• No results found

5 Resultat, analys och teoretisk tolkning

5.6 Analys 3 och teoretisk tolkning

Både i slutet av samtalet om dagen och under dagboksskrivandet uppstår övergångssituationer där Kim på eget initiativ kommunicerar önskemål om att gå och äta. Vid båda tillfällena pekar hen på symbolen för ”äta” på sitt schema. Vid andra tillfället svarar P med hjälp av WG. Kim försöker bekräfta med hjälp av WG, men svarar "jobba" istället för "äta". När P pekar och visar svarar Kim "äta". Detta visar återigen att uppläggen inte är förankrade hos Kim. I loggboken framkommer också övergångssituationer där WG används. Dessa situationer uppstår på slöjden när P märker att Kim börjar tröttna på arbetet. Då visar P fram iPaden och frågar om Kim vill gå ut. Kim klarar med olika grad av stöttning att trycka "gå ut". Vi väljer att fortsätta arbetet med den kritiska aspekten att kommunicera i övergångssituationer. Vår bedömning är att det är relevant att fortsätta träna användningen av "gå ut" och se till att den alltid finns placerad på samma plats på uppläggen.

När vi tittar på situationen där Kim och P samtalar om vad som skett under dagen, blir vi återigen medvetna om den kritiska aspekt som innebär att eleven behöver få möjlighet att bli förtrogen med WG. På frågan vad de gjort under dagen svarar Kim att de haft engelska. Den tryckningen skulle kunna tolkas som att Kim inte uppfattar tidsaspekten i frågan, det vill säga skillnaden på igår, idag och i morgon. Vi tolkar dock tryckningen som att Kim troligtvis trycker utan att veta vad symbolen betyder. Upplägget på WG har använts tidigare för pekprat i aktiviteten skriva dagbok. Kim har dock inte erbjudits möjlighet att studera symbolerna i förväg med hjälp av en papperskopia, på det sätt som vi gjorde efter första filmningen. Trots att vi urskilde detta som en kritisk aspekt vid första analysen så fullföljde vi inte

42

tillvägagångssättet. Boyd et al. (2015) påpekade risken med att införa för många symboler och upplägg för tidigt i processen. Vi ser att vi har gått för fort fram i förhållande till Kims behov och förståelse. Om Kim fått studera upplägget i förväg, tänker vi att hen hade haft större möjlighet att delta på ett konstruktivt sätt i samtalet. Vad situationen dock utvecklas till är att P försöker skapa en lärsituation och ge symbolen ett innehåll. Enligt Bruce et al. (2016) är det viktigt att låta handling och ord samverka för att utveckla språkförståelse. Genom att P plockar fram och pekar på det material som används för att utföra aktiviteten som symbolen "engelska" representerar, möjliggörs en förståelse för samband mellan symbol och aktivitet. Den kritiska aspekt som vi kallat förtrogenhet med uppläggen i WG blir viktig att hela tiden ha med sig i processen med att utveckla användandet av kommunikationshjälpmedlet. Utöver kännedom om vilka symboler som finns och var de är placerade så är en tredje dimension att förstå vad de olika språkliga symbolerna representerar. Arbetet med denna dimension innebär att konsekvent knyta nya symboler och ord till de föremål, handlingar eller aktiviteter som de representerar genom att sätta ord på delade upplevelser och genom att bekräfta det eleven verka känna eller tänka (Aspeflo 2015a).

När vi granskar samtalet utifrån aspekten att vi vill öppna upp dimensionen "samtala om skoldagen" så ser vi att Kim deltar i samtalet genom att titta på iPaden, lyssna på P och iPaden samt genom att prova att trycka på olika symboler. Vi uppfattar att Kim trivs med aktiviteten att sitta och samtala tillsammans med P. Under hela samtalet är det dock tydligt att det är P som styr och leder samtalet. En begränsande faktor som vi ser är att samtalets innehåll inte är elevvalt. Enligt konstruktivistisk och sociokulturell syn på lärande är elevens egna intressen avgörande som drivkraft för att lärande ska ske (Marton & Booth 2000; Aspeflo 2007). Vår bedömning är att Kims engagemang i samtalet skulle kunna bli ännu starkare om innehållet var något som hade större känslomässig betydelse för hen.

Utifrån ovanstående analys väljer vi att fortsätta fokusera på tre kritiska aspekter som vi hittills identifierat: kommunikation i övergångssituationer, förtrogenhet och samtal. Vi vill prova att variera samtalen genom att lägga till en ny dimension där vi pratar om sådant som hänt på Kims fritid.

Det fjärde variationsmönstret som vi arbetade fram var följande:

Kritisk aspekt som ska urskiljas WG kan användas för att kommunicera vid

övergångssituationer:

43

avbrytande av aktivitet. Förtrogenhet med uppläggen i WG

 erfarenhetsmässigt och språkligt förankra begreppet "prata om". Samtala om ämnen bortom här och nu:

 samtala om vad som hänt på fritiden.

Konstanta faktorer Välkänd, omtyckt plats för kommunikation;

arbetsplatsen.

Kommunikationspartnern i skolan.

Användning av ett väl förankrat begrepp ”gå ut” för att avbryta aktivitet.

Symbolen "gå ut" finns på alla grundupplägg på WG.

Varierade faktorer Ny aktivitet – "prata", införs på

startupplägget på WG och länkas till ett underupplägg där symbolen "lovet" kan väljas.

Variationsmönster 4.

Lektionen planerades bestå av ett samtal där Kim gavs möjlighet att känslomässigt engageras då innehållet skulle vara knutet till vad Kim har gjort på lovet. Information om vad Kim gjort på lovet fick vi tillgång till via texter som vårdnadshavarna hade skrivit. På startupplägget i WG lade vi till aktiviteten "prata" med länk till ett underupplägg där det fanns förslag på samtalsämnen som ”lovet” eller ”helgen”. Under symbolen "lovet" gjorde vi ett upplägg med ord från vårdnadshavarnas text. Det innebar att alla symboler på upplägget var relevanta för samtalet till skillnad från föregående samtal då det fanns symboler för aktiviteter som inte var aktuella för dagen.

5.7 Filmning 4: Prata om fritiden och "gå ut", 10 november

P och Kim sätter sig i soffan. P har iPaden med WG i handen samt en lapp med en berättelse om höstlovet som Kims mor har skrivit.

P: Prata om, Prata om, lovet

44

P: Titta här mamma har skrivit. Jag har, varit hemma. (tar Kims hand och pekar på symbolerna med hens finger).

Kim: Tittar intresserat, Jag har, varit hemma.

P: Jaa! Kim: mamma

P: Mamma, med mamma ja. Kim: syskonets namn P: …och syskonet ja... Kim: mormor

P: ...ja och mormor, där har du varit på lovet.

Kim: Mmmm (flyttar sig ner på golvet, ålar runt och gör en ansats att lämna arbetsplatsen.)

P: Ska vi se vad det står mer. (Reser sig upp och stoppar Kim från att lämna arbetsplatsen.) Ska vi prata om hästen? (Kim reser sig upp och tittar intresserat på iPaden.) Jag har ridit på Hästen. Jag har, pekar på symbolen.

Kim: (Trycker på "back" som finns ovanför "jag har".)

P: Oj. (Återställer så att rätt upplägg kommer fram igen. Kim sträcker sig samtidigt snabbt fram för att trycka, och P håller undan hens hand i väntan på att WG ska komma ifatt.) Jag har, pekar på symbolen på WG.

Kim: mormor

P: Jag har, Jag har, ridit, pekar på symbolen. Kim: ridit

P: på, pekar på symbolen för hästen. Kim: Hästens namn.

P: Och på dinosaurier. Kim: dinosaurier

P: Ja på leklandet så har du ridit på dinosaurier. Det står där: (pekar på texten på pappret och läser) Det är ett stort lekland, där red jag på dinosaurier, har mamma skrivit.

(Kim tittar på P).

P: Vad har du mer gjort hos mormor? Har ni, pekar på en symbol? Kim: Eldade i spisen, skrattar.

P: Jaa, ja det gjorde ni. Var det mysigt? pekar på symbolen.

Kim: Mysigt.

P: Ja, det var det, elda i spisen. Kim: Syskonets namn.

P: Syskonet var också med och eldade i spisen. Kim: Mormor, syskonet, mormor.

45

P: Mamma var hon också med? Kim: Mormor, dinosaurier. P: De eldade inte i spisen, nej. Kim: Skrattar hjärtligt.

P: De var på leklandet. Skrattar hjärtligt.

Samtalet pågår i sex minuter och därefter tar aktiviteten skriva dagbok på datorn vid. När de skrivit dagens datum lyfter P upp iPaden för att synliggöra upplägget aktiviteter och börjar prata om bilderna.

Kim: Lutar sig fram och söker med blicken över skärmen. Gå ut.

P: Inte nu. Först skriver vi färdigt. Kim: först, jag har.

P: Först, först, skriva, skriva på datorn. Sedan, Sedan, gå ut. Vad har du gjort idag med P2? Jag har

Kim: Läst bok.

P: Jag har läst bok. (Håller upp en bok och försöker få Kim intresserad.) Kim: äta, pekar på schemat.

P: Sen! Skriva färdigt först.

Related documents