Förslag till fortsatt forskning - 5 Resultat, analys och teoretisk tolkning

5 Resultat, analys och teoretisk tolkning

6.4 Förslag till fortsatt forskning

Studien undersöker hur Widgit Go kan införas som ett kommunikationshjälpmedel i skolan. En intressant fortsättning hade varit att följa Kim och undersöka hur Widgit Go kan användas i fler miljöer i skolan, till exempel på fritids och hur ett införande i hemmet skulle kunna se ut. I detta arbete skulle en användbar metod kunna vara stimulated recall, vilket innebär att tillsammans titta på filmade kommunikationssituationer och prata om dem (Alexandersson 2009). Att göra en uppföljning i skolan för att undersöka vilka användningsområden och funktioner Widgit Go kommer att ha i kommunikationsutvecklingen och undervisningen, hade också varit av största intresse.

På samhällsnivå ser vi i enlighet med Boyd et al. (2015), att det finns ett behov av fler liknande studier för att utforma rekommendationer kring hur ett införande av iPad bör göras. IPad är ett hjälpmedel som är lättillgängligt och förhållandevis billigt (Boyd et al. 2015), vilket gör att användningen och utbudet av appar ökar explosionsartat. Studier som undersöker de olika apparnas användbarhet och funktionalitet vore av stort värde för pedagoger och andra professionella.

När det gäller forskning kring effekten av olika insatser för personer med autism så visar vår kunskapsöversikt (Lord & McGee 2001; Parsons et al. 2011) att en stor del av forskningen som gjorts, gäller tidiga insatser. Därför ser vi ett behov av studier kring hur insatser ska utformas för äldre barn och vuxna.

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.

Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I Ahlberg, A. (red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. (s 9 – 28). Lund: Studentlitteratur.

Alexandersson, U. (2009). Sofias situationer för samspel. I Ahlberg, A. (red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. (s 109 - 127). Lund: Studentlitteratur.

Anderson, L., (2011). Med kommunikation i sikte. Sociala nätverk som modell för samverkan och utveckling av samspel och kommunikation. Riksförbundet FUB:s forskningsstiftelse ALA.

Anderson, L. & Tvingstedt, A-L. (2009). Med fokus på samspel: Att använda video i specialpedagogisk forskning. Educare 2009:4, 81 – 103.

Arthur-Kelly, M., Sigafoos, J., Green, V., Mathisen, B. & Arthur-Kelly, R. (2009). Issues in the use of visual support to promote communication in individuals with autism spectrum disorder. Disability and rehabilitation 31 (18), 1474-1486.

Aspeflo, U. (2007). Vad är det för skillnad? Olika pedagogisk grundsyn leder till olika sätt att bemöta barn med autism. Pedagogiskt perspektiv. Hämtad 2016-11-02 från: http://media.pedagogisktperspektiv.se/2010/09/artikel_5_vad_ar_det_for_skillnad.p df

Aspeflo, U. (2015a)

.

Aspeflo om autism. Kvalificerade insatser till barn och vuxna med autism i skola, gruppbostad och daglig verksamhet. (Upplaga 2). Stockholm: Aspeflo och Klamas AB.

Aspeflo, U. (2015b). För alla i skolan: en bok om inkluderande och utvecklande undervisning. Stockholm: Aspeflo & Klamas AB.

Bergh, A., Englund, A-L., Englund, T., Engström I. & Engström, K. (2013). Värdepremisser i främjande och förebyggande program i skolan: Rapport från forskningsprojektet: En värdefull skola. (Rapporter i Pedagogik 18). Institutionen för pedagogik: Örebro universitet.

Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Boyd, T. K., Hart Barnett, J. E. & More, C. M. (2015). Evaluating iPad Technology for Enhancing Communication Skills of Children with Autism Spectrum Disorders. Intervention in School and Clinic, 51(1), 19 – 27.

Bromark, G. & Granat, T. (2012). Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i

förskoleåldern. Hämtad 2016-11-13 från: chrome-

extension://oemmndcbldboiebfnladdacbdfmadadm/http://habilitering.se/sites/habilit ering.se/files/rapport_evidensbaserad_habilitering.pdf

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2:6). Stockholm: Liber. Drager, K. R. (2009). Aided Modeling Interventions for Children with Autism Spectrum

Disorders Who Require AAC. Perspectives on Augmentative And Alternative Communication, 18 (4), 114 - 120.

Flores, M., Musgrove, K., Renner, S., Hinton, V., Strozier, S. Franklin, S. & Hil, D. (2012). A Comparison of Communication Using the Apple iPad and a Picture – based System. Augmentative and Alternative Communication, 28(2), 74 – 84.

Ganz, J. B. (2015). AAC Interventions for Individuals with Autism Spectrum Disorders: State of the Science and Future Research Directions. Augmentative and Alternative Communication, 31 (3), 203 – 214.

Gerland, G. & Aspeflo, U. (2015). Barn som väcker funderingar: se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling. (Upplaga 2). Enskededalen: Pavus utbildning.

Gevarter, C., O´Reilly M.F., Rojeski, L., Sammarco, N., Lang, R., Lancioni, G.E. & Sigafoos, J. (2013). Comparing communication systems for individuals with developmental disabilities: A review of single-case research studies. Research in developmental disabilities, 34 (2013), 4415-4432.

Habilitering & hälsa (2015-05-05). Diagnoskriterier för autism. Hämtad 2016-12-30

från: http://habilitering.se/om-

autismspektrumdiagnos/diagnoskriterier/diagnosmanualen-dsm-5/diagnoskriterier- autism

Habilitering & Hälsa (2015-09-09). Diagnosmanualen DSM-5. Hämtad 2017-01-15

från: http://habilitering.se/autismforum/om-

Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan – en pedagogisk utmaning. Om alternativ och kompletterande kommunikation i förskola och skola. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum.

Heister Trygg, B. & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. (Upplaga 3). Hjälpmedelsinstitutet och SÖK.

Holmqvist, M. (2004). En främmande värld. Om lärande och autism. Lund: Studentlitteratur.

Holmqvist, M. (2009). Structured flexibility: six case studies of how children with diagnosed autism develop independency in daily living activities. Scandinavian Journal of Disability Research, 11 (3), 175 - 193.

Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. (Upplaga 2:2). Malmö: Gleerups.

Lo, L. M. (2014). Variationsteori - för bättre undervisning och lärande. (Upplaga 1:2) Lund: Studentlitteratur.

Lord, C. (Ed.) & McGee, J. (Ed.) (2001). Educating children with autism. Washington, DC: National Academic Press.

Marshall, J. & Goldbart, J. (2008). Research report: "communication is everything I think." Parenting a child who needs Augmentative and Alternative Communication (AAC). International Journal of Language & Communication Disorders, 43(1), 77- 98.

Marton, F. (2015). Necessary Conditions of Learning. New York: Routledge. Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Mirenda, P., Wilk, D. & Carson, P. (2000). A Retrospective Analysis of Technology Use Patterns of Students with Autism over a Five-Year Period. Journal Of Special Education Technology, 15(3), 5-16.

Mårtensson, Pernilla (2015). Att få syn på avgörande skillnader - Lärares kunskap om lärandeobjektet. (Doktorsavhandling. Dissertation Series No 29. Högskolan för lärande och kommunikation). Jönköping: Högskolan i Jönköping.

Nilholm, C. (2016-02-07). Olika metoder behövs för barn med autism. Hämtad 2016-11-14 från:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Parsons, S., Guldberg, K., MacLeod, A., Jones, G., Prunty, A. & Balfe, T. (2011). International review of the evidence on best practice in educational provision for children on the autism spectrum, European Journal of Special Needs Education, 26:1, 47-63.

Ponnert, L. (2012). Komet på särskilda ungdomshem. Organisationens, föräldrarnas och socialtjänstens perspektiv. (Instutionsvård i fokus, 2012: 8). Hämtad 2016-12-

30 från: http://www.stat-

inst.se/contentassets/3a157b7a92cf4f62af2fb6b5fb3c3e35/komet-pa-sarskilda- ungdomshem.pdf

Regeringen (u. å.) FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions-

nedsättning. Hämtad 2016-12-30 från:

http://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns- konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823 Runesson, U. (1999). Variationens pedagogik: skilda sätt att behandla ett matematiskt

innehåll. (Doktorsavhandling. Göteborg studies in educational sciences, 0436-1121; 129). Göteborg: Göteborgs universitet.

Schlosser, R. W. (2003). The Efficacy of Augmentative and Alternative Communication. Amsterdam: Brill Academic Publishers.

Schlosser, R. W. & Pennington, L. (2005). Meta - analysis of single - subject research: How should it be done? International Journal of Language and Communication Disorders, 40, 375 – 378.

SFS 2011:186 (2011). Förordning om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Hämtad

2017-01-21 från: chrome-

extension://oemmndcbldboiebfnladdacbdfmadadm/http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/1 1/110186.PDF

SFS 2010:800 (2014). Skollagen – med lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts Juridik.

Sigafoos, J., Green, V., Payne, D., Son, S., O´Reilly, M. & Lancioni, G.E. (2009). A comparison of picture exchange and speech generating devices: acquisition,

preference, and effects in social interaction. Augmentative and Alternative Communication, 25, 99-109.

Sigafoos, J. (2010). Progress in communication intervention for individuals with developmental disabilities. I Wheldall, K. (red), Developments in educational psychology. (s.95 – 101.) (Upplaga 2). Oxon: Routledge.

Skolverket (2011a). Kursplaner. Ämnesområden i inriktningen träningsskolan. Hämtad 2016-09-08 från: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundsarskola/kommunikation

Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad 2016-09-08 från: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan#anchor_1

Skolverket (2011c). Läroplan för grundsärskolan 2011. Hämtad 2016-09-08 från: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundsarskola/laroplan#anchor_1

Skolverket (2011d). Kursplan – Svenska. Hämtad 2017-01-04 från: chrome- extension://oemmndcbldboiebfnladdacbdfmadadm/http://www.skolverket.se/laropla ner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/svenska/subjecttopdf.pdf?subjectCode=GR GRSVE01&tos=gr&typeOfDoc=pdf

Skolverket (2011e). Kursplan – Svenska. Hämtad den 4 januari 2017 från: chrome- extension://oemmndcbldboiebfnladdacbdfmadadm/http://www.skolverket.se/laropla ner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundsarskola/svenska/subjecttopdf.pdf?subjectCode= GRSASVE01&tos=grsar&typeOfDoc=pdf

Snowman, J, & Biehler, R. F. (2006). Psychology applied to teaching. Boston: Houghton Mifflin.

Socialstyrelsen (2010). Barn som tänker annorlunda. Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Hämtad 2016-11-13 från: chrome- extension://oemmndcbldboiebfnladdacbdfmadadm/http://www.socialstyrelsen.se/Li sts/Artikelkatalog/Attachments/17953/2010-3-8.pdf

SOU 1992:94. Skola för bildning. Stockholm: Allmänna förlaget.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (Upplaga 2:3). Lund: Studentlitteratur.

Surfplatta (2016-10-07). I Wikipedia. Hämtad den 2016-12-30: https://sv.wikipedia.org/wiki/Surfplatta

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.

Symbolbruket (2016). Widgit Go Se. Hämtad den 2016-12-30 från: http://symbolbruket.se/Product/Info/3

Thunberg, G. (2007). Using speech-generating devices at home: study of children with autism spectrum disorders at different stages of communication development. (Doctoral thesis, Gothenburg monographs in linguistics 34.) Göteborg: Department of Linguistics, Göteborg University.

Thunberg, G. (2011). AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation för personer med autism. Stockholm: Autismforum Habilitering och Hälsa, SLL. Hämtad 2016-09-09 från:

chromeextension://oemmndcbldboiebfnladdacbdfmadadm/http://habilitering.se/sites /habilitering.se/files/akk_kunskapsoversikt_thunberg.pdf

Thunberg, G., Ahlsén, E. & Sandberg, A. D. (2011). Autism, communication and use of a speech-generating device in different environments - a case study. Journal Of Assistive Technologies, 5(4), 181-198.

Tufvesson, C. (2014). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Förskola och skola. (Upplaga 2). Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

van der Meer, L., Kagohara, D., Achmadi, D., O´Reilly, M. F., Lancioni, G. E., Sutherland, D. & Sigafoos, J. (2012). Speech-generating devices versus manual signing for children with developmental disabilities. Research in Developmental Disabilities 33(2012), 1658 – 1669.

Vetenskapsrådet (16-02-05). Forskning som involverar barn. Hämtad 2016-09-15 från: http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 27 november 2016 från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed

Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk (Öberg Lindsten, K., övers.). Göteborg: Daidalos. (Originalarbete publicerat 1934.)

World Health Organization (u.å.). International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10th revision (ICD10)- WHO Version for; 2016. Hämtad 2016-12-11 från: http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2016/en Xin, J. F. & Leonard, D. A. (2015). Using iPads to Teach Communication Skills of

Students with Autism. Journal Of Autism & Developmental Disorders, 45(12), 4154-4164.

Bilaga 1

Transkriptionsnyckel

Transkriptionsnyckeln är utformad utifrån Anderson och Tvingstedt (2009), men den har även anpassats efter studiens innehåll.

 Talad svenska skrivs med gemener: Talad svenska.

 Tecken som stöd skrivs med versaler: TECKEN SOM STÖD.

 Kroppsspråk, mimik, gester skrivs med gemener i en annan färgnyans: Kroppsspråk, mimik, gester.

 Kommunikation via Widgit Go, alltså en tryckning på iPaden, skrivs med gemener i kursiverad stil: Trycker ja på Widgit Go.

 Kommunikation via pekprat på kommunikationskarta eller schema: äta

 Vokalisering beskrivs med gemener inom citattecken: ”lölölö”.

 Beskrivning av något som sker skrivs inom parenteser: (Pedagogen reser sig upp).

 Understrykning markerar att stavelsen är betonad: ord.

 Yttring med skratt i rösten markeras inom stjärnor: *ord*

Bilaga 2

Missivbrev

Hej X och X

Vi heter Anna Avesson och Anna Schüler. I augusti 2016 kommer vi att påbörja sista terminen på speciallärarprogrammet vid Malmö Högskola. I vårt examensarbete vill vi undersöka hur vi kan förbättra undervisningen för elever med autism, så att den lärandes möjligheter att utvecklas ökar.

Studien kommer att genomföras av oss båda i samarbete med undervisande pedagoger. Genomförandet kommer att innebära att vi gemensamt undersöker och planerar hur undervisningssituationen ska läggas upp. Undervisningstillfällena dokumenteras genom observationer och filmning. Dokumentationsmaterialet analyserar vi sedan gemensamt för att försöka identifiera kritiska aspekter som hindrar lärandet. Därefter ändras planeringen på det sätt som vi tror behövs för att öka möjligheterna till lärande varpå nya undervisningstillfällen genomförs, som även de observeras/filmas.

All information om eleven och skolan kommer att behandlas anonymt i uppsatsen. Dokumentationsmaterialet kommer enbart att ses av oss, vår handledare och deltagande pedagoger. Materialet kommer att användas vid analystillfällena och förstöras direkt efter att vi har avslutat examensarbetet.

Vår förfrågan till er är om ni kan tänka er att låta er X delta i de undervisningstillfällen som vi behöver genomföra för att kunna utföra vår studie? X deltagande sker naturligtvis under förutsättning att X vid det inplanerade tillfället väljer att medverka i undervisningen och filmning kommer att ske under förutsättning att X inte visar tecken på att X störs av det. Deltagandet kan, från er sida, avbrytas när som helst. Vi önskar genomföra undervisningstillfällena under september-oktober 2016. Har ni några frågor kan ni kontakta oss eller vår handledare på följande sätt:

Anna Schüler Anna Avesson

65 e-post: X e-post: X Handledare: Lisbeth Ohlsson: e-post: X Vänliga hälsningar

Anna Schüler och Anna Avesson

Härmed samtycker vi till att vår X filmas i samband med studien av Anna Avesson och Anna Schüler under höstterminen 2016:

______________________________________________________________________ Ort och datum                    Vårdnadshavares underskrift

Bilaga 3

Missivbrev

Hej X och X X 161107

Vi är nu i full gång med vårt examensarbete. Under september och oktober så har vi filmat vid tre tillfällen och er X har inte visat några som helst tecken på att X störs av filmandet. X är fullt koncentrerad på det X och pedagogen håller på med, trots att en extra person finns i rummet med kameran.

Vi skrev i missivbrevet att vi planerade att filma under september- oktober. Vi skulle dock gärna vilja fortsätta att filma under några tillfällen i november och december för att se hur våra interventioner landar. Filmandet kommer att utföras och materialet kommer att behandlas i enlighet med de riktlinjer som beskrevs i första missivbrevet.

Vår förfrågan till er är, om ni kan tänka er att låta er X delta i ytterligare några undervisningstillfällen som filmas under november-december 2016? Har ni några frågor kan ni kontakta oss eller vår handledare på följande sätt:

Anna Schüler                    Anna Avesson telefon: X             telefon: X e-post: X         e-post: X Handledare: Lisbeth Ohlsson: e-post: X Vänliga hälsningar

67 Anna Schüler och Anna Avesson

Härmed samtycker vi till att vår X filmas i samband med studien av Anna Avesson och Anna Schüler under höstterminen 2016:

______________________________________________________________________ Ort och datum                   Vårdnadshavares underskrift

Bilaga 4

Bilaga 5

In document Att införa talande kommunikationshjälpmedel för en elev med autism - en fallstudie ur ett variationsteoretiskt perspektiv (Page 55-69)