I detta avsnitt kommer resultatet analyseras med hjälp av tidigare nämnda teorier samt tidigare forskning. Avsnittet kommer framförallt fokusera på en analys av resultaten i de två regressionsmodellerna men avsnittet inleds med en inledande analys som fokuserar på andelen reviderade och icke reviderade företag.
7.1 Inledande analys
Resultatet som presenterades i föregående avsnitt visar att urvalet består av en tydlig majoritet företag med revisorer år 2012. Detta examensarbete har dock inte testat varför företag väljer att anlita en revisor eller inte. Trots detta finner studien det intressant att inleda analysen med en kort diskussion kring detta ämne med tanke på att enbart 93 företag av 366 företag valt bort revision.
År 2012 är lite drygt två år efter revisionsplikten för små privata företag avskaffades (Prop. 2009/10:204, s. 1, 109, 237). Riksrevisionen (2017, s. 26) visar i sin rapport att år 2015 är det lite drygt 50 % av företagen som är registrerade innan revisionsplikten avskaffades som inte har någon revisor. Vi tror därför att alla företag inte har hunnit ta ställning till om de ska välja bort revision eller inte och därför blir fortfarande en majoritet granskade av en revisor. Företagen kan också finna det tryggt att fortsätta med deras revisor som kanske har en längre erfarenhet inom branschen. En revisor med längre erfarenhet har högre kvalitet på sitt arbete (Cahan & Sun, 2015, s. 95-96). En revisors utbildning och ansträningsnivå är också något som kan påverka arbetsinsatsen, vilket i sin tur påverkar kvaliteten (Che et al, 2018, s. 111). Vårt resultat stämmer överens med det som Svanström (2008, s. 26) kom fram till i sin doktorsavhandling, nämligen att ⅔ av företagen kommer välja att fortsätta anlita en revisor och att samma andel använder sig av revision för att få rådgivning. Resultatet signalerar därmed att de företag som använder revision i rådgivningssyfte kommer fortsätta med det (Svanström, 2008, 262). Rådgivning skulle alltså kunna vara en förklaring till att en majoritet av urvalet i denna studie fortfarande tar hjälp av en revisor. Faktorer såsom företagets storlek, ledning och agentproblem kan påverka beslutet om att ta hjälp av en revisor eller inte (Collis, 2010, s. 226). Denna tydliga majoritet är inte statistisk säkerställd eftersom detta inte testats. Ett alternativ till att anlita en extern revisor är att ta hjälp av en redovisningskonsult. Forskning visar att det kan vara mer kostnadseffektivt att anlita enbart en redovisningskonsult för att få hjälp med skatteplaneringen (Niemi et al., 2012, s. 189). Väljer företagen att inte ta hjälp av en extern revisor eller en redovisningskonsult finns det risk att det uppstår fel på grund av att det i företaget inte finns tillräckligt med kunskap. Exempel på detta är att formaliafelen, den ekonomiska brottsligheten och skatteundandragandet har ökat efter avskaffandet av revisionsplikten (Riksrevisionen, 2017, s. 7, 34). En årsredovisning som granskats av en oberoende revisor har också högre kvalitet. Det finns forskning som visar att en årsredovisning som granskats av en revisor leder till fördelar hos externa intressenter. En årsredovisning som granskats av en revisor ökar trovärdigheten på informationen som blir tillgänglig för investerare, vilket kan locka fler externa finansiärer (Kausar et al., 2016, s. 180). En extern granskning av en revisor är också något som långivare värdesätter (Minnis, 2011, s. 497), detta då företagen kan få lägre ränta (Blackwell et al., 1998, s. 68). Företagens möjligheter att få krediter ökar också (Allee & Yohn, 2009, s. 24). Utifrån denna forskning finns det alltså flera fördelar att låta årsredovisningen granskas av en extern revisor. Vi tror också, som tidigare
48 nämnts, att det kan kännas tryggt för bolagen att behålla den revisor som de har lärt känna och som i sin tur har kunskap om deras företag.
Forskning visar också att valet av revisionsbyrå kan påverka kvaliteten på årsredovisningen. Eshleman & Guo (2014, s. 217) kom fram till att kvaliteten på en årsredovisning är högre om granskningen har genomförts av en revisor som tillhör “Big Four”. Trovärdigheten på årsredovisningen är även högre om företaget blivit granskade av en revisor som tillhör “Big Six” eftersom det förekommer mindre diskretionära periodiseringar (Francis et al., 1999, s. 31-32). Lämnar en byrå som tillhör “Big Four” en kommentar om fortlevnad ökar sannolikheten att företaget misslyckas (Berglund et al., 2019, s. 19-20). Detta examensarbete har inte analyserat betydelsen av valet av revisionsbyrå men urvalet visar att det är en tydlig majoritet som använder sig av mindre revisionsbyråer som inte tillhör “Big Four”. Vi tror att en anledning till detta kan vara att de mindre byråerna kan vara billigare. Det här är också något som enbart kan spekuleras kring eftersom det inte har testats i modellen.
I och med att företagen är olika är det viktigt att ta med sig att behovet av att anlita en revisor skiljer åt och det är viktigt att nyttan överstiger kostnaden med en revisor. Företagens olika karaktärsdrag gör att nyttan med en extern revisor inte alltid kommer överstiga kostnaderna som det medför (Vanstraelen & Schelleman, 2017, s. 578). Den kunskapsbrist som kan finnas inom redovisning kan vara en drivkraft till att företagen vill ha rådgivning av en extern revisor (Vanstraelen & Schelleman, 2017, s. 578). Företag kan välja bort revision på grund av att revisionsarvodet överstiger nyttan med bättre kreditbetyg (Lennox & Pittman, 2011, s. 1670-1671). Vi tror därför att de företag som valt bort en extern granskning av en revisor finner att kostnaderna är större än nyttan. Kostnaderna torde dock inte alltid vara den avgörande faktorn kring valet av revision eftersom Riksrevisionen (2017, s. 30) kom fram till att företag i genomsnitt sparar 10 000 kr på att välja bort revision i och med att de slipper betala arvodet, detta motsvarar knappt 1 % av nettoomsättningen för det genomsnittliga bolaget. Därmed anses arvodets påverkan på företagets lönsamhet vara liten (Riksrevisionen, 2017, s. 30).
Vidare fann examensarbetet inte något signifikant resultat att indikationen på resultatmanipulering skiljer sig året innan eller året efter en skattesänkning bland de reviderade företagen. Däremot bland de icke reviderade företagen blev resultatet signifikant året efter skattesänkningen. Detta resultat innebär att det förekommer mindre indikationer på resultatmanipulering året efter en skattesänkning i icke reviderade företag. Forskning visar att året innan en skattesänkning minskade publika bolag den taxerbara inkomsten (Lin et al., 2012, s. 38; Guenther, 1994, s. 243). Sundvik (2016, s. 282) fann i sin studie på privata svenska företag att det året innan en skattesänkning förekommer mer indikationer på resultatmanipulering i form av att företagen sänker sin inkomst. Som tidigare nämnts, är det modellerna i hans studie som även denna uppsats har utgått ifrån men vi fick inte något signifikant resultat. Vi tror att en anledning till detta skulle kunna vara att det här arbetet har satt en maxgräns när det kommer till företagens nettoomsättning samt att den här studien har genomförts på ett mindre urval. Höglund och Sundvik (2019, s. 266) fann i deras studie inte något signifikant resultat när indikationen på resultatmanipulering mättes genom periodiseringar men däremot ett signifikant resultat på att det icke reviderade bolag förekommer mer kostnadsasymmetri jämfört med reviderade företag. Detta visar alltså att valet av mätmetod kan ha betydelse för resultatet. Detta skulle alltså kunna innebära att resultat i denna studie skulle kunna bli annorlunda om modellen ändrades. Att vi däremot fick ett signifikant resultat året efter
49 skattesänkningen i icke reviderade företag stämmer överens med det resultat som Sundvik (2016, s. 275) fick.
Intressentmodellen poängterar att det finns många olika externa parter som har intresse i företaget och dess årsredovisning (Freeman, 2010, s. 25). Två externa intressenter som är extra viktiga i denna studie är kreditgivare och Skatteverket eftersom resultat i den här studien kan vara av intresse för dessa parter när de granskar företag.
I de båda regressionsanalyserna presenteras en förklaringsgrad på ungefär 20 procent. Det här innebär att modellen enbart kan förklara en del av variationen i responsvariabeln. Detta ger i sin tur indikation på att det kan finnas andra variabler eller omständigheter som kan ge högre förklaringsgrad. Fokus i det här arbetet har inte varit att erhålla högre förklaringsgrad då det kan skapa andra problem med regressionen.
Avslutningsvis visar urvalet att en majoritet av företagen har en manlig VD samt att bland de reviderade företagen är majoriteten manliga revisorer. Männen är alltså dominant inom dessa två grupper och detta kommer diskuteras mer ingående i de kommande två avsnitten av analysen där fokus är sambandet mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering.
7.2 Resultatmanipulation i reviderade företag
Social role theory poängterar, som tidigare nämnts, att om individerna utför aktiviteter växer könsrollerna fram (Eagly & Wood, 2012, s. 467). Ett dominant eller resurskrävande beteende är mer vanligt hos män medan ett mer gemensamt och underordnat beteende är vanligare hos kvinnor (Eagly & Wood, 2012, s. 467). Forskning visar också att män värdesätter högre inkomst, ledarskap och utmaningar medan kvinnorna värdesätter relationer och att kunna hjälpa andra, det har dock blivit allt viktigare för kvinnor att också få ta ansvar (Konrad et al., 2000, s. 616-617). Detta skulle kunna vara en indikation på varför resultatet i den här studien visar att det i företag med en manlig VD eller manlig revisor förekommer mer indikationer på resultatmanipulering. I och med att kvinnor vill ta allt mer ansvar har skillnaden mellan könen minskat. Vi tror att detta kan vara en anledning till att β-koefficienten visar ett lågt värde, som med andra ord innebär att skillnaden mellan könen inte är stor.
Forskning visar vidare att det i företag med en kvinnlig VD förekommer mindre indikationer på resultatmanipulering (Belot & Serve, 2018, s. 336; Gavious et al., 2012, s. 24; Na & Hong, 2019, s. 306). Dessa studier stämmer överens med resultatet i den här studien. Detta examensarbete visar att det i företag med en kvinnlig VD förekommer mindre indikationer på resultatmanipulering, vilket skulle kunna vara en indikation på att en kvinnlig VD är mindre riskbenägen men det är inget som faktiskt har testats i detta arbete. Khan och Vieito (2013, s. 64) fann att en kvinnlig VD tar mindre risker när de fattar investerings- och finansieringsbeslut. En annan studie genomförd av Ho et al. (2015, s. 366) visar att en kvinnlig VD är mer konservativ i redovisningen av intäkter. Därmed skulle resultatet i detta arbete också kunna vara en indikation på att en kvinnlig VD är mer konservativ och därmed förekommer inte lika mycket indikationer på resultatmanipulering. Vi tror att en anledning till att β-koefficienten visar ett lågt värde skulle kunna bero på att det är en viss “typ” av människor som startar företag, exempelvis människor som vågar ta lite mer risker och gillar utmaningar. En sammanfattande studie fann bland annat att skillnaden i riskbenägenhet är lägre bland kvinnor och män i ledargrupper eller som är entreprenörer (Croson & Gneezy, 2009, s. 454).
50 Resultatet i detta arbete visar också att det förekommer mindre indikationer på resultatmanipulering om företaget har en kvinnlig revisor som granskar årsredovisningen. Detta skulle kunna vara en indikation på att en kvinnlig revisor är mer konservativ samt mer noggrann i granskningen av företagets inkomster, detta resultat fann Niskanen et al. (2011, s. 789) i en studie genomförd på finska företag. Skillnaden mellan könen är inte stor, vilket vi tror skulle kunna bero på att revisorn har riktlinjer som hen ska följa i sitt arbete. För en revisor är det viktigt att fullfölja sina arbetsuppgifter samt hålla fast vid integritet och professionell etik (Hope & Langli, 2010, s. 599). Revision vill inte frångå sitt oberoende för att kunna ta ett högre arvode genom att lämna färre anmärkningar i revisionsberättelsen (Hope & Langli, 2010, s. 599). Detta visar att revisorn vill fullfölja sina arbetsuppgifter samt hålla fast vid integritet och professionell etik (Hope & Langli, 2010, s. 599).
Croson & Gneezy (2009, s. 468) kom fram till att kvinnor är mindre konkurrenskraftiga samt förhandlingskraftiga. Vi tror att detta skulle kunna vara en indikation på varför det förekommer fler manliga revisor bland företagen. Kanske är en manlig revisor bättre på att övertala klinten om vad de kan hjälpa företaget med, exempelvis med skatteplaneringen. Att även en manlig VD kan vara mer konkurrenskraftig och förhandlingskraftig kan vara en indikation på varför det i dessa företag förekommer mer indikationer på resultatmanipulering.
Agentteorin poängterar bland annat att det kan uppstå informationsasymmetri mellan agenten och principalen (Eilifsen et al., 2013, s. 6). Forskning har dock delade meningar när det kommer till om det förekommer mer informationsasymmetrin i privata företag eller inte. Beatty & Harris (1999, s. 302) menar att det i privata bolag förekommer mindre informationsasymmetri då företagets ägare och chef ofta är samma person. Däremot poängterar Lennox (2005, s. 208) att denna asymmetri är större i privata företag då de inte måste lämna lika mycket information till allmänheten. Det viktiga i detta fall är att det i privata företag kan förekomma informationsasymmetri mellan olika parter. En studie visar att relationen mellan chef och redovisningskonsult kan ses som en relation mellan principalen och agenten (Niemi et al., 2012, s. 189). Utifrån denna studie borde det även kunna uppstå informationsasymmetri mellan företagets VD och företagets revisor där revisorn då har mer kontroll och kunskap över företagets bokföring. Vi tror att denna informationsasymmetri kan påverka indikationen på resultatmanipulering i företag, både till mer eller mindre indikationer på resultatmanipulering beroende på revisorns kön. Resultatet i denna studie visar att det i företag med en manlig revisor förekommer mer indikationer på resultatmanipulering
Avslutningsvis i detta avsnitt kommer en analys ske av interaktionsvariabeln kön på företagets VD och revisor eftersom även denna variabel visar ett signifikant resultat. Resultatet visar att det i företag med både en kvinnlig VD och en kvinnlig revisor förekommer mer indikationer på resultatmanipulering. Teorin critical mass belyser vikten av proportionerna mellan män och kvinnor i grupp och vad det kan få för påverkan på företaget (Kanter, 1977a, s. 208). Forskning visar att när en styrelse har en mer jämn fördelning mellan könen får kvinnorna inflytande, närmare bestämt när de representerar 20-40 % av styrelsen (Joecks et al., 2013, s. 70). Detta kan alltså visa på att kvinnor kan behöva stöd av varandra för att framföra sina tankar. Vi tror därför att en kvinnlig VD skulle kunna få stöd av en kvinnlig revisor för att visa upp årsredovisningen för styrelsen. Vi tror även att revisorn får stöd av företagets VD. Två kvinnor som stärker varandra
51 påminner därmed kanske mer om en man i karaktärsdragen när det kommer till indikationen på resultatmanipulering. Viktigt att ta med sig är dock att i privata företag är styrelserna mindre och företagets VD kan därför ha en större roll i styrelsen. Bolagsverket (2018) poängterar att i privata företag är det ofta styrelsen som utser en styrelseledamot till VD. Som tidigare nämnts i resultatet är det 21 företag inom 13 olika branscher som både har en kvinnlig VD och revisor. Vissa av branscherna associerar vi som mer kvinnliga branscher, exempelvis hår och skönhetsvård samt hälsa och sjukvård. 7.3 Resultatmanipulation i icke reviderade företag
Resultatet i icke reviderade privata aktiebolag visar inte att det finns ett samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering. Vi tror att en viktig orsak till detta kan vara att det i dessa företag saknas kunskap inom redovisning eftersom de exempelvis inte har extern hjälp av en revisor eller redovisningskonsult. Kunskapsbrist kan vara en drivkraft till revision (Vanstraelen & Schelleman, 2017, s. 578). En indikation på att det saknas kunskap i företag som inte har extern hjälp med upprättandet av företagets årsredovisning är att exempelvis formaliafelen ökat sedan avskaffandet av revisionsplikten (Riksrevisionen, 2017, s. 34). Som tidigare nämnts fann Höglund och Sundvik (2019, s. 266) ett signifikant resultat när det kommer till att det i icke reviderade bolag förekommer mer kostnadsasymmetri jämfört med reviderade företag men när det gäller periodiseringar blev resultatet inte signifikant. Därmed kan det i icke reviderade företag vara vanligare att de manipulerar resultatet med hjälp av exempelvis kostnadsasymmetri i övriga kostnader istället för periodiseringar. Detta urval består också av färre observationer vilket kan påverka resultatet.
Varför dessa företag har valt bort revision går bara att spekulera i men troligen har det att göra med att fördelarna med en revisor inte överstiger nackdelarna. Revisionsplikten avskaffades för privata aktiebolag och aktiekapitalet sänktes till 50 000 kronor år 2010 (prop. 2009/10:204, s. 1, 109, 237; prop. 2009/10:61, s. 1,23, 39). Riksrevision (2017, s. 24) kom fram till att antalet nystartade företag har ökat sedan dessa lagändringar trädde i kraft. I och med att kraven har blivit lägre för att starta företag tror vi fler vågar ta risken att starta företag och därmed är de inte enbart de som är mest riskbenägna som vågar starta företag. Detta skulle kunna vara en anledning till att det inte förekommer någon skillnad mellan könen på företagets VD bland de icke reviderade företagen. Vidare är skillnaden i riskbenägenhet mindre bland entreprenörer (Croson & Gneezy, 2009, s. 454), vilket också kan vara en indikation på varför resultatet inte blev signifikant. Studien visar också att de sociala preferenserna skiljer sig mellan könen men då resultaten från tidigare studier visar varierande resultat drogs ingen generell slutsats (Croson & Gneezy, 2009, s. 467-468). Detta visar alltså en likhet mellan män och kvinnor som kan vara en indikation på varför regressionen inte visar ett statistiskt säkerställd samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering.
Som tidigare nämnts tror vi att företag behöver hjälp av en revisor för att kunna ta fram en korrekt årsredovinisning då de själva inte har tillräckligt med kunskap. I och med att revisionsplikten avskaffades uppstod även möjligheten för bolag att anlita en redovisningskonsult. Det är svårt att få fram information från årsredovisningarna om huruvida företaget har använt en redovisningskonsult eller inte eftersom detta inte måste framgå. I urvalet för denna studie hittades endast ett fåtal årsredovisningar där det framgick att företaget har en redovisningskonsult, det kan med andra ord finnas fler. Könet på redovisningskonsulten i dessa företag skulle också kunna påverka indikationen på resultatmanipulering med tanke på att könet på revisorn gör det.
52