Utifrån examensarbetets syfte och forskningsfråga beskriver den teoretiska metoden vilken ontologi, epistemologi, forskningsansats och forskningsstrategi som detta arbete grundas på. Avsnittet beskriver även vilket perspektiv som ligger som grund i studien. Avslutningsvis beskrivs hur litteratursökningen gått till samt valet av källor i arbetet.
4.1 Ontologi
Ontologi, eller med ett annat ord verklighetssyn, förklarar vilken syn en person har på den sociala verkligheten (Bryman, 2018, s. 41). Ontologi beskriver hur den sociala verkligen funkar och hur den ska uppfattas (Long et al., 2000, s. 190). Inom ontologin finns en central fråga gällande huruvida den sociala verkligheten ska ses som konstruktioner av aktörernas uppfattningar och handlingar eller som om den sociala verkligheten besitter en yttre verklighet (Bryman & Bell, 2017, s. 52). Baserat på valt problemområde och med tanke på att en kvantitativ studie genomförs lämpar sig det objektivistiska synsättet bättre än det konstruktionistiska synsättet. Objektivism innebär att sociala händelser är oberoende av aktören (Bryman & Bell, 2017, s. 52). Sociala händelser ska enligt detta synsätt tolkas som händelser som sker utanför människors intellekt och som inte kan påverkas av människan (Bryman & Bell, 2017, s. 52). Detta skiljer sig från det konstruktionistiska synsättet som kan ses som motsatsen till objektivism (Bryman & Bell, 2017, s. 53). Det här synsättet innebär att den sociala verkligheten skapas och påverkas av de sociala aktörerna, det vill säga människorna presenterar verkligheten utifrån sitt egna perspektiv (Bryman & Bell, 2017, s. 53). Som tidigare nämnts är det lämpligt att se den sociala verkligen utifrån det objektivistiska synsättet med tanke på att examensarbetet kommer att undersöka om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering. Anledningen till att det lämpar sig bra att anta nämnda synsätt är att variablerna resultatmanipulering och kön är en del av den faktiska verkligheten. Ännu en anledning till valet av det objektivistiska synsättet är att arbetet ska baseras på en tolkning av den sociala verkligheten som inte påverkas av de sociala aktörerna. Studien bygger på sekundärdata från årsredovisningar och därmed påverkas examensarbetet minimalt av de sociala aktörernas egna åsikter. Därför förekommer inte någon presentation av den förförståelse som författarna bakom detta arbete besitter.
4.2 Epistemologi
Epistemologi eller kunskapssyn är ytterligare en utgångspunkt att ta ställning till i examensarbetet. Epistemologin fokuserar på kunskapen inom ett ämnesområde och om den är tillfredsställande (Bryman & Bell, 2017, s. 47). En viktig fråga att ta ställning till är om naturvetenskapens verklighetsbild, principer och metod även går eller ska användas i studier om den sociala verkligheten (Bryman & Bell, 2017, s. 47). Epistemologin är uppdelad i två beståndsdelar, positivismen och hermeneutiken (Lundahl & Skärvad, 1999, s. 38). Positivismen tydliggör en persons beteende medan hermeneutiken vill förstå en persons beteende (Lundahl & Skärvad, 1999, s. 38). Vidare beskriver Lundahl & Skärvad (1999, s. 44) att positivismen är mer tillämplig vid en kvantitativ studie medan hermeneutiken passar bättre vid en kvalitativ studie. Eftersom examensarbetet bygger på en kvantitativ metod, genom en analys av olika siffror i årsredovisningar samt att könsvariblerna görs om till dummyvariabler blir det naturligt att tillämpa det
25 positivistiska synsättet. Positivismen hävdar att forskare ska studera den sociala verkligheten med naturvetenskapliga tillvägagångssätt (Bryman & Bell, 2017, s. 47). Detta innebär, bland annat, att kunskap ska inhämtas genom att fokusera på tidigare studier av ett fenomen för att sedan utveckla hypoteser samt att objektiv fakta används (Bryman & Bell, 2017, s. 47). Stommen i positivismens synsätt är att utgå från det som är verklighetstroget och synligt samt bygga studien på slutsatser som kan styrkas med empirisk data (Lundahl & Skärvad, 1999, s. 39).
I det här examensarbetet undersöks om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering. Grundat på tidigare forskning och olika teorier inom området kommer examensarbetet testa sambandet mellan dessa variabler. Eftersom studien bygger på objektiv fakta i form av årsredovisningar och inte olika personers egna åsikter blir det naturligt att välja ett positivistiskt synsätt.
4.3 Forskningsansats
Forskningsansatsen fokuserar på förhållandet mellan teori och praktik och delas in i deduktiv eller induktiv teori (Bryman, 2018, s. 47). I denna studie är den deduktiva ansatsen lämpligast. Den deduktiva teorin grundas på hur relationen mellan teori och praktik ser ut inom samhällsvetenskapen (Bryman & Bell, 2017, s. 42). Utgångspunkten blir därmed den kunskap som redan finns på området och detta leder fram till hypoteser som sedan testas (Bryman & Bell, 2017, s. 43). Se figur 6 för en översyn av den deduktiva ansatsen. Den deduktiva teorin passar bäst ihop med en objektiv verklighetssyn medan en induktiv teori passar bäst ihop med en subjektiv verklighetssyn (Johansson-Lindfors, 1993, s. 55). Eftersom examensarbetet i tidigare avsnitt kommit fram till att en objektiv verklighetssyn tillämpas passar det bäst att tillämpa den deduktiva teorin. Den mest använda ansatsen inom samhällsvetenskapen är den deduktiva ansatsen (Bryman & Bell, 2017, s. 42). Detta gör också att den deduktiva teorin är lämplig i denna studie eftersom företagsekonomi är ett ämne inom samhällsvetenskap. Vid användandet av en deduktiv ansats är det vanligt förekommande att studien är teoretiskt lagd eftersom fokus ligger på sambandet mellan teori och praktik (Saunders et al., 2012, s. 48, 144-146).
Figur 6. Den deduktiva processen.
Källa: Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder (2018, s. 47). Modifierad genom att exkludera sista steget med fokus på revidering av teori.
Ett induktivt synsätt utgår däremot från motsatt håll jämfört med det deduktiva synsättet, fokus ligger alltså på att utifrån det som har observerats skapa eller utveckla en ny teori som då ses som ett resultat av forskningsstudien (Bryman, 2018, s. 49). Ett induktivt synsätt är inte tillämpbart i denna studie eftersom syftet inte är att komma fram till en ny teori. Därför har istället en objektivistisk verklighetssyn med en deduktiv teori antagits. 4.4 Forskningsstrategi
Inom den samhällsvetenskapliga sfären brukar det pratas om två forskningsstrategier som skiljer sig åt beroende på hur forskarna vill utforma sin studie (Bryman & Bell, 2017, s. 58). Dessa metoder är den kvalitativa metoden samt den kvantitativa metoden (Bryman
Teori Hypoteser Insamling av data Resultat bekräftas eller Hypoteserna förkastas
26 & Bell, 2017, s. 58). Med tanke på att examensarbetet bygger på en ontologi med ett objektivistiskt synsätt, en epistemologi med ett positivistiskt antagande samt en forskningsansats med en deduktiv ansats bör utgångspunkten vara en kvantitativ metod enligt Bryman & Bell (2017, s. 58), vilket också är fallet.
Anledningen till att en kvalitativ metod inte tillämpas i examensarbetet beror på att om denna metod ska tillämpas blir syftet enligt Bryman och Bell (2017, s. 58) att utveckla en egen teori, vilket inte är poängen med denna studie. Ytterligare ett argument till att inte välja en kvalitativ metod är enligt Lundahl och Skärvad (1999, s. 51) att metoden har för avsikt att skapa en förståelse av ämnet. Det som det här examensarbetet vill påvisa är om det finns ett samband mellan variabler, vilket är mer tillämpligt vid användning av den kvantitativa metoden. Vidare hävdar Lundahl och Skärvad (1999, s. 147, 154) att syftet med en kvantitativ studie är att uppnå mätbara resultat. I den här studien är syftet att mäta om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering. Ett avslutande argument för att den kvantitativa metoden ska väljas i denna uppsats är att tidigare forskning inom resultatmanipulering har genomfört kvantitativa studier (Höglund & Sundvik, 2019; Lin et al., 2012; Sundvik, 2016; Sundvik, 2017).
4.5 Sammanfattning av forskningsprocessen
Det här examensarbetet avser, som tidigare nämnts, att undersöka om det finns ett samband mellan om företaget har en manlig eller en kvinnlig VD och/eller en manlig eller kvinnlig revisor samt indikationen på resultatmanipulering. Det är därför lämpligt att anta en objektivistisk verklighetssyn samt en positivistisk kunskapssyn. Att sedan välja den deduktiva teorin är lämpligast med tanke på att studien kommer utgå från teorier samt tidigare forskning för att testa hypoteserna och komma fram till ett resultat. Med avseende på tidigare val inom forskningsprocessen är det mest lämpligt att använda sig av den kvantitativa metoden. I figur 7 finns en översikt av forskningsprocessen för detta examensarbete.
Figur 7. Forskningsprocessen. 4.6 Perspektiv
Perspektiv syftar inom forskning och i utredningssammanhang till det synsätt eller de utgångspunkter som författarna använder sig av i studien (Skärvad & Lundahl, 2009, s. 76). Det här begreppet inkluderar också de “glasögon”, det vill säga det teoretiska ramverk som verkligheten betraktas igenom (Skärvad & Lundahl, 2009, s. 76). Vidare fungerar perspektivet och det teoretiska ramverket som en lins som utredaren kan beskåda det verkliga livet igenom och selektera ut de synvinklar som bedöms viktiga för att uppfylla studiens syfte (Skärvad & Lundahl, 2009, s. 76). Examensarbetet kommer utgå från de externa intressenternas perspektiv, framförallt Skatteverket och kreditgivare. Dessa intressenter inkluderas i intressentmodellen. Cheferna kan låta redovisningen manipuleras för att undkomma skatt samt få bättre kreditvillkor. Skatteverket och kreditgivare vill däremot att företagens redovisning ska spegla den “sanna” bilden av företaget. Den här studien kan även vara intressant för lagstiftare i samband med att nya
27 lagar stiftas, eller ändringar i befintliga lagar utförs inom redovisnings- och revisionsområdet.
4.7 Litteratursökning
Denna studie inleddes med att gå igenom existerande litteratur området för att ta reda på vilka kunskaper och teorier som redan fanns inom forskningsområdet. Detta utförs som Bryman & Bell (2017, s. 115) uttrycker det “för att slippa uppfinna hjulet på nytt”. Examensarbetet avser att bidra med mer kunskap kring det valda forskningsområdet. Enligt Skärvad & Lundahl (2016, s. 168) har många universitet något som benämns “discovery system”, vilket möjliggör sökningar i flera databaser samtidigt samt att sökningen enklare kan specificeras. Med hjälp av Umu-inloggningen har detta system används för att söka vetenskapliga artiklar. Den databas som den här studien har utgått ifrån för att söka vetenskapliga artiklar heter Business Source Premier. För att öppna vissa vetenskapliga artiklar som inte har kunnat öppnas med hjälp av Umeå universitets databaser har istället Google Scholar använts. Att utifrån sökord leta fram vetenskapliga artiklar på Google Scholar gav för många sökträffar. Vetenskapliga artiklar har också hittats genom att utgå från tidigare forskning som andra vetenskapliga artiklar hänvisat till. Vidare har ett antal internetsidor använts samt böcker som har lånats från Umeå Universitetsbibliotek och Umeå Stadsbibliotek. Examensarbetet hänvisar också till lagar, EU-direktiv och propositioner.
Vanligaste sökorden: earnings management, gender, CEO, auditing, tax rate cuts och Jones-Model.
4.8 Källkritik
I denna studie är det relevant att tänka på vilka källor som väljs, det finns en uppsjö av källor och det är viktigt att välja de som är relevanta i detta arbete. När det kommer till källkritik har den här uppsatsen valt att utgå ifrån de sex källkritiska principerna; äkthet, tidssamband, oberoende, tendensfrihet, berättelser/kvarlevor och tillförlitlighet (Thurén & Werner, 2019, s. 12).
Äkthet innebär att den källa som väljs ska vara trovärdig, det vill säga den ska inte vara oäkta (Thurén & Werner, 2019, s. 12). Examensarbetet har framförallt utgått ifrån vetenskapliga artiklar som är “peer reviewed”. Att en vetenskaplig artikel är “peer reviewed” innebär att innan publicering har artikeln blivit granskad av en sakkunnig/expert inom området (UB, u.å.b). Dessa artiklar har mestadels sökts fram med hjälp av databasen Business Source Premier. En hel del lagtext har också tillämpats samt Riksrevisionen och Bolagsverket. Dessa källor har använts för att utgå från så trovärdiga källor som möjligt. Vidare bör även en kontroll ske av den som är ansvarig för källan, huruvida författaren är en expert, en känd organisation alternativt en myndighet för att sedan utvärdera trovärdigheten (UB, u.å.a). Exempelvis kan Bolagsverket och Riksrevisionen ses som trovärdiga myndigheter. Björn Lundén är ett företag som inte är lika känt men den information som är hämtad därifrån har kontrollerats genom andra källor också, vilket styrker källans trovärdighet.
Vidare ska det vara ett kort intervall mellan en händelse och berättelsen om den händelsen, detta benämns tidssamband (Thurén & Werner, 2019, s. 12). Om så inte är fallet finns det desto större anledning att tvivla på källan i fråga (Thurén & Werner, 2019, s. 12). En kontroll bör också ske av när källan publicerades för att säkerställa aktualiteten (UB, u.å.a). I det här examensarbetet har källor som är nya prioriterats så långt det är
28 möjligt. Vissa äldre källor har exempelvis använts i samband med beskrivningen av Jones-modellen men detta ses inte som något problem eftersom det är ursprungskällan. Ursprungskällan har prioriterats framför att göra andrahandsreferenser.
En annan viktig princip att ta hänsyn till är oberoende (Thurén & Werner, 2019, s. 12). Detta innebär att källan ska vara självständig, det vill säga den ska inte vara refererad av någon annan eller avskriven av en annan författare (Thurén & Werner, 2019, s. 12). Om källan är en individ ska denne inte vara utsatt för manipulation alternativt press (Thurén & Werner, 2019, s. 12). På grund av bristande information om författaren kan det vara svårt att veta om den blivit utsatt för hot och därför görs antagandet att detta inte har förekommit. Vidare är det också bra att säkerställa vad författaren till källan har för avsikt med att publicera materialet, vilket exempelvis kan vara en presentation av forskning eller en möjlighet att påverka intressenter (UB, u.å.a). Avslutningsvis har andrahandsreferenser undvikits för att källan ska vara självständig.
Tendensfrihet innebär att en individ som har ett personligt, ekonomiskt alternativt politiskt engagemang kan ge en felaktig uppfattning av sanningen och är därmed en opålitlig källa (Thurén & Werner, 2019, s. 12). Detta kan vara aktuellt då det handlar om exempelvis någon som är part i ett mål inför domstol eller någon som tillhör en intressegrupp samt uttalar propaganda (Thurén & Werner, 2019, s. 73). Det här är något som detta examensarbete har försökt selektera bort, men samtidigt måste tilläggas att det här är något som är svårt att veta då inte tillräckligt med information finns om författaren. Bakom årsredovisningarna kan det finnas ett ekonomiskt intresse att redovisa ett bättre eller sämre resultat. Det är dock för svårt och tidskrävande att ingående undersöka vad som ligger bakom företagets resultat.Författaren kan ha för avsikt att påverka användaren till källan (UB, u.å.a), vilket har funnits med i bakhuvudet då källor valts.
Vidare är en annan princip berättelser/kvarlevor (Thurén & Werner, 2019, s. 111). Med berättelser avses material om det förflutna exempelvis böcker eller protokoll (Thurén & Werner, 2019, s. 111). Material kan också ses som kvarlevor av det förflutna (Thurén & Werner, 2019, s. 111). I den här uppsatsen har det använts en mängd olika berättelser och kvarlevor från det förflutna eftersom de källor som examensarbetet bygger på är från det förflutna och inte från framtida förutsägelser.
Den sista källkritiska principen är tillförlitlighet. I och med att det finns mycket information tillgänglig är det viktigt att selektera ut det som är relevant för ens egen forskning (Thurén & Werner, 2019, s. 122). När det kommer till principen tillförlitlighet är det viktigt att välja källor som anses vara trovärdiga (Thurén & Werner, 2019, s. 122). I avsnittet ”resultatmanipulation” förekommer referenser till ett annat examensarbete skrivet av Sandberg och Sjöström (2019). Den studien är utförd av studenter, det vill säga inte forskare, och kan därmed inte ses som den mest tillförlitliga källan. Anledningen till att det förekommer referenser till examenarbetet är att studien visar på att finns en skillnad på kvaliteten på årsredovisningar mellan svenska icke reviderade och reviderade privata bolag, vilket gör den aktuell för denna studie i och med att fokus på både reviderade och icke reviderade företag. Avslutningsvis är korrekthet och pålitlighet viktigt vid val av källor (UB, u.å.a). I det här examensarbetet har källor som anses så korrekta och pålitliga som möjligt valts framför källor som anses vara mindre korrekta och pålitliga. Detta har exempelvis skett genom att hänvisa till vetenskapliga artiklar sin blivit granskade och referera till myndigheter.
29