Detta avsnitt inleds med en presentation av examensarbetets slutsats. Vidare kommer begränsningar med vald metod, en diskussion kring vilken kunskap arbetet bidrar med samt en diskussion kring etiska och samhälleliga principer att presenteras. Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning inom ämnet.
8.1 Slutsats
Syftet med examensarbetet är, som tidigare nämnts, att undersöka om det finns ett samband mellan könet på företagets VD samt könet på företagets externa revisor, om företag har en revisor vill säga, och indikationen på resultatmanipulering. Följande forskningsfråga formulerades och ska därmed också besvaras:
Finns det ett samband mellan könet på företagets VD och/eller externa revisor samt indikationen på resultatmanipulering i svenska privata aktiebolag?
Detta arbete bygger, som tidigare nämnts, på två regressioner, en med fokus på företag som har revisor samt en med fokus på företag som saknar revisor. Som diskuterats i tidigare avsnitt visar den här studien att det i företag som har revision förekommer indikationer på mindre resultatmanipulering om företaget har en kvinnlig VD. Detta stämmer överens med vad tidigare forskning visar (Belot & Serve, 2018, s. 336; Gavious et al., 2012, s. 24; Na & Hong, 2019, s. 306). Resultatet skulle därför kunna vara en indikation på att en kvinnlig VD tar mindre risker samt är mer konservativ. Detta eftersom Khan och Vieito (2013, s. 64) fann att kvinnor tar mindre risker när de fattar vissa beslut samt att Ho et al. (2015, s. 366) kom fram till att kvinnor är mer konservativa i sin redovisning. Resultatet torde också kunna förklaras av social role theory som poängterar att individernas aktiviteter påverkar könsrollernas utformning (Eagly & Wood, 2012, s. 467). Exempelvis antar kvinnor ett mer underordnat och gemensamt beteende medan männen oftare antar ett mer dominant och resurskrävande beteende (Eagly & Wood, 2012, s. 467). Även detta kan vara en indikation på att det i företag med en manlig VD förekommer mer indikationer på resultatmanipulering.
Resultatet i det här examensarbetet visar dock på en liten skillnad bland de reviderade företagen, vilket tyder på att skillnaderna mellan könen på företagets VD är liten. Detta skulle kunna bero på att de som startar företag är entreprenörer och ledare. En sammanfattande studie kom fram till att det förekommer mindre skillnader mellan manliga och kvinnliga entreprenörer när det kommer till riskbenägenhet (Croson & Gneezy, 2009, s. 454). Konrad et al. (2000, s. 617) poängterar att det idag är allt viktigare för kvinnor att få ta ansvar, vilket också kan vara en indikation på varför skillnaden mellan könet på företagets VD är liten.
Vidare har den här studien kommit fram till att det också finns ett samband mellan könet på företagets externa revisor och indikationen på resultatmanipulering. Närmare bestämt att det i företag med en kvinnlig revisor förekommer mindre indikationer på resultatmanipulering. En kvinnlig revisor är mer konservativ (Niskanen et al., 2011, s. 789), vilket detta resultat skulle kunna vara en indikation på. Examensarbetet visar också ett signifikant resultat på att det finns ett samband mellan interaktionsvariabeln könet på företagets VD och revisor samt indikationen på resultatmanipulering. Mer specifikt visar resultatet att det i företag med både en kvinnlig VD och en kvinnlig revisor förekommer
53 mer indikationer på resultatmanipulering jämfört med om en man finns på någon av posterna. Detta resultat skiljer sig från resultatet när förklaringsvariablerna testas enskilt eftersom de visar att det i företag med en kvinnlig VD eller en kvinnlig revisor förekommer mindre indikationer på resultatmanipulering. Proportionerna mellan män och kvinnor i en grupp har påverkan på gruppen och detta är något som teorin critical mass belyser (Kanter, 1977a, s. 208). Forskning visar exempelvis att en jämn fördelning, 20-40% kvinnor, mellan män och kvinnor i en styrelse leder till att kvinnor får inflytande (Joecks et al., 2013, s. 70). Utifrån detta skulle en tanke kunna vara att en kvinnlig VD och en kvinnlig revisor finner stöd i varandra och därmed påminner deras karaktärsdrag tillsammans om en man. Det är ofta styrelsen som utser en av dem till att också vara VD i företaget (Bolagsverket, 2018). Därmed anser vi att det kan finnas en nära relation mellan styrelse, VD och revisor. Dessa tre parter tillsammans skulle också kanske kunna påverka indikationen på resultatmanipulering och desto fler kvinnor det är desto mer inflytande får de.
Skiftas fokus istället till resultatet av de icke reviderade företagen fann examensarbetet inte något signifikant resultat på att det finns ett samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering. En anledning till det skulle kanske kunna vara att det i dessa företag saknas kunskap inom redovisning. En förklaring till det kan vara att den ekonomiska brottsligheten, skatteundandragande och formaliafelen har ökat sedan revisionsplikten togs bort (Riksrevisionen, 2017, s. 7, 34). En redovisningskonsult skulle också kunna påverka indikationen på resultatmanipulering men detta har inte undersökts då det är svårare att få fram denna information. En annan anledning som har diskuterats är valet av modell för att mäta indikationen på resultatmanipulering, där en annan modell skulle kanske ge ett annat resultat. Exempelvis visar Höglund och Sundvik (2019, s. 266) att det inte förekommer någon skillnad mellan indikationen på resultatmanipulering i reviderade och icke reviderade företag när fokus var på periodiseringar men däremot när fokus skiftas till kostnadssymmetri visar resultatet skillnad mellan reviderade och icke reviderade företag. Vidare kan resultatet i denna studie bero på att skillnaden i riskbenägenhet mellan män och kvinnor som är entreprenörer är lägre, vilket Croson och Gneezy (2009, s. 454) poängterar i sin studie.
Avslutningsvis finner vi att syftet är uppfyllt och att forskningsfrågan är besvarad. Svaret är ja bland reviderade företag, det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller företags revisor samt indikationen på resultatmanipulering. Detta samband kunde inte påvisas bland de icke reviderade företagen så där blir svaret nej.
8.2 Kritisk granskning av arbetet
Som tidigare nämnts i avsnittet “Metodkritik” kan indikationen på resultatmanipulering mätas på olika sätt, vilket också gör det svårt att mäta och täcka in alla indikationer på resultatmanipulering i ett företag. Olika modeller kan ge olika resultat, vilket exempelvis Höglund och Sundvik (2019) fann i deras studie som använde sig av både periodiseringar och kostnadsasymmetri. I det här arbetet är fokus på att mäta indikationen på resultatmanipulering utifrån diskretionära periodiseringar, vilket är vanligt förekommande i tidigare studier (Sundvik, 2016; Sundvik, 2017). Det har dock poängteras att denna modell inte är perfekt. Att valet ändå blev att utgå från Jones-modellen beror både på att den är vanligt förekommande i tidigare studier samt att den har använts i analyser av privata företag. Detta examensarbete utgår från den regressionsmodell som Sundvik (2016, s. 267) använde i sin studie och därmed blev det
54 också naturligt att mäta indikationen resultatmanipulering på samma sätt som honom, nämligen med hjälp av diskretionära periodiseringar.
Vidare har den här studien utgått från det absoluta värdet på diskretionära periodiseringar. Det innebär att alla värden antar ett positivt värde och att fokus blir på storheten på diskretionära periodiseringar. Absoluta värden tar också bort problemet med att negativa och positiva periodiseringar tar ut varandra, vilket kan leda till att det ser ut som det förekommer mindre periodiseringar än vad det faktiskt gör. En nackdel med de absoluta värdena är att det inte finns några negativa värden. Eftersom syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller revisorn samt indikationen på resultatmanipulering är det relevant att använda det absoluta värdet på diskretionära periodiseringar.
Som tidigare nämnts används en interaktionsvariabel där könet på företagets VD multipliceras med könet på företagets revisor. Denna variabel visar inte ett signifikant resultat i korrelationsmatrisen (0,226) men däremot i regressionsanalysen (0,011). Därför gjordes ytterligare en regression för att analysera detta mer ingående men den gav inte något signifikant resultat. VIF-värdet för interaktionsvariabeln är också högst, sedan kommer variabeln kön på företagets revisor och slutligen kön på företagets VD. Detta indikerar på att det finns en korrelation mellan interaktionsvariabeln och övriga kontrollvariabler som gör att interaktionsvariabeln blir signifikant.
Det här examensarbetet har även utgått från ett mindre urval, vilket skulle kunna ha betydelse för resultatet. Som tidigare nämnts, poängterar Byström och Byström (2001, s. 347) att ett stort urval inte alltid behöver vara bättre. Det viktiga är hur besluten kring urval har fattats och ett mindre urval kan skapa bättre mät- och bearbetningsmöjligheter (Byström & Byström, 2001, s. 347). Detta är något som har prioriterats i denna studie och i avsnittet ”Urval och datainsamling” presenteras en mer ingående diskussion kring detta. Avslutningsvis kan en annan nackdel vara att två regressioner har genomförts för att ta hänsyn till både reviderade och icke reviderade företag. Det ses dock inte som något problem då det skapar en tydlig uppdelning mellan reviderade och icke reviderade företag samt underlättar analysen.
8.3 Kunskapsbidrag
Inom forskningsområdet företagsekonomi har det här examensarbetet bidragit med kunskap, mer specifikt har studien tillfört kunskap om svenska privata aktiebolag kring sambandet mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering. Vilket är något som andra forskare inom företagsekonomi kan vara intresserade av.
Eftersom den här undersökningen fokuserar på de tre största kommunerna i Skåne bidrar uppsatsen med kunskap kring hur sambandet ser ut mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering i just dessa tre kommuner. Resultatet borde även kunna generaliseras till liknande kommuner i Sverige och kan därmed kanske också tillföra kunskap i dessa kommuner.
Resultatet i det här arbetet är också något som olika externa intressenter kan vara intresserade av i samband med utvärdering eller granskning av företag. För bolag är det viktigt med en bra relation till omgivningen bestående av många olika intressenter
55 (Freeman, 2010, s. 25). Phillips (2003, s. 126) nämner flera intressenter och dessa intressenter återfinns i figur 3. De viktigare intressenterna i den här studien är, som tidigare nämnts, kreditgivare och Skatteverket. Dessa två parter kan finna denna uppsats intressant eftersom resultatet är något som de skulle kunna dra nytta av när de granskar företag. De skulle därmed få kunskap om i vilka företag det kan förekomma mer indikationer på resultatmanipulering och kanske därför kräver en mer ingående granskning. Även andra intressenter kan finna den här studien intressant, till exempel staten i samband med att riksdag och regering ska stifta nya lagar eller ändra befintliga lagar inom detta ämne.
Denna studie kan även bidra med kunskap till revisionsbranschen. Arbetet skapar förståelse för att det kan finnas skillnader mellan en manlig och kvinnlig revisor, vilket skulle kunna påverka bildandet av ett revisionsteam. I och med att resultatet från studien också visar indikationer på att en kvinnlig VD resultatmanipulerar mindre skulle denna information kunna påverka revisorer när de accepterar nya klienter. Detta eftersom de kan föredra bolag med lägre risk (Eshleman & Guo, 2014, s. 198). Den här studien kan alltså bidra med kunskap åt revisorerna men även till företaget och deras VD i samband med att de ska anlita en revisor eftersom resultatet visar att indikationen på resultatmanipulering skiljer sig mellan könet på en revisor.
8.4 Etiska och samhälleliga principer
Två viktiga begrepp att ta hänsyn till inom forskning är etik samt moral och dessa begrepp är nära kopplade till varandra (Collis & Hussey, 2014, s. 30). Moral syftar till principer som lägger grunden för uppförandekoden (Collis & Hussey, 2014, s. 30). Forskningsetik tar sikte på vilket sätt forskningen är genomförd och sedan hur resultatet presenteras (Collis & Hussey, 2014, s. 30). Med andra ord hur en individ ska uppföra sig i forskningssammanhang (Skärvad & Lundahl, 2016, s. 63).
Det är viktigt att kunna skilja på objektiv fakta och subjektiva bedömningar vid inhämtandet av information (Skärvad & Lundahl, 2016, s. 59). Det här är något som har tagits hänsyn till vid val av källor. Ett relevant begrepp inom forskningsetik är opartiskhet, vilket innebär att forskaren inte får låta sig styras av egna intressen och på så sätt göra att resultatet av forskningen gynnar någon (Skärvad & Lundahl, 2016, s. 63). Opartiskhet är också något som examensarbetet tagit hänsyn till under arbetets gång. Eftersom ett kvantitativt examensarbete genomförs har det varit enklare att vara objektiv då arbetet utgår från teorier samt tidigare forskning och inämtad data för att testa hypoteserna med hjälp av statistikprogrammet Stata. Ett annat relevant begrepp som examensarbetet har haft i åtanke är plagiat, vilket är ett vanligt förekommande begrepp i studentuppsatser och ska undvikas (Skärvad & Lundahl, 2016, s. 65). Plagiat innebär att någon annans text kopieras och framhävs som sin egen (Skärvad & Lundahl, 2016, s. 65). För att undvika detta har det varit viktigt att referera till källan.
Som tidigare nämnts kan earnings management ses från olika synvinklar och beroende på valet av synvinkel kan det uppfattas som etiskt korrekt eller inte. Den första synvinkeln fokuserar på att det verkliga resultatet ska gå att återspegla genom att följa de ingående transaktionerna och de överensstämmer med verkligheten (Ronen & Yaari, 2008, s. 25). Nästa synvinkel fokuserar på den resultatmanipulering som är tillåten enligt regelverket (Ronen & Yaari, 2008, s. 25). Det kan exempelvis handla om att företaget gör avsättningar till en periodiseringsfond som sedan återförs i enlighet med regelverket. Resultatet kan även “manipuleras” genom att finns skillnader mellan de skattemässiga
56 reglerna och de bokföringsmässiga reglerna. Den sista synvinkeln innebär att resultatet manipuleras så att det inte går att följa de bakomliggande transaktionerna och därmed presenteras inte redovisningen i enlighet med företagets ekonomiska verklighet (Ronen & Yaari, 2008, s. 25). De två första synvinklarna är etiskt korrekta och därmed skadar de inte företaget och dess olika intressenter. Den tredje synvinkeln ses däremot som oetisk och kan därmed påverka intressenterna på ett negativt sätt. Den kan också i värsta fall leda till åtal gällande bedrägeri (Ronen & Yaari, 2008, s. 25). Det är därmed den sista synvinkeln som revisorn har till uppgift att förhindra och som är fokus i detta arbete. Företag kan tänja på regelverkets gränser och därmed befinna sig i en gråzon, vilket kan göra det svårare att avgöra om manipuleringen är tillåten eller inte.
Avslutningsvis är det lämpligt med en diskussion kring män och kvinnor ur ett etiskt perspektiv. Jämställdhet mellan män och kvinnor är något som diskuteras i många olika sammanhang. Exempelvis visar Almi (2020, s. 10) att rikssnittet för andelen kvinnor som är VD är långt ifrån jämn. Resultatet i denna studie visar, bland annat, att i företag med en kvinnlig VD eller en kvinnlig revisor förekommer mindre indikationer på resultatmanipulering och detta resultat har sedan analyserats för att försöka skapa lite förklaringar på varför. Att dock dra alla av ett visst kön över en kam är något som kan diskuteras och frågan är hur etiskt korrekt detta är. Alla individer skiljer sig åt, vilket är något som är viktigt att ha med sig bakhuvudet. Bara för att resultatet i denna studie visar indikationer på att en kvinnlig VD eller revisor resultatmanipulerar mindre betyder inte det att detta gäller alla kvinnor inom dessa två positioner i företag.
8.5 Förslag till fortsatt forskning
Under arbetets gång har det växt fram olika idéer kring vad som skulle vara intressant att undersöka i framtida studier. Examensarbetet visar att både könet på företagets revisor och könet på företagets VD har ett samband med indikationen på resultatmanipulering i reviderade företag. Bolagsverket (2018) poängterar att det finns en nära relation mellan styrelse och företagets VD. Styrelsens könssammansättning är också något som diskuterats i detta arbete i samband med teorin om critical mass och där presenteras även tidigare forskning inom området. Fokus i den här studien har dock inte varit att testa om det finns ett samband mellan könen på företagets styrelseledamöter och indikationen på resultatmanipulering. Det är därför något som skulle vara intressant att analysera i en framtida studie. Detta eftersom styrelsens könssammansättning är något som kan vara relevant för dynamiken i ett företag, eftersom män och kvinnor i grunden kan ha olika karaktärsdrag som kan vara bra för ett bolags fortsatta utveckling. Forskning visar exempelvis att kvinnor är mindre riskbenägna (Croson & Gneezy, 2009, s. 454). Vidare är genus och jämställdhet något som är ett debatterat ämne i dagens samhälle och är något som bör uppmärksammas då det gäller sammansättningen av män och kvinnor i styrelser. Anledningen till det är att i svenska privata aktiebolag är kvinnor kraftigt underrepresenterade i styrelser (Almi, 2020).
En studie som analyserar publika bolag med fokus på könet på företagets styrelsemedlemmar, VD och revisor skulle även vara intressant att utföra, vilket är ytterligare ett förslag på framtida forskning. Skulle en sådan studie i sådana fall ge samma resultat som denna studie? Något som också kan funderas kring är om åldern har betydelse för indikationen på resultatmanipulering, vilket kanske skulle kunna vara fallet eftersom könsrollerna växer fram i takt med att aktiviteter utförs (Eagly & Wood, 2012, s. 467).
57 Resultatet i det här arbetet visar inte något samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering i icke reviderade företag. Som tidigare diskuterats skulle det kunna bero på att de saknar kunskap eller valet av modell för att mäta indikationen på resultatmanipulering. Det skulle därför vara intressant att istället fokusera på resultatmanipulering utifrån exempelvis kostnadsasymmetri i övriga kostnader. Att också studera om könet på en redovisningskonsult har någon betydelse skulle vara intressant i och med att resultatet i denna studie visar att det finns ett samband mellan könet på revisorn och indikationen på resultatmanipulering.
Generellt kan det nämnas att branscher som är kontantintensiva kan ha “lättare” att ägna sig åt resultatmanipulering eftersom det är svårare att spåra kontanter och dess bakomliggande transaktioner. Riksrevisionen (2017, s. 7) anger att kontantintensiva branscher exempelvis är hårvård, taxiverksamhet samt restaurang. Vidare anger Riksrevisionen (2017, s. 7) att det i dessa branscher är högre risk för skatteundandraganden och ekonomisk brottslighet i och med att revisionsplikten avskaffades. Det kan därför också förekomma mer indikationer på resultatmanipulation. Det skulle därför vara intressant att göra en jämförelse mellan olika branscher för att se om det finns ett samband mellan på könet på företagets VD och revisor samt indikationen på resultatmanipulering beroende på bransch. Här kan det med fördel ägnas mer forskning som fokuserar på om det verkligen var bra att revisionsplikten avskaffades i synnerhet för dessa branscher.
Ytterligare förslag på framtida forskning är att lägga till en variabel som jämför företag som anlitat en revisor som tillhör “Big Four” med företag som anlitat en revisor som tillhör en mindre revisionsbyrå. Fokus skulle då vara att undersöka sambandet mellan könet på revisorn och vilken byrå den tillhör samt indikationen på resultatmanipulering. Detta eftersom det finns forskning som visar att kvaliteten på årsredovisningar skiljer sig beroende på om det är en stor eller liten revisionsbyrå (Eshleman & Guo, 2014, s. 217; Berglund et al., 2018, s. 19-20).
Det skulle slutligen vara intressant om framtida forskning kunde fokuseras på att jämföra mindre skattesänkningar med större skattesänkningar (likt den större skattesänkning som skedde 2013) med fokus på om indikationen på resultatmanipulering skiljer sig. Det vill säga att forskningen skulle fokusera på om det förekommer mer indikationer på resultatmanipulering vid en större skattesänkning jämfört med en mindre? Att också lägga in en könsvariabel skulle vara intressant.
58