I avsnittet presenteras de tre viktiga begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet, som är viktiga för att uppnå en högre trovärdighet på studien.
9.1 Reliabilitet och Validitet
Reliabilitet och validitet är två viktiga begrepp när det kommer till att mäta trovärdigheten på resultatet i en studie (Collis & Hussey, 2014, s. 52). Reliabilitet syftar till att poängtera noggrannheten och precisionen i mätningen för att studien sedan ska kunna genomföras igen och då ge samma resultat (Collis & Hussey, 2014, s. 52). Hänsyn har tagits till reliabiliteten under skrivandet av examensarbetet genom att exempelvis använda en välanvänd modell för att mäta indikationen på resultatmanipulering. Diskretionära periodiseringar har använts ofta i tidigare studier (Dechow et al., 2012, s. 276). Att också välja en modell som har använts på liknande företag ökar också replikerbarheten, ett exempel på detta är att Jones-modellen använts av Höglund och Sundvik (2017) samt Sundvik (2016) som fokuserar på privata företag i Finland respektive privata företag i Sverige. Eftersom denna studie är en kvantitativ studie har en del av arbetet gått ut på att inhämta data från Business Source Premier för att sedan bearbeta den i Excel samt statistikprogrammet Stata, vilket slutligen lett fram till ett resultat. Den mänskliga faktorn spelar såklart in här, det är därmed inte 100 procent säkert att alla siffror är korrekta. Detta eftersom exempelvis könsvariablerna har matats in manuellt, vilket ökar risken för fel och för att minimera denna risk har processen genomförts på ett systematiskt samt noggrant sätt. Noggrannhet är något som varit ett nyckelord under arbetets gång genom att fördelar och nackdelar vägts mot varandra innan ett beslut fattats, exempel på detta är beslutet kring val av modell samt valet av data och hur bearbetningen av insamlad data gått till. Utifrån detta är det sannolikt att studien har en hög grad av reliabilitet. Collis och Hussey (2014, s. 53) poängterar att i en positivistisk studie är det extra viktigt att den är replikerbar. Den här studien är replikerbar, det vill säga att den går att utföra igen förutsatt att samma arbetsprocess följs till punkt och pricka.
Det andra begreppet, validitet, syftar till huruvida de test som genomförs mäter det som forskaren vill att de ska mäta (Collis & Hussey, 2014, s. 53). Ett dåligt urval, felaktiga förfaranden eller missvisande mätningar är några exempel på forskningsfel som kan leda till lägre validitet (Collis & Hussey, 2014, s. 53). Validiteten är även något som har hafts i åtanke under arbetets gång. Därför har besluten kring urval och databearbetning noggrant tänkts igenom. När de gäller felaktiga förfaranden är detta naturligtvis något som undvikits i största möjliga mån, med det sagt är det inte helt säkerställt att det inte finns några felaktiga förfaranden i detta examensarbete. Gällande missvisande mätningar är detta något som noggrant tänkts igenom. Det ligger många timmar bakom beslutet kring val av mätinstrument för att komma fram till ett instrument som är relevant och användbart för att mäta det som studien avser att mäta, det vill säga om det finns ett samband mellan könet på VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering i privata aktiebolag. Valet blev den modifierade Jones-modellen eftersom det är vanligt att fokusera på diskretionära periodiseringar i tidigare forskning (Dechow et al., 2012, s. 276). När det kommer till att mäta periodiseringar visar Dechow et al. (1995, s. 223) att den modifierade Jones-modellen är den modell som har högst styrka, vilket också är en anledning till valet av modell. Sundvik (2016, s. 262, 267) använde Jones-modellen vid analyserandet av svenska privata företag i samband med skattesänkningen år 2013, vilket också visar att modellen är lämplig att använda i denna studie.
59 9.2 Generaliserbarhet
Inom kvantitativ forskning är det vanligt förekommande att studien ska vara generaliserbar (Skärvad & Lundahl, 2016, s. 111). Begreppet generaliserbarhet syftar till att resultatet av en studie ska kunna användas av andra personer eller situationer än de som ingått i den ursprungliga studien (Skärvad & Lundahl, 2016, s. 111). Det är möjligt att det skulle kunna gå att komma fram till om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulation i privata aktiebolag i en annan region genom att använda samma tillvägagångssätt som i den här studien. Ett villkor för generaliserbarhet är att urvalet måste bestå av ett stickprov som är representativt för hela studiens population (Skärvad & Lundahl, 2016, s. 111).
Det stickprov som har valts i denna studie finns närmare beskrivet i avsnittet om urval och datainsamling. Stickprovet kan anses vara representativt för de större kommunerna i region Skåne eftersom det har selekterats ut och bearbetats ner till att följa vissa kriterier gällande bland annat nettoomsättning, bolagstyp, verksamhetsort samt reviderade och icke reviderade företag. På detta sätt har ett urval som kan representera just den typen av bolag arbetats fram. Examensarbetet torde också kunna generaliseras till andra större svenska kommuner runt om i landet och då kanske framförallt städer som ligger nära kusten, exempelvis Umeå, eftersom Malmö och Helsingborg ligger längs kusten medan Lund ligger nära kusten. Det kan vara svårare att generalisera detta arbete till små städer i exempelvis Norrland där bolagen fokuserar mer på industri till skillnad från större städer där det kan förekomma fler tjänsteföretag. Det kan också diskuteras huruvida den här uppsatsen kan generaliseras till andra större städer i andra länder, viktigt att ta med sig är att det då kan finnas skillnader i kultur och regelverk som skulle kunna påverka resultat, vilket kan göra det svårt att generalisera till andra länder. Andra städer i nordiska länder skulle kanske kunna fungera eftersom det finns fler likheter mellan dessa länder men även skillnader som är viktiga att ta med sig. Det här examensarbetet har inte utgått från ett slumpmässigt urval, vilket kan påverka generaliserbarheten. En mer ingående diskussion kring detta återfinns i avsnittet ”urval och datainsamling” men det har bland annat att göra med att denna uppsats fann det viktigare att fokusera på mer jämnstora företag samt att det fanns en risk att antalet kvinnor som är VD och revisor skulle bli för få.
61