I en undersökning finns det flera metoder för att kunna bearbeta och analysera insamlade data och information (Björklund & Paulsson 2012). Författarna redovisar också att en passande metod är användningen av analysmodeller för en sådan process. Analysmodellen kan vara befintlig eller forskaren själv kan utveckla sin egen. Holme och Solvang (1997) hänvisar att begreppet analys innebär att det görs en uppdelning av någonting att undersökas i dess beståndsdelar.
Analysmodeller har olika funktioner. Holme och Solvang (1997) hänvisar att de kan användas för att förklara eller förstå verkliga förhållanden. Modellen kan även fungera som ett stöd för den som genomför undersökningen att hitta fokus på det viktigaste i studiens syfte. Sist kan en analysmodell fungera som vägledning för vilken information som ska samlas in och analyseras (Huberman 1994).
Analysmodeller kan beskrivas på två olika sätt, antingen i skrift eller som en grafisk bild. I båda varianter kartläggs eventuella förhållanden i viktiga funktioner och variabler. Dock redovisar Miles och Huberman (1994) att det är mer
gynnande att presentera en analysmodell som en grafisk bild, på grund av att det är lättare att erhålla en bättre förståelse på den verkligheten som analyseras. Magisteruppsatsen innehåller en egen utvecklad analysmodell. Grunderna till modellen ligger i den insamlade teorin samt det syftet som undersökningen strävar att uppnå. Analysmodellen presenteras genom figur 4. Det förklaras vilka typer av utmaningar en produktägaroll kan genomgå i ett agilt distribuerat projekt.
Modellen beskriver att rollen som produktägare finns i Scrum, som tillämpas i distribuerade projekt. Det visualiseras också fem utmärkande dimensioner. Varje dimension avser de vanligaste utmaningarna en produktägare kan ha genomgått i projektspridningen. I några av dimensionerna, finns det också underliggande faktorer som kan påverka produktägarens arbetsuppgifter.
Dimensionerna är: geografisk avstånd, kommunikation, kultur, ordning och struktur samt tidszoner. De underliggande faktorerna som kan påverka
produktägarroll visualiseras genom pilarna i modellen. Faktorerna handlar om: Informell och formell kommunikation, synkronisering och tidszoner, förtroende och tillit, tid och resande samt språk
.
Figur 4: Analysmodell Källa: Författarna
Kommunikation
Dimensionen avser en process där projektdeltagarna ska kunna dela med sig sina erfarenheter, tankar, information utbyte. Processen har som utgångspunkt
ömsesidiga relationer samt gemenskap.
Informell kommunikation
Den informella kommunikationen handlar om spontana händelser mellan deltagarna. Det är det lättaste sättet att kunna ge och få återkoppling från varandra. Det ingår också att kunna dela kunskaper och erfarenheter som kan hjälpa att lösa snabba problem i utvecklingsprocessen. Användning av informell kommunikation har inte uttalade tidpunkter eller typ av begränsningar.
Formell kommunikation
Den här typen av kommunikation innefattar överenskommelser om tid och rum. Deltagarna i ett projekt utbyter information skriftligt eller muntligt vid uttalade tidpunkter. På grund av att det finns redan fastställt när och hur arbetsmoment ska ske finns det begräsningar i kommunikationen.
Spridning i projekt kan innebära att fastställa uttalande möten eller arbetssätt. Det behövs en tydlig struktur som visar riktlinjer om hur utvecklingsarbetet ska ske. I strukturering ingår även hur deltagarna agerar gentemot varandra,
informationsdelning och synkroniseringen av arbetsuppgifter. Kulturskillnader
Kulturen handlar om synsätt, agerande, normer, värderingar. Det är olika individer som utför utvecklingsarbetet i distribuerade projekt. De kan ha skilda kulturer som förekommer i samarbete mellan länder eller i organisatoriskt sammanhang. När individerna inte har eller delar samma förhållande, uppstår kulturkrockar som kan leda till konflikter i det distribuerade projektet.
Tidsskillnader
Produktägaren kan gå igenom svårigheter i sitt arbete på grund av tidsskillnader som finns i distribuerade projekt. Deltagarna arbetar inte alltid samtidigt, något som kan påverka interaktionen mellan varandra.
Synkronisering
Det handlar om att hitta överenskommelser om hur och när deltagarna i projektet ska utföra olika arbetsmoment. I synkroniseringen kan det ingå att uttalande möten, ett gemensamt arbetssätt eller tidpunkter för informationsspridning.
Tidzoner
I distribuerade projekt förekommer tidszoner. Det kan finnas skillnad i flera arbetstimmar från plats till plats. Det gäller att kunna maximera den tid som finns i gemensam mellan deltagarna. Tidszonerna kan påverka beslutsfattande,
kommunikation eller återkoppling. Geografiskt avstånd
Det geografiska avståendet uppstår när deltagarna i projektet befinner sig i utspridda i olika platser. Dimensionen avser enbart inte avstånd mellan länder, utan det kan också förekomma att utvecklingsteamet finns i olika orter eller organisatoriska kontor. Projektägaren kan påverkas av underliggande faktorer som i det geografiska avståndet. De redovisas som följande:
Språk
Eftersom människor har olika sätt att uttala sig, olika dialekter, begrepp, kan det uppstå att projektdeltagarna inte kan förstå varandra. Om det finns olika typer av språk i projekt kan innebära förvirring och missuppfattningar som leder till konflikter. Det kan orsaka att produktiviteten och effektiviteten minskar och därmed en stor påverkan i projektets mål och resultat.
Tid och resande
Att befinna sig i olika ställen under utvecklingsarbete kan kräva tid och resande. Det på grund av att produktägaren kan bli tvungen att invänta underlag för beslutsfattande. För att skapa tilltro i projekt, kan det krävas från rollen att
förflytta sig där utvecklingsteamet befinner sig. Resande är tidskrävande och kan orsaka trötthet för personen som innehar produktägarrollen.
Förtroende och tillit
När produktägaren inte befinner sig på samma plats som utvecklingsteamet kan det geografiska avståndet leda till en saknad av sammanhållning. Anledningen ligger i att det inte finns förtroende och tillit gentemot produktägaren. Det kan bli svårt för deltagarna att lita på någon de inte ser eller som kontakten sker via digitala verktyg.
4 Empiri
De empiriska kapitlet har för avsikt att ge en sammanställning av det empiriska data som samlats in Det har gjorts genom personliga och virtuella intervjuer med olika respondenter på IT-företag som arbetar med distribuerade projekt. Kapitlet följer analysmodellens struktur, eftersom intervjuguiden som användes för
insamlande av empirisk data har sin utgångspunkt i den.