Filmning 1: Första mötet med Widgit Go, 29 september

Pedagogen (P) och Kim sitter i soffan vid arbetsplatsen. P tar fram och visar iPaden med Widgit Go och Kim tittar intresserat på den och provar att trycka på några knappar. P trycker sedan "Vi ska", "ha slöjd". På underupplägget som kommer fram trycker Kim på "såga". P tolkar det som kommunikation och bekräftar att Kim vill såga, Kim ger P iPaden och de reser sig och går iväg till slöjdsalen. I slöjdsalen tar P fram iPaden och Kim börjar trycka på de olika knapparna, när Kim trycker på "rita" så tar P iPaden och bekräftar verbalt, varpå de genomför aktiviteten. Vid övergång till nästa aktivitet tar P fram iPaden igen och håller den framför Kim som sitter vid ett bord.

P: Såga? … Såga nu?

Kim: (Tar iPaden och tittar på den.) … Sy.

P: Ska vi sy? Ja, här är den vi kan sy. (Tar iPaden från Kim, lägger den på bordet och hämtar sygrejer.)

Kim: "nönönö", gnider sig frustrerat på magen. (P sätter sig vid bordet vid Kim och de

börjar sy.)

När ca 15 minuter har gått så går Kim ut ur slöjdsalen och bort till idrottshallen. P följer med och Kim leder P till musikskåpet och pekar bestämt på det.

33

P: Vill du ha musik? (P håller fram iPaden) pekar på ja och nej.

Kim: Nej.

P: Nej, inte musik?skakar på huvudet.

Kim: "nönönönönönö" (Provar att trycka på en annan symbol.) "nönönö"

P: Vill du ha musik? Ja, ja, vill du ha musik? JA (Kim pekar samtidigt på musikskåpet). Kim: Ja, JA, ser glad ut, nickar med huvudet och kroppen.

Efter idrotten går de tillbaka till arbetsplatsen. P frågar Kim vad hen vill göra. Pekar på knapparna på iPaden och säger högt läsa, skriva.

Kim: Läsa. P: Läsa.

Kim: "öööönäääää"

P: Här är läsa. (Tar fram en bok.)

Kim: "nääää", biter i tröjan, skriker och springer iväg.

P: Du sa ju läsa Kim. Du sa ju läsa, att du vill läsa. Byta grejer kan vi Läsa, ska vi det?(Håller fram boken.)

Kim: (Kommer tillbaka och tar på boken, de sätter sig i soffan och börjar läsa.)

Efter en stunds läsning tar P fram iPaden och håller den framför Kim.

P: Jag vill eller vill inte? pekar på symbolerna.

Kim: Jag vill inte.

P: Jag vill inte läsa mer, nä ok, färdigt, FÄRDIGT. Kim: Avslappnad och nöjd.

P: Vill du ha paddan? Kim: PADDAN P: JA, ja.

Kim: "öööhhöm"

P: (Håller fram paddan med WG.) Titta här. Paddan, vill du ha paddan? Ja eller nej?

pekar på ja och nej-symbolerna.

Kim: Pekar på både ja och nej-symbolen i luften, Ja, ja. P: Då ska jag hämta den andra paddan.

34

5.2 Analys 1 och teoretisk tolkning

Genomförandet kom att innehålla fler kommunikationssituationer än vi hade planerat då Kim tog initiativ till att ha idrott och P spontant använde WG vid övergången till nästa aktivitet. I filmerna ser vi ett flertal situationer där Kim trycker på en knapp på iPaden och blir nöjd respektive missnöjd när P bekräftar valet. När Kim inte blir nöjd med sitt val så visar hen tydligt sin frustration genom kroppsspråk och ljud. När hen blir nöjd syns det genom ett nöjt ansiktsuttryck och ett accepterande av aktiviteten. Enligt Anderson (2011), Bruce et al. (2016) och Heister Trygg (2012), uppstår kommunikation när en avsändare förmedlar ett budskap och mottagaren tolkar det. Ovanstående tolkar vi som att Kim har urskilt den första kritiska aspekten och förstått att iPaden med WG kan användas för kommunikation. Det som trycks och sägs via WG återspeglas i en aktivitet och så långt är Kim med, men Kim verkar dock inte förstå vad de olika symbolerna betyder. Det är tydligt att Kim inte alltid är nöjd med valet. Dels bedömer vi att Kim troligtvis inte har förankrat de språkliga begreppen på ett djupt sätt i upplevelser och erfarenheter (Bruce et al. 2016). Ja och nej är, enligt kartläggningen ovan, inga ord som Kim använder på eget initiativ och slöjd är ett förhållandevis nytt skolämne för hen. Dels tolkar vi det som att Kim inte är bekant med symbolerna och upplägget på iPaden. van der Meer et al. (2012) visade i sin studie att förtrogenhet med ett talande hjälpmedel kan ha betydelse för valet att använda det. Vid ett par tillfällen tar Kim tag i iPaden och börjar trycka på olika bilder, vilket vi tolkar som nyfikenhet. Denna nyfikenhet vill vi tillgodose utan att släppa på principen att alla tryckningar tolkas som avsiktlig kommunikation. Vi ser det som en kritisk aspekt att Kim ska bli förtrogen med uppläggen i WG så att hen vet vilka symboler som finns och var de är placerade.

Det andra variationsmönstret som vi arbetade fram var följande:

Kritisk aspekt som ska urskiljas Förtrogenhet med uppläggen i WG:

 eleven ska veta vilka symboler som finns

 eleven ska känna till symbolernas placering.

Konstanta faktorer Välkänd, omtyckt plats för kommunikation;

arbetsplatsen.

Kommunikationspartnern i skolan. Kommunikationsmönstret från aktiviteten

35

"läsa bok" där P läser högt, pekar på bilderna och tecknar de viktigaste orden. Utseendet på uppläggen från WG.

Varierade faktorer Uppläggen presenteras i form av

papperskopior istället för på iPaden. Variationsmönster 2.

För att ge Kim möjlighet att bekanta sig med uppläggens utseende utan att frångå principen att alla tryckningar på WG ska tolkas som kommunikation så valde vi att presentera uppläggen i form av papperskopior. Vi planerade att genomföra en lektion där P och Kim tillsammans skulle studera uppläggen och läsa orden som står vid symbolerna. Lektionen skulle genomföras på samma sätt och plats som de brukar använda vid aktiviteten "läsa bok" Därefter skulle en ny slöjdlektion genomföras.