Analys 2 och teoretisk tolkning

I den andra sekvensen använder Kim sig av WG på ett målmedvetet sätt för att kommunicera att hen vill gå och äta. Det tolkar vi som att Kim har fått kännedom om var symbolen för äta finns. Att Kim använder sig av just denna symbol kan bero på att det är ett begrepp som är väl erfarenhetsmässigt förankrat hos hen (Bruce et al. 2016). "Äta" är ett av de tecken som Kim brukar använda för att kommunicera egna initiativ. Den kommunikationssituation som vi valde vid första planeringstillfället, val av aktivitet i slöjdsalen, visar sig vid andra filmningen inte fungera. Kim trycker på symbolerna men visar ointresse för att utföra aktiviteterna. Vår bedömning är att Kim troligtvis, fortfarande inte förstår vad de olika symbolerna betyder. En annan förklaring kan vara att Kim är mer intresserad av att utforska symbolerna på iPaden än av aktiviteterna som de representerar. Pedagogens fokus är dock att genomföra vald aktivitet. Situationen liknar den som Thunberg (2007) observerade vid matlagning där det framkom att de vuxnas fokus på genomförandet av matlagningen ledde till en begränsad ökning av kommunikationen.

Vad vi dock ser, är en möjlighet att använda WG för att kommunicera önskemål om att avbryta en aktivitet. Vid filmning 1 fanns ett sådant tillfälle där Kim svarade "vill inte" på frågan om hen ville läsa mer och svarade "ja" på frågan om hen ville ha paddan. I sekvens tre ovan, synliggörs ett annat tillfälle när Kim gör ett försök att svara på frågan: "Vill du gå ut?¨. Kim upprepar "gå ut", men kan inte verifiera med "ja" eller "nej". Vid ytterligare några tillfällen ser vi att Kim svarar både ja och nej när P ställer en fråga och håller fram iPaden för att låta hen svara. Dessa observationer indikerar att Kim ännu inte har full förståelse för kommunikationsprocessen (Thunberg 2007), vilket leder till svårighet att svara på frågor. Både Thunberg (2007) och Xin och Leonards (2014) visade att förmågan att svara på frågor kunde utvecklas med hjälp av talande hjälpmedel.

Vad vi hittills sett är att Kims sätt att avbryta en aktivitet oftast är att gå ifrån. På sin arbetsplats pekar dock Kim på sitt schema på väggen när hen vill äta. Vi ser det som en kritisk aspekt att Kim ska förstå att hen behöver kommunicera till samtalspartnern om hen vill avbryta en aktivitet var hen än är. Förutom att det är en viktig del av socialt samspel så är det

38

en fråga om säkerhet då Kim är beroende av att ha en vuxen vid sin sida för att göra riskbedömningar, exempelvis för att se sig för innan hen kliver ut i trafiken.

En övergångssituation kan ses som en valsituation, i de fall där pedagogen tar initiativet till att avbryta genom att ge Kim ett val att fortsätta eller avbryta. Denna strategi överensstämmer med Aspeflos rekommendationer (2015a) kring sätt att arbeta för att låta personer som har svårt att göra val, vara med och påverka. Principen är att börja med att låta personen välja mellan alternativ som brukar vara intressanta och sådana som bedöms vara ointressanta. En övergångssituation är också en situation med möjlighet till initiativtagande. Holmqvist (2004) framhåller att det är en utmaning att förklara behovet av kommunikation för personer med autism, då de ofta inte ser meningen med den. Avbrytandet av en aktivitet är en övergångssituation som Kim ofta initierar. Vid vissa tillfällen sker det genom att teckna eller peka på "äta". Kim har även tidigare visat förmåga att kommunicera med hjälp av tecknet "gå ut". Initiativtagandet till att lämna rummet kan ofta bekräftas och hörsammas vilket kan medföra positiv förstärkning och leda till ökad medvetenhet hos Kim om att kommunikation är meningsfullt. Till följd av ovanstående analys tänker vi att Kim ska erbjudas möjlighet till att välja "gå ut" på WG, som ett sätt att avbryta en aktivitet.

I sekvensen på sidan 34 som visar samtalet om symbolerna på WG, ser vi att Kim engageras i aktiviteten. Kim tittar intresserat på bilderna, deltar aktivt i samtalet genom att teckna, peka och verbalt upprepa vissa ord. Hen sitter i famnen på P och skrattar, gör vid några tillfällen en ansats att gå därifrån men stannar kvar och fortsätter att vara intresserad. Kims engagemang och intresse vid läsningen av papperskopiorna var oväntat stort och överraskade oss positivt. Vi tycker oss se att Kim tycker om hela aktiviteten, att sitta och prata tillsammans, och det vill vi bygga vidare på. Thunberg (2007) såg att ett talande hjälpmedel påverkade kommunikationen mest i den strukturerade, vuxenstyrda aktivitet där samtalet var huvudmålet. Boyd et al. (2015) kommer fram till att iPad med kommunikationsapp möjliggör samtal som handlar om händelser bortom här och nu. Därmed beslutar vi att samtal med hjälp av WG kan införas som en aktivitet under elevens skoldag.

Utifrån ovanstående analys beslutar vi att en kritisk aspekt blir att Kim ska urskilja att hen behöver kommunicera till samtalspartnern i övergångssituationer. Den dimension som vi fokuserar på är att välja "gå ut" på WG för att avbryta en aktivitet och lämna rummet. Den andra kritiska aspekten blir att Kim ska urskilja begreppet "prata om" och samtal kring skoldagens händelser blir en dimension av samtal.

39

Det tredje variationsmönstret som vi arbetade fram var följande:

Kritisk aspekt som ska urskiljas WG kan användas för att kommunicera vid

övergångssituationer:

 använda symbolen "gå ut" vid avbrytande av aktivitet.

Samtala om ämnen bortom här och nu:

 samtala om vadsom hänt under skoldagen.

Konstanta faktorer Välkänd, omtyckt plats för kommunikation:

arbetsplatsen.

Kommunikationspartnern i skolan.

Välkänd, strukturerad, vuxenstyrd aktivitet – skriva dagbok.

Användning av ett väl förankrat begrepp ”gå ut” för att avbryta aktivitet.

Varierade faktorer Skriva dagbok föregås av ett samtal om vad

som skett under dagen.

Symbolen "gå ut" läggs till som

valmöjlighet på samtliga upplägg i WG. Variationsmönster 3.

Vi valde att gå vidare genom att utgå från den, sedan tidigare, kända och fungerande aktiviteten, skriva dagbok på datorn. Den aktiviteten hade redan utvecklats till att innehålla användning av WG på så sätt att P pekpratade genom att trycka på symbolerna för det som de skulle skriva om. Skrivandet skulle nu föregås av ett samtal kring vad som hänt under dagen. Symbolen "gå ut" lades till på samtliga upplägg i WG.

5.5 Filmning 3: Prata om skoldagen och "gå ut", 21 oktober

Kim är upprörd och vill inte jobba. Gnider sig på armen som om det gör ont. Skriker och lägger sig på golvet. P visar iPaden och låter hen testa att trycka lite på symbolerna. P försöker ställa frågor och bekräfta svaren men Kim för undan P:s hand och fortsätter att trycka på olika symboler. Efter en stund flyttar de sig till arbetsplatsen och pratar om vad Kim gjort under skoldagen.

40

P: Vad har vi gjort idag? Kim: Haft engelska.

P: Vi har inte haft engelska. Nej, nej ingen engelska. Har vi inte haft. (Tar fram lådan med engelskarbetet.) Där är engelska. Igår hade du engelska med P2. Engelska, pekar på schemat på symbolen för engelska, där ska du ha engelska med P3, klockan tolv och tjugo.

Kim tar tag i P:s finger och pekar med det på de olika symbolerna på schemat och P säger vad de betyder. Sen återgår de till att prata om dagen med hjälp av WG.

P: Jag har, Jag har. Vad har du gjort idag? Skrivit? Skrivit ord i boken. (Kim sträcker fram handen och trycker på iPaden.) Där ja, där ja

Kim: Jag har

P: skrivit ord. Skrivit ord har vi gjort. Där i den där har vi skrivit ord, en massa ord. (Tar fram boken som de skrivit i. Läser och pekar på orden. Kim pekar också i boken.) P: Vem skrev du orden med? (P håller upp iPaden och byter upplägg, Kim tittar på sitt schema på väggen.)

P: Ska vi se om vi kan hitta läraren här. Lärare. Här Kim. Skrivit ord med P. Kim: P

P: P, det har vi.

(Kim tittar intensivt på iPaden och sträcker fram handen för att trycka på den. P styr hens hand till symbolen aktiviteter.)

P: Vad har vi mer gjort? Vet du vad du har gjort, titta. (Kim är halvt på väg bort från sin plats, men återvänder med blicken till iPaden.) Vilat med paddan. Ja, så! Jag har, vilat

med paddan. Det har du, du satt där i soffan med paddan och vilade, pekar mot soffan.

(Kim sträcker sig fram och försöker trycka på högtalarsymbolen, som gör att talsyntesen läser upp texten i samtalsrutan.)

P: Vilat med paddan. Jag har vilat med paddan.

Kim: "öhöhm" (Pekar på symbolen för att äta på sitt schema på väggen.) P: Du vill äta. Ja, ska vi skriva på datorn nu då så vi kan gå och äta sen.

Samtalet pågår i tre minuter och sedan börjar P ställa iordning på skrivbordet för nästa aktivitet som är skriva dagbok på datorn. Kim reser sig och går. P följer efter och övertalar Kim att komma tillbaka och skriva först innan de ska äta. När de skriver dagbok på datorn

41

använder de WG som stöd. Skrivandet tar ca tio minuter. När de skrivit sista ordet lyssnar de på texten med hjälp av talsyntes i datorn. Kim pekar återigen på symbolen för äta på schemat.

P: Ja vi ska äta.

Kim: "jajajaja" hoppar upp och ner i stolen och ser glad ut."Mmmm hehe" skrattar nöjt.

P: Vi ska, äta.

Kim: (Sträcker sig fram för att nå iPaden.) Jobba. P: skrattar Kex. Titta där: Jag vill, pekar på symbolen. Kim: Jag vill, äta.

P: Vad vill du äta? Kim: Kex.

P: Jaaaa, Ja