detta har betydelse är inte möjligt för oss att svara på.
4.4.1 LUS och LIX
Fördelningen av LUS-nivåer i klasserna är anmärkningsvärd. I klass 4o är det ingen elev som har LUS 14,15 eller 16, och endast en har LUS 18. Övriga ligger antingen på LUS 13 eller 17. Det skulle innebära att klassen består att mycket goda läsare och svaga läsare, inga där emellan. En liknande tendens ser vi i klass 4r, där spridningen ligger på LUS-nivåerna 13, 14, 17 och 18. Inte heller här har någon elev LUS 15 eller 16. Här ligger dock merparten av eleverna på LUS 18. I klass 4k ser det annorlunda ut. Här är spridningen betydligt jämnare, och vi kan utläsa mycket goda läsare, medelgoda läsare och svaga läsare. Denna ojämna fördelning mellan klasserna har vi med i tankarna vid vår analys.
Då vi studerar förhållandet mellan texternas LIX-värde och versionernas medelantal rätt kan vi konstatera att röstversionen, som ligger klart högst i medelantalet rätt, även har ett lågt LIX-värde och bedöms som mycket lättläst. Den låga andelen ord per mening bidrar till det låga LIX-värdet. Mellan de två andra versionerna ser vi en påfallande skillnad. Både originalversionen och kausalitetsversionen har LIX-värdet 30 och tolkas därmed som lättlästa.
50
Resultatet av medelantalet rätt ligger däremot för kausalitetsversionen tänkvärt högre än för originalversionen. Kausalitetsversionen har flest ord per mening, alltså är meningarna längre än i originalversionen. Att denna version ändå visar sig vara lättast att förstå tror vi kan vara att den innehåller det som Reichenberg (2008) kallar ”murburk”, d.v.s. ord som binder samman texten och på så sätt verkar förklarande och underlättar ett logiskt tänkande.
4.4.2 Läsförståelsetestet i sin helhet
Vi uppmärksammar eleverna med LUS 13, som enligt Allard, m.fl. (2001) inte anses ha nått en tillfredsställande läsförståelse ännu. Våra resultat visar att originalversionen varit klart svårast att förstå för eleverna med LUS 13. Förvisso är antalet elever med LUS 13 mycket ojämnt fördelat mellan klasser, men för att få en riktigare bild utgår vi då ifrån ett medeltal. En anledning till resultaten kan vara att originalversionen, enligt tabell 3, innehåller fler långa ord per mening än de övriga versionerna, vilket kan ställa till problem för de svaga läsarna. Endast en elev i hela undersökningsgruppen ligger på LUS 14, vilket enligt Allard, m.fl. (2001) innebär att eleven inte uppnått en god läsförståelse, men däremot kan sökläsa. Eleven har läst röstversionen och svarat rätt på sju av testets åtta frågor. Detta kan ses som ett högt resultat för en elev som bedöms inte ha nått en god läsförståelse. Att eleven kan sökläsa kan mycket väl ha varit en god hjälp. En annan anledning till resultatet som vi inte kan blunda för, kan vara att eleven varit en duktig gissare.
Ett stort antal av eleverna i undersökningsgruppen har LUS 17 eller 18 och bedöms ha en god läsförståelse, enligt Allard, m.fl. (2001). Dessa elever har också ett högt medelantal rätt. Vi uppmärksammar däremot att de elever som läst kausalitetstexten här har det lägsta medelantalet rätt. Tidigare forskning (McNamara, m.fl.,1996; Reichenberg, 2000) visar i enlighet med detta att goda läsare som dessa ofta inte är hjälpta av kausala drag i texter. Dessa drag distraherar snarare än förklarar. Detta kan även vara en anledning till att så många som 47 procent av kausalitetseleverna med LUS 17 och 18 har färre antal rätt än versionens medelantal rätt. Ett annat intressant utfall vi noterat är att en förhållandevis stor andel, 35 procent, av eleverna med LUS 17 eller 18 och som läst röstversionen, även de har färre antal rätt än versionens medeltal. I detta sammanhang pekar vi på forskning, som visar att ett omfattande inslag av röst kan inverka negativt på läsförståelsen (Biber, 1991; Edling, 2006). Edling (2006) visar på att ett överdrivet inslag av röst kan motverka sitt syfte på så vis att läsaren upplever konstruktionen som tjatig och därför inte känner engagemang i läsningen,
51
vilket kan påverka läsförståelsen. De konstateranden vi här gjort kan också förklara varför de två elever med LUS 17 som läst röstversionen endast hade tre respektive fyra rätt.
4.4.3 Testets olika frågor
När vi studerar de olika frågetyperna framgår tydligt att de frågor där svaren står att finna direkt i texten samt de frågor som kräver en förmåga att se samband, är lättast att besvara för elever som läst de bearbetade versionerna. Däremot är skillnaden mellan versionerna inte nämnvärd för inferensfrågorna.
Vi har noga analyserat varje fråga för sig och kommit fram till att ordval och uttryck i både fråga och text har stor betydelse för läsförståelsen. Röstversionen och den kausala textversionen är mer förklarande och utredande än originalversionen, vilket kan vara anledningen till att eleverna som läst originalversionen har ett markant lägre resultat på de frågor som baseras på särskilda ord eller uttryck. Ett exempel på detta är fråga 4. Originalversionen uttrycker att flera hövdingar ”gjorde gemensam sak”. I röstversionen står istället att flera hövdingar ”gick samman”. Uttrycket ”gjorde gemensam sak” används även i kausalversionen, men då med en efterföljande förklaring: ”de gick samman”. 21 procent av eleverna har svarat fel i kausalitetsversionen, medan ingen som läst röstversionen har svarat fel. 41 procent av eleverna som läst originalversionen har svarat fel. Att så många elever svarat fel på frågan till originalversionen kan mycket väl ha sin grund i detta ordval, då originalversionens uttryck får ses som mer svårbegripligt än röstversionens. Även om de uttryck vi relaterar till inte är det direkta svaret på frågan förekommer de i samma mening. Därmed tror vi att detta komplicerar det annars så enkla svaret.
Två av frågorna, 5 och 8, utmärker sig genom att de i alla versionerna visar ett lågt resultat över antalet rätt. Vi förknippar även dessa två frågor med ord och uttryck. I båda frågorna handlar det om att förstå bildliga uttryck. I fråga 5 står det att stormarna ”rasade” och i svaret till fråga 8 gäller det att förstå innebörden i att gudarna ”stått på vikingarnas sida”. Fråga 8 är dessutom en inferensfråga, som kräver ett visst mått av omvärldskunskap. Detta kan också vara en anledning till det generellt lägre resultatet på denna fråga.
Den andra inferensfrågan, fråga 6, har ett utmärkande resultat. Här har röstversionen det klart sämsta resultatet, och sex av sju elever som svarat fel i denna version har LUS 17 eller 18. I texten där svaret står finns flera inslag av röst. Detta får oss att ännu en gång peka på att för många röstinslag kan verka hämmande för goda läsare.
52
Resultatet av fråga 1 är särskilt påfallande när vi ser till skillnader mellan de olika textversionerna. Då alla som läst röstversionen och 95 procent av dem som läst kausalitetsversionen har svarat rätt på denna fråga, kan vi undra över resultatet för originalversionen, som ligger på 68 procent. Det kan finnas flera orsaker till detta förhållande. I röst- och kausalitetstexterna är innehållet mer utvecklat och förtydligat än i originaltexten. Rösttexten fokuserar extra på själva bytandet av varor: ”Nu kanske du undrar varför vikingarna tog med sig så mycket? Jo, de ville byta sina varor mot vapen, guld och silver…” Något liknande samband finns inte tydligt uttryckt i originaltexten, vilket kan vara orsak till att flera elever inte gör kopplingen att vikingarna hade med sig varor för att byta dem mot andra. Vidare förekommer ordet ”värdefull” både i kausalitetstexten och i det rätta svarsalternativet, vilket kan underlätta läsförståelsen.
Tanken om att ett ord, såsom ”värdefull”, som förekommer både i texten och i svarsalternativet, eller i frågan, underlättar förståelsen leder oss till resultatet för fråga 3. Denna fråga har ett mycket högt antal rätta svar för alla tre versionerna. En möjlig orsak till detta kan vara att det vid svaret i alla textversionerna står ”vi tror”, som det också uttrycks i frågan. En annan anledning kan vara att det textavsnitt där svaret står är konstruerat som fråga – svar, vilket kan göra svaret lättare att utläsa oavsett textversion.
Då återstår endast en fråga att kommentera, fråga 2. Denna fråga ställer krav på att eleverna kan se sambandet mellan ”hemma i Norden” och att det var där vikingarna bodde. Nämnvärt för denna fråga är att denna så kallade sambandsfråga har lägst resultat i kausalitetsversionen. Ännu mer tänkvärt är att de elever som har svarat fel har ett högt LUS-värde. Återigen kan vi göra en koppling till att goda läsare kan bli störda av kausalitetsdrag. Vi har också funderat över hur många elever, som egentligen gick tillbaka i texten och letade efter svar. Var det kanske så att en hel del svarade det de trodde att de kom ihåg, i stället för att bemöda sig om att gå tillbaka i texten? Då de tre svarsalternativen till varje fråga är baserade på texten runt det rätta svaret, kan denna eventuella bekvämlighet bidragit till felaktiga svar. Detta kan vi tyvärr aldrig få svar på.
53
5 Sammanfattning och diskussion
Vi börjar detta sista kapitel med att diskutera den metod vi valde. Därefter knyter vi vårt problemområde, med syfte och frågeställningar i centrum, till teorier, litteratur och undersökningens resultat. Som avslutning sammanfattar vi våra slutsatser och diskuterar vilken betydelse vårt arbete kan ha för andra.